Skip to main content Skip to main navigation

Hållbara investeringar ABC

Hållbara investeringar ABC

28 september · 2016

Vad är egentligen hållbara investeringar? Frågan har ungefär lika många svar som det finns människor i finansbranschen. Och är hållbara investeringar hållbara? Den frågan behöver jag nog skriva en hel bok för att besvara. Men, om du är intresserad av introduktionskursen till hållbara investeringar så kommer den här.

7 kategorier av hållbara investeringar börjar bli allmänt rådande

Till en början fanns flera listor av strategier för hållbara investeringar;
EFAMA hade en sammanställning, Eurosif hade en, och UNPRI hade en.
Men Eurosifs sammanställning börjar bli alltmer allmänt rådande, så därför utgår jag från den. De sju hållbara strategierna visas i tabellen till höger.

Normbaserad screening

Strategin innebär att man granskar sina innehav utifrån om de följer internationella normer i sin verksamhet, och säljer av de som bryter mot internationella normer. Exempel på normer är internationella konventioner om mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och antikorruption.

Bäst-i-klassen

Den här metoden innebär att man väljer ut de företag inom en viss kategori som presterat bäst, eller förbättrat sig mest, utifrån en hållbarhetsanalys. Man behöver alltså inte exkludera hela branscher i denna metod. Detta möjliggör att portföljen fortfarande kan följa valda jämförelseindex, vilket kan vara ett problem med exkluderingsstrategier. En vanlig metod inom strategin är att förvaltaren väljer sina innehav utifrån ett hållbarhetsindex.

Hållbara temainvesteringar

Förvaltaren investerar i tillgångar enligt ett visst hållbart tema, exempelvis hållbar energiteknik, hållbart jordbruk eller vattenhantering, eller en blandning av olika verksamheter inom hållbarhet. Strategin innebär att avkastningen i förvaltningen är direkt kopplad till utvecklingen i respektive bransch.

Exkludering

En av de äldsta metoderna inom etik och kapitalförvaltning är den som kallas exkludering. Exkludering innebär att förvaltaren utesluter att köpa aktier i, eller andra instrument med exponering mot, företag baserat på vad det producerar, exempelvis att företagen producerar vapen, tobak, alkohol eller pornografi. Om du vill veta mer om exkludering, kolla in min blogg på temat.

Integrering

Metoden innebär att kapitalförvaltare integrerar hållbarhetsrisker och hållbarhetsmöjligheter i sina traditionella ekonomiska analyser på ett systematiskt sätt. Metoden fokuserar på möjlig påverkan av ESG-frågor på företagets lönsamhet (positiv och negativ), vilket i sin tur påverkar investeringsbeslutet. Här värderas och vägs ESG-faktorer alltså uttryckligen in i den finansiella investeringsanalysen med ekonomiska mått. Om du vill veta mer om integrering, spana in bloggen på temat.

Engagemang och röstning

Strategin att påverka sina innehav till att bli mer hållbara kallas också ”påverkansarbete”, ”ansvarsfullt ägande” eller ”engagement”. Påverkansarbete har fördelen att det syftar till att åstadkomma verkliga förändringar i bolagen – hur de behandlar sina anställda, miljöpåverkan och påverkan på samhället i stort. Detta kan ske genom röstning och direkta kontakter med företag i ESG-frågor, men det finns många olika sätt att arbeta med påverkansarbete. Läs gärna mina bloggar på temat för mer information: Del 1 och Del 2.

Påverkansinvesteringar (Impact Investments)

Påverkansinvesteringar är ett relativt nytt begrepp som lanserades under en konferens anordnad av Rockerfellerstiftelsen 2007. Påverkansinvesteringar är ett sätt att genom marknadskrafter styra kapital till hjälporganisationer eller företag som försöker angripa specifika sociala utmaningar. De två viktigaste egenskaperna som definierar påverkansarbete är att det ska finnas en social eller miljömässig vinst med investeringen och en finansiell vinst. Det ska finnas en korrelation mellan den sociala påverkan och den finansiella avkastningen, det vill säga, det som styr den finansiella avkastningen i investeringen måste vara associerat med de sociala målen. Ett exempel på påverkansinvesteringar är sociala obligationer, som jag bloggade om nyligen.

 

Stor skillnad i strategiernas utbredning

De här 7 strategierna har arbetats fram som huvudkategorier av hållbara investeringsstrategier och baseras på processen hos förvaltaren. En förvaltare skulle alltså kunna tillämpa bäst-i-klassen
och en annan integrering, och de skulle i teorin kunna komma fram till samma portfölj (men på olika sätt).

 

Hållbara investeringsstrategier

 

Fördelningen ser mycket olika ut i form av förvaltat kapital per investeringsstrategier. Detta beror både på att strategierna är olika enkla att genomföra och att de är olika efterfrågade av sparare. Enligt Eurosifs senaste studie (från 2014, baserad på 2013 års data) är exkluderingsstrategier den absolut vanligaste strategin, följt av integrering, normsbaserad screening och engagemang och röstning. Hållbara temainvesteringar, påverkansinvesteringar och bäst-i-klassen är mycket små jämförelsevis sett till kapital under förvaltning i Europa.

Vilken strategi vill du helst spara i? Påverkansinvesteringar och påverkansarbete är mina favoriter, eftersom de är så nära sammankopplade till att faktiskt skapa förändringar till det bättre.

Framtidsfullmakter – ett alternativ till god man

12 november · 2019

Vem tar hand om dina personliga och ekonomiska angelägenheter om du i framtiden förlorar din beslutsförmåga? Sedan den 1 juli 2017, då lagen om framtidsfullmakter trädde i kraft, kan du själv bestämma vem som ska hjälpa dig om du t.ex. blir dement eller av annan anledning inte längre kan tillvarata dina intressen.

Framtidsfullmakten är en fullmakt som blir giltig vid en framtida tidpunkt då du inte längre kan överblicka följderna av dina beslut. Det är en ny form av ställföreträdarskap för vuxna – ett alternativ till god man och förvaltare.

Innan lagen om Framtidsfullmakter trädde i kraft har det inte varit möjligt att själv bestämma vem som ska ha rätt att i framtiden sköta dina rättsliga, ekonomiska och personliga angelägenheter om du hamnar i ett läge då du förlorar din beslutsförmåga, t.ex. till följd av stroke, koma, demens eller nedsatt hälsotillstånd. Överförmyndaren har då haft ansvaret att utse en god man till dig.

Mot bakgrund av att vi har en demografisk utveckling där allt fler blir allt äldre i kombination med en brist på gode män antog Riksdagen därför lagen om framtidsfullmakter som ger dig möjlighet att själv utse någon som kan ha hand om dina personliga och ekonomiska angelägenheter om du senare i livet inte själv kan det.

Hur fungerar framtidsfullmakter?

Framtidsfullmakter utgör ett alternativ till god man och förvaltare och är giltig när en person på grund av psykisk störning, skada, sjukdom, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållanden är ur stånd att ta hand om de angelägenheter som fullmakten avser. Tidigare utfärdade fullmakter förlorar sin verkan vid den tidpunkt då huvudmannen varaktigt och i huvudsak har förlorat sin beslutsförmåga.

Hur är framtidsfullmakten till hjälp?

Framtidsfullmakter stärker enskildas självbestämmande. Detta genom att förbättra möjligheterna att planera framtiden samt behålla kontrollen över frågor som är av stor betydelse.

Vem kan jag utse till fullmaktshavare?

Fullmaktshavaren kan vara en familjemedlem lika väl som en förtrogen vän. Fullmaktsgivaren kan utse flera personer, till exempel en person som tar hand om de ekonomiska frågorna och en annan som tar hand om de personliga angelägenheterna.

Vilka är formkraven för upprättande av en framtidsfullmakt?

Den som har fyllt 18 år och har förmåga att ha hand om sina angelägenheter får upprätta en framtidsfullmakt. Fullmakten ska vara skriftlig och undertecknas av fullmaktsgivaren i två vittnens samtidiga närvaro.

När träder framtidsfullmakten i kraft?

Det är fullmaktshavaren som avgör när fullmaktsgivaren har förlorat sin beslutsförmåga. Fullmaktsgivaren kan även välja att en domstol ska pröva ikraftträdandet. Rätten ska då inhämta ett läkarintyg eller någon annan likvärdig utredning beträffande fullmaktsgivarens hälsotillstånd, om det inte är uppenbart obehövligt. Även fullmaktshavaren ska kunna få till stånd en sådan prövning när det behövs för att uppdraget ska kunna fullgöras på förutsatt sätt.

Hur kontrolleras att uppdraget utförs korrekt?

Fullmaktshavaren ska fullgöra uppdraget i enlighet med fullmaktsgivarens intressen och, om det är möjligt, samråda med honom eller henne i viktiga frågor. Fullmaktsgivaren kan i framtidsfullmakten utse någon som ska granska fullmaktshavarens verksamhet. Om granskaren eller överförmyndaren begär det, ska fullmaktshavaren lämna redovisning för sitt uppdrag.

När upphör en framtidsfullmakt att gälla?

En framtidsfullmakt saknar verkan i den utsträckning godmanskap eller förvaltarskap anordnas för fullmaktsgivaren. En framtidsfullmakt kan även återkallas av fullmaktsgivaren, förutsatt att denne är vid sina sinnes fulla bruk. Framtidsfullmakter gäller även efter fullmaktsgivarens död om det inte framgår av framtidsfullmakten att den ska upphöra att gälla vid dödsfall.

Finns framtidsfullmakter i andra länder?

De anglosaxiska länderna lagstiftade om framtidsfullmakter redan år 2007. The Mental Capacity Act är en lag som reglerar människors beslutsförmåga när de drabbats av sjukdomar och skador i hjärnan.

Norge och Finland har lagstiftat om framtidsfullmakter sedan några år tillbaka. Danmark godkänner framtidsfullmakter utan särskild lagstiftning.

Önskar du att få hjälp med att upprätta en framtidsfullmakt eller andra juridiska handlingar kan du kontakta våra jurister genom att fylla i formuläret nedan.

 

Kontakta oss

Kärlek och skilsmässor i EU – vad gäller?

16 september · 2019

Att skilja sig i Norden är lätt, i alla fall i jämförelse med sydeuropeiska länder. Förklaringen bottnar i att dessa länder har en katolsk tro och livsåskådning där skilsmässa är en moraliskt förkastlig synd. Även i England, Wales och på Irland är det svårt, dyrt och ovanligt med skilsmässor. I detta blogginlägg går jag igenom vad som skiljer vår syn på äktenskapet åt.

Jag sitter på min favoritrestaurang i den pittoreska badorten Alassio på italienska rivieran och samtalar med mina italienska vänner. Här har min släkt spenderat somrarna sedan 50-talet och vi bor i samma vitputsade medelhavsvilla med murar täckta av bougainvillea, omgärdad av smala branta serpentinvägar som kantas av vinrankor och olivträd. Vi talar om kärlek och giftermål, om livsval och drömmar. Som familjerättsjurist vill jag veta vad som skiljer vår syn på äktenskapet åt. Vad gäller i länder som Italien, Spanien och Frankrike jämfört med Sverige.

Att skilja sig i Europa

Huvudregeln är att du i sydeuropeiska länder endast får skilja dig om din make begått ett mycket allvarligt brott eller om ni ansökt om så kallad hemskillnad vid domstol så att ni inte behöver bo tillsammans längre. Då kan domstolen efter 3–6 års separation godkänna skilsmässan.

I England och Wales tillåts skilsmässa bara i fall där paret kan bevisa att äktenskapet brutit samman. Enligt lagen från 1973 godkänns fem skäl – otrohet, oresonligt beteende, att en partner lämnats i mer än två år, separation i två år om båda parterna går med på skilsmässan och fem år om en av parterna motsätter sig skilsmässan. På Irland var skilsmässor förbjuda till 1995. Idag behöver ett gift par leva åtskilda i fyra år innan skilsmässan kan godkännas. På Malta var skilsmässor förbjudna fram till år 2011. På Cypern måste biskopen godkänna skilsmässor och ofta krävs fem års separation innan skilsmässan kan godkännas precis som i Spanien. I Frankrike måste den part som önskar skilja sig vänta i sex år, alternativt bekänna otrohet och därmed gå miste om pengarna.

Meningen med de långa betänketiderna är att känslorna för den nya förälskelsen, som ofta ligger bakom skilsmässor, ska hinna kallna. Dessutom är det väldigt dyrt att ha en advokat- och domstolsprocess pågående i åratal. Skilsmässor i Sydeuropa är därför en klassfråga.

Vad innebär en skilsmässa i praktiken i Sydeuropa?

Hemskillnad, dvs att inte behöva bo tillsammans, som beviljas av domstol förutsätter omständigheter som gör en fortsatt samlevnad outhärdlig. Äktenskapsskillnaden upplöser makarnas gemensamma egendom (som inkluderar alla inköp som makarna gjort gemensamt eller på egen hand under äktenskapet, med undantag för personliga egendom) och förmögenhetsfonder. När en dom om äktenskapsskillnad har meddelats kan domstolen på begäran av en av parterna besluta att ett regelbundet underhåll ska utbetalas till den make som inte har tillräckliga ekonomiska resurser. Skyldigheten att betala underhåll upphör om mottagaren av underhållet gifter om sig. Makar som har skilt sig, men inte gift om sig och som är berättigade till underhåll är också berättigade till avgångsvederlag som utgår till den andra maken.

Om den f.d. maken dör är den efterlevande maken berättigad till efterlevandepension eller till att dela pensionen med andra efterlevande makar samt till arv om personen i fråga är behövande. Lagen ger också den make som beviljats underhåll möjlighet att inteckna eller ansöka om beslag av egendom som tillhör den andra maken. En make som separerat, men som inte står som ansvarig för separationen, behåller samma arvsrättigheter som makar som fortfarande lever tillsammans.

Att skilja sig i Norden

I Sverige, Finland och Danmark behöver vi inte ange något skäl till skilsmässan. Endast om det finns hemmaboende barn under 16 år eller om vi inte är överens fordras sex månaders betänketid innan skilsmässan kan fullbordas. I Danmark gäller 1 år. Enligt huvudregeln delas egendomen lika, liksom vårdnaden om barnen om inte särskilda skäl talar emot. Efter avslutat äktenskap upphör som regel försörjningsplikten mellan makarna men kvarstår för barn fram tills dessa avslutar sina gymnasiestudier.

När vi ingår äktenskap i Sverige så uppstår giftorätt, vilket är en latent framtida rätt till den andre makens egendom. Dock råder varje make över sin egen egendom och svarar för sina egna skulder under själva äktenskapet. Detta innebär att en makes äganderätt inte påverkas av äktenskapet. Du blir med andra ord inte delägare av din makes fastighet, lägenhet, konton, värdepappersportfölj eller aktiebolag för att ni gifter er. Inte heller delar du hans skulder eller kan hindra honom från att ta upp nya kontokortskrediter för att ni gifter er. Uppdelning av tillgångar och skuldernas betydelse aktualiseras först vid en bodelning med anledning av skilsmässa eller dödsfall. Med andra ord så gifter vi oss inte till pengar i Sverige. Istället skiljer vi oss till eller från pengar.

En makes enskilda egendom omfattas inte av giftorätt och ingår därför inte i bodelningen om inte makarna är överens om detta. Egendom som är enskild genom föreskrift i arv, gåva eller testamente ingår inte heller i bodelning.

Påverkar lagstiftningen antalet skilsmässor?

Mina italienska vänner både fascineras av och förfäras över av hur enkelt det är att skilja sig i Sverige. De kan inte förstå statistiken som visar att varannan svensk som gifter sig väljer att skilja sig 5–10 år senare. Sverige har högst skilsmässofrekvens i Europa efter Danmark, Lettland och Litauen. Italien har lägst skilsmässofrekvens efter Malta och Irland.

Följden av att Italien häromåret sänkte kravet på betänketid i samband med ansökan om skilsmässa från 3 år till 6 månader, förutsatt att båda makarna är överens förstås, har resulterat i att hundratusentals sextioåringar ansökt om skilsmässa. Men är det då så enkelt att folk skiljer sig mer där lagen gör det enkelt att lämna varandra? Trots Italiens lagändring så skiljer sig inte ens 1 av 1000. Att skilja sig är än idag förknippat med skuld och skam. Ännu värre för kyrkans män och de bigotta politikerna på högerkanten är dock de pågående försöken att ge Italien en lagstiftning som jämställer samboende och gifta samt att lagstiftningen även ska omfatta homosexuella par. Är Italien kanske på väg att bli ett modernt och jämställt land?

Det blir en lång lunch med intressanta samtal om så mycket mer än juridik. Samtalen har ett djup som bottnar i moraliska och etiska funderingar över hur präglade vi är av vår samtida historia, religion, kultur och miljö. Sammantaget påverkar detta våra värderingar, synen på äktenskapet och ytterst våra livsval. Det räcker således inte bara att gifta sig med den ”rätte”. Du bör även ha koll på vilka lagar och regler som gäller om kärleken tar slut.

Detta blir extra viktigt, med tanke på den nya EU-lagen om makars och sambors förmögenhetsförhållande som trädde i kraft 1 juni. Lagen innebär att om du bor i ett annat land när du gifter dig, så kommer du omfattas av detta lands lagar vid en eventuell skilsmässa. Med tanke på de stora skillnaderna gällande skilsmässor som du precis läst om ovan gäller det att ha koll, så att skilsmässan inte får konsekvenser man inte är beredd på.

Vad händer när indexfonderna dominerar fondmarknaden?

16 september · 2019

Tidigare i år släppte Fondbolagens förening en långtidsstudie om trender på fondmarknaden under de senaste 40 åren.[1] I och med den pågående debatten om värdet i aktiv förvaltning är det föga förvånande att vi ser en tydlig trend mot billiga indexfonder på den svenska marknaden, och likaså globalt. Men vad har detta för effekt på fond- och aktiemarknaden?

Ökat sparande i passivt förvaltade fonder

Under 2010-talet har vi sett att intresset för indexfonder i Sverige ökat explosionsartat. Från 2010 till 2018 har andelen indexfonder mer än dubblerats, från 8 % till 17 %. Samma trend återfinns på andra marknader, och vid slutet av 2018 förvaltade indexfonderna 34 % respektive 49 % av aktiefondkapitalet i Europa och USA.

Indexfonders andel av förmögenheten i aktiefonder

indexfoner-graf.PNG

Det är inte bara andelen indexfonder som ökar, utan även takten som flytten från aktiv till passiv förvaltning sker i. Investerare i USA och Europa har under 2019 flytt aktivt förvaltade fonder i den snabbaste takten på åtminstone 3 år, med nettoutflöden på 30 miljarder USD till och med juni.[2] Även i Sverige har nettosparandet i aktivt förvaltade aktiefonder minskat med 9,5 miljarder SEK, medan nysparandet i indexfonder har ökat med 31,7 miljarder SEK, under samma period.[3]

I takt med att indexfonderna tar en större marknadsandel förändras även ägandeförhållandena i börsbolag. Enligt Bebchuk och Hirst (2018) äger indexfonder mer än 20 % av de amerikanska börsbolagen och ägarandelen förväntas fortsätta växa kraftigt under det närmaste årtiondet.[4]

Så frågan vi bör ställa oss nu är; vad har detta för effekt? Som med mycket annat finns det både för- och nackdelar med trenden mot passiv fondförvaltning.

Fördelar

  • En uppenbar fördel med det ökade intresset för indexfonder (och samtidigt en av de huvudsakliga orsakerna till trenden) är att det blir billigare för investerare. Det är inte bara så att passiva fonder i allmänhet tar lägre avgifter, utan konkurrensen driver även ner avgifterna bland aktiva förvaltare.
  • Man skulle kunna tänka sig att ju större inflöden i indexfonder, desto större chans att aktiva förvaltare lyckas. När allt kommer omkring bryr sig inte indexfonder om bolagsanalys, vilket kan göra det lättare för aktiva förvaltare att hitta attraktiva bolag. Det här är något som exempelvis fondförvaltarna Henrik Didner och Göran Espelund trycker på.[5]

 

Nackdelar

  • Då bolagen blir mindre analyserade finns det en risk att marknaden blir ineffektiv, det vill säga att prisbildningen förvrängs. Indexfonder investerar rakt av i de bolag som ingår i det underliggande indexet, vilket förstärker felaktiga prissättningar.
  • I och med den tilltagande koncentrationen i ägandeförhållandena, och det faktum att indexfonder rör sig som en grupp, oroar sig många för potentiella negativa effekter vid en kraftig börsnedgång, såsom ökad volatilitet.
  • ”With great power comes great responsibility” – Uncle Ben, Spiderman. Den enorma tillväxten i indexfonder och dess ägarinflytande innebär egentligen ett ökat ansvar, men eftersom indexfonders enda mål är att härma marknaden blir det ett passivt ägandeskap. Därmed får företagsledningen och aktiva investerare mer inflytande, oavsett om de vill eller inte, och oavsett intressen.


Potentiell mottrend?

I takt med att passiv förvaltning blir allt vanligare kan man föreställa sig en sorts mottrend; att aktivt förvaltade fonder blir ”mer aktiva”, det vill säga att skillnaderna mellan passivt och aktivt förvaltade fonder blir större. Det här skulle kunna uttryckas i att aktiva fonder exempelvis har ett färre antal innehav och/eller mer nischade strategier. Några exempel är Handelsbanken Sverige Selektiv som placerar i 16–25 bolag och RobecoSAM:s temafonder[6] som investerar i hållbar utveckling. En mottrend som denna skulle vara ett sätt att nyttja fördelen i andra punkten ovan. När indexfonder dominerar alltmer kan utrymmet för aktiv förvaltning bli större då det kan bli lättare för aktiva förvaltare att hitta felprissatta bolag och på så sätt överträffa de bredare passiva alternativen.

Läs mer om valet mellan aktiv och passiv fondförvaltning här.

 


 

 

 

Kontakta oss