Skip to main content Skip to main navigation

Filosofi och hållbara investeringar!

Filosofi och hållbara investeringar!

15 mars · 2016

De produktkategorier som vi analyserar till vardags ansvarar för förvaltningen av väldigt mycket pengar. Livbolagen som täcks av analysen förvaltar ungefär 2000 mdr kr och fondförsäkringsbolagen i analysen har ungefär 900 mdr kr under förvaltning. Bland de fondbolag som utvärderas ingår ett par internationella jättar – tillsammans förvaltar de motsvarande 130 000 mdr kr. Pengar är makt brukar vi säga, och att om vi får finansbranschen att börja agera hållbart, det är först då vi kan komma någonstans! Eller för att citera Pippi, ”är man väldigt stark måste man vara väldigt snäll”.

Men det är faktiskt inte så enkelt som det kan låta. För hur ska finansbranschen agera för att bidra till en hållbarare värld? Jonas Nilsson och Joakim Sandberg på Handelshögskolan i Göteborg frågade sparare hur effektiva de trodde att olika strategier för etiska investeringar var. De popläraste strategierna, alltså vad sparare tror är bra, är att man ska undvika att investera i oetiska bolag och investera i etiska bolag, och även hänga ut oetiska bolag i media (Sandberg, J & Nilsson, J (2015) Do ethical investors want purity or effectiveness?).

Det är det här som är det stora dilemmat. Ska vi göra produkter som kunder vill ha, eller ska vi skapa och förespråka finansiella produkter som faktiskt ger effekt?

Ta till exempel avyttringar av kol- och oljeinnehav, som har varit en stor trend på sistonde. Inom kol har vi av olika anledningar sett priset på tillgångar sjunka kraftigt. Samtidigt har flera stora transaktioner skett. Köparna har varit kortsiktiga hedgefonder och private equity-fonder (E&Y, Mergers, acquisitions and capital raising in mining and metals: 2014 trends, 2015 outlook (2015)). Det är det här som är baksidan av exkluderingsstrategier. Om exkluderingsstrategierna”fungerar”, pressar de ned priset på tillgången relativt förväntat kassaflöde, och gör investeringen till en attraktiv källa till energi att bygga sin verksamhet kring. Det är kanske inte riktigt vad ansvarsfulla ägare vill åstadkomma!

Om vi tar en snabb lektion i filosofi är det här den klassiska motsättningen mellan deontologi och konsekventialism. Deontologin menar att det finns rätt och fel och en handling har ett inneboende värde som avgörs genom att se på kopplingen till en etisk norm. Det är fel att ljuga, punkt slut. Det är fel att tjäna pengar på kolkraft. Effekten av att sälja innehavet har inte någon betydelse för en deontolog.

Men konsekventialister håller inte med. De menar att det är effekten av en handling som avgör om den är etisk eller oetisk. Alltså, en vit lögn om kollegans nya frisyr är etiskt rättfärdigad eftersom effekten av att säga som det är, inte är bra. Om det är större sannolikhet att kolkraftverken investerar i renare produktionsanläggningar genom att vi är kvar som ansvarsfulla ägare får vi leva med att ha den här lite jobbiga ägandekopplingen till bolaget.

Om du har läst min blogg förut förstår du säkert vilket lag jag håller på, men man kan också se det såhär. Om grunden till hållbarhetsanalyserna är att få pengarna att styra, eller ”är man väldigt stark måste man vara väldigt snäll”-tanken, måste vi utgå från att vi vill ha en reell effekt av det vi gör. Genom att avinvestera i icke hållbara eller icke etiska bolag klipper vi våra egna band till själva bolaget, och deontologiskt gör vi rätt. Att de ohållbara handlingarna fortsätter spelar ingen roll. Men genom att avinvestera släpper vi även makten som vi kan ha över hållbara investeringar, alltså konsekventialistiskt gör vi fel.

Om du håller med mig om att finansbranschen inte borde fokusera på avyttringar utan ansvarsfullt ägande eller påverkansarbete. Men hur ska vi identifiera vem som är bra på det och vem som inte är bra på det? Det finns inget enkelt sätt att identifiera vem som faktiskt skapar vilken påverkan, mycket talar för att påverkansarbete är effektivast i samarbete mellan olika aktörer. Alltså, vi vill egentligen inte hitta ”vem” som ska ta åt sig äran för en förbättring, utan vi vill identifiera vilka förvaltare som är seriösa i sitt hållbarhetsarbete och verkligen sätter press på bolagen de äger. Och nu kommer vi till pudelns kärna, anledningen till att jag gjorde den filosofiska utläggningen.

Det är här vår analysmetod skiljer sig från andra hållbarhetsanalyser, som helt enkelt bedömer innehaven i olika portföljer. Vi anser att det inte går att bedöma hållbarhet genom att analysera vilka tillgångar respektive produkt har investerat i, eftersom vi inte kan avgöra huruvida en förvaltare som har ett oetiskt innehav har det för att hen inte bryr sig, eller om hen arbetar aktivt som ansvarsfull ägare. Lösningen vi kom fram till var att göra jämförande analyser av det bakomliggande hållbarhetsarbetet i respektive sparprodukt. Vi identifierade bedömningsområden (”perspektiv”) inom respektive produkttyp som konsekventialistiskt bedöms vara viktiga. På svenska, vilka faktorer som var de viktigaste och tydligaste skillnaderna i hållbarhetsarbete mellan de olika bolagen. Livbolag har andra förutsättningar för att arbeta hållbart, än fondförsäkringar, liksom enskilda fonder. Genom att göra jämförande analyser där de som ligger i framkant blir gröna och de som är eftersläntrare blir röda skapas hela tiden incitament för produkterna och bolagen att förbättra sig. Mer om hållbarhetsanalyserna för respektive produkttyp kan ni läsa om i mina tidigare bloggar.

 

Blogg

Riksdagsvalet, regeringen och skatterna

8 november · 2018

Vad har hänt sedan valet 2014?

Årets riksdagsval blev i sitt resultat inte så väldigt annorlunda än 2014 års val. Vid en titt i backspegeln av vad som skattemässigt ändrats under de senaste fyra åren så har den rödgröna regeringen hunnit med en del. De har bland annat dragit ner på ROT och RUT, minskning av jobbskatteavdraget, infört förmånsbeskattning av sjukvårdsförsäkring och flygskatt samt beslutat om sänkning av bolagsskatten i ett första steg med 0,6%. Större förändringar har dragits tillbaka innan de lagts fram i riksdagen, som ändring av 3:12-beskattningen, bankskatten, exitskatten och vinster i välfärden som röstades ner utan att någon blev överraskad av det.

Sammanfattningsvis har en del ändringar gjorts men inga mer genomgripande förändringar för de allra flesta. När man blickar framåt så framstår det inte som en osannolik prognos för den kommande mandatperioden med tanke på hur mandaten fördelat sig i riksdagen. Om det nu inte blir nyval, det vill säga. För den som är hågad att slå vad om nyval eller inte, är oddsen nu ca 3–4 gånger pengarna på att det inte blir nyval och endast insatsen och lite till på att det blir nyval.

Vad händer framåt?

Det är ju inte så att vi saknar regering, då vi har en övergångsregering fram till dess att ny regering utses. Rekordet för en övergångsregering innehas för stunden av Belgien där en övergångsregering blev sittande i mer än 500 dagar efter deras val 2010. Något nyval i Sverige kan det inte heller bli i en handvändning eftersom övergångsregeringen inte kan besluta om det. Det som ligger närmast till hands för att det ska bli nyval är att talmannens förslag till statsminister röstas ned av riksdagen fyra gånger på raken, och i skrivande stund har talmannen enbart presenterat ett förslag som kammaren ännu inte röstat om.

Nästa datum att hålla reda på är den 15 november då riksdagen senast ska rösta om budgeten. Övergångsregeringen kommer lämna sitt förslag till riksdagen, men även moderaterna har meddelat att det tänker lämna ett förslag. Vi får helt enkelt avvakta för att se hur det nu går med regeringsbildandet, budgeten och ett eventuellt nyval. Hur detta slutar visar sig så småningom – det vi kan vara säkra på är att vi kommer att betala skatt i morgon också.

Blogg

Innebär nedgången på världens börser slutet för denna investeringscykel?

25 oktober · 2018

Aktiemarknaderna verkar följa det sedvanliga säsongsmönstret med en nedgång under tidig höst. Men det har väl inte undgått någon att utvecklingen i denna nedgång är något snabbare än vad vi har sett de senaste åren samtidigt som den direkt utlösande faktorn är svår att peka på. 

Men jag blir ändå inte riktigt förvånad och magnituden är inte olik det vi har sett tidigare. Lågräntemiljön har bidragit till onormalt låga svängningar för de flesta tillgångsklasserna, men även för ekonomisk statistik överlag. Det bidrar till att obalanser byggs upp och att det blir trångt i dörren när fler aktörer samtidigt ska ta hem vinster. Det är heller inte ovanligt att börsen är mer känslig för en nedgång när värderingen är hög. Vill man ändå hitta faktorer som ligger bakom just denna nedgång så ser jag framförallt uppgången i den amerikanska 10-årsräntan som avgörande. Själva nivån, idag på cirka 3,1 procent, oroar jag mig mindre för då det historiskt inte går att hitta större samband med denna och den efterföljande avkastningen på aktiemarknaden. Men när uppgången sker snabbt brukar det vara en anledning att vara mer vaksam.

Tydliga avmattningstendenser ökar risken

Utöver detta finns naturligtvis en rad aktuella orosmoln i form av Saudiarabien, Italien, Brexit osv. Men det vi har fokuserat på i vår försiktiga marknadssyn under året är framförallt en global konjunkturell avmattning. Skattereformen i USA har överskuggat denna temporärt och konsumenterna är alltjämt mycket optimistiska där exempelvis konsumentförtroendet pekar på den högsta nivån på 18 år. Men förutom att denna typ av positiva sentimentsindikatorer historiskt sett är en varningssignal har avmattningstendenserna varit tydliga. Centralbanken har stramat åt till följd av en stärkt inflationstakt, husförsäljningen har börjat vika och handelskonflikten har redan drabbat den globala handeln. För mer exportberoende länder har detta fått tydlig påverkan och det bidrog bland annat till att den Internationella Valutafonden, IMF, reviderade ner sina globala tillväxtprognoser för någon vecka sedan.

Teknologisektorn i fokus

Värt att nämna är naturligtvis också teknologisektorns framfart. Sektorn har varit den lysande stjärnan på aktiemarknaden länge och förutom att teknologijättarnas återköp av aktier har gett stöd till börsen har analytikerkollektivet varit ytterst optimistiska. Även idag har mer än 95 procent av alla analytiker en positiv rekommendation på Amazon och skulle bolaget redovisa sämre siffror än väntat är naturligtvis fallhöjden i aktien stor. Jag säger inte att förutsättningarna för många av bolagen inte är goda och till skillnad från slutet av 1990-talet har många av dessa bolag en god vinstutveckling, men när sektorer växer sig allt större möter de normalt ett ökat hot från regleringar samtidigt som det i dessa bolags fall har varit så att regelverken inte har hunnit ikapp användandet. Det är också tydligt att många av dagens stora bolag dels mer eller mindre har ett monopol och dels visar att det finns en brist på personlig integritet. Med tanke på att det är den minst reglerade sektorn i USA är min bedömning att det finns en risk för att man likt andra sektorer som tidigare har stått för en stor del av det globala marknadsvärdet ser en ökad reglering och därmed en mer dämpad vinstutveckling.

Mer åtstramande miljö

Står vi då inför ett ännu större fall? Nedgången hittills får främst anses vara en rekyl, men det är värt att påminnas om att det inte är ovanligt med en större nedgång vart tionde år. Den huvudsakliga anledningen till de senaste årens expansionsfas, penningpolitiken, väntas bli alltmer åtstramande under nästa år. Det gör att vi räknar med ett högre ränteläge som normalt försämrar förutsättningarna för aktier. I kombination med att tillväxttakten i världen viker, vilket historiskt har varit en negativ signal för aktiemarknaden, ser vi all anledning att fortsatt vara något försiktiga. Men de indikatorer vi följer som signalerar att man bör lämna aktiemarknaden helt visar att vi inte riktigt är på denna nivå än. Därför är det viktigt att se hur en studs uppåt ser ut och om vi kan nå tillbaka till tidigare högstanivåer.

Blogg

Vi tar klimatförändringarna på allvar – följer de andra med?

12 oktober · 2018

Sällan har en fråga varit mer aktuell än vad klimatförändringarna är just nu.

I somras lärde vi oss ett nytt ord: klimatångest. Visst kunde vi njuta på badstranden mer än någonsin förr. Men många kan nog relatera till den där känslan, en knut i magen, när vi tänker på sommarens skogsbränder och torra åkrar. Där har vi klimatångesten.

IPCC* skriver i den senaste rapporten att vi sannolikt når en genomsnittlig global temperaturökning på 1,5°C mellan 2030 och 2053 om vi fortsätter i nuvarande takt. Att begränsa uppvärmningen till 1,5°C är möjligt inom fysikens lagar, men det skulle kräva förändringar i en takt och omfattning som vi aldrig tidigare skådat, enligt IPCC.

Samma dag som IPCC:s rapport publiceras delas Nobels Ekonomipris 2018 ut till två forskare för forskning om ”hur vi kan uppnå uthållig och hållbar ekonomisk tillväxt i världen”. Hur klimatförändringar påverkar ekonomiska modeller, och hur vi kan uppnå bästa klimatnytta genom investeringar är alltså så centrala frågor inom ekonomi idag att de tilldelas Riksbankens pris i Alfred Nobels minne.

Kanske känner du också igen dig i att klimatförändringar och miljö dyker upp allt oftare i samtal med vänner och bekanta? Det är tyvärr inte en slump att frågan kommer upp överallt.

Söderberg & Partners medarbetare först att bli klimatpositiva

Vi har sedan flera år tillbaka arbetat med hållbarhetsanalyser av olika slag, för att hjälpa sparare att hitta de sparprodukter som har bäst möjligheter att vara med och bidra inom miljö- och samhällsfrågor. Självklart ska vi också göra vår del i det praktiska arbetet, och vi är miljöcertifierade enligt ISO 14001 sedan 2016, men vi kände att vi vill göra mer. Våra medarbetare och kunder vill att vi ska vara i framkant inom klimatfrågan.

Därför har vi valt att gå ett steg längre än vad vi sett andra företag göra. Vi har valt att klimatkompensera för alla våra medarbetare, i alla länder och under alla olika varumärken under Söderberg & Partners-paraplyet. Det gäller dessutom på fritiden. Hur har vi räknat? Gå in på We Don’t Have Time Climate Positive Employees för detaljerna. Vi på Söderberg & Partners vill uppmana alla i finansbranschen att följa med. Detta är något vi kan göra tillsammans!


* IPCC, Intergovernmental Panel on Climate Change, är FN:s klimatpanel. Organisationen har bildats för att förse världen med ett vetenskapligt perspektiv över det rådande kunskapsläget om klimatförändring och dess miljömässiga och socioekonomiska påverkan.

 

Kontakta oss