Skip to main content Skip to main navigation

Har företaget självkänsla?

Har företaget självkänsla?

28 augusti · 2015

Jag har tidigare skrivit om värderingar och företagskultur och hur Söderberg & Partners arbetar värderingsstyrt. Arbetet har gett resultat såsom fina placeringar i ”Sveriges bästa arbetsgivare” bland annat, vilket såklart är jättekul. Men en bra företagskultur är färskvara och kräver hela tiden omtanke och utveckling.

Jag har haft förmånen att arbeta lite med Mia Törnblom. Hon har svart bälte i personlig utveckling och ledarskap. Mia pratar mycket om självkänsla, hon brukar säga att en människa som går emot sina värderingar, läcker självkänsla. Ett konkret exempel kan vara att jag tycker det är taskigt att prata illa om andra människor. Ändå hamnar jag i alla fall vid kaffeapparaten med en kollega som börjar prata illa om vår andra kollega, Jörgen. Och även om jag inte säger så mycket om Jörgen och kanske knappt nickar åt påståendet om hur dålig hans senaste presentation var så har jag ändå plötsligt bidragit till att prata illa om Jörgen. Efteråt känns det ruttet inombords och i magen. Det är ju egentligen inget fel på Jörgen och framförallt är jag väl tillräckligt modig för att våga säga vad jag tycker direkt till honom, eller? Att han kanske skulle engagerat sig lite mer i sin presentation. Jag har gått emot mina värderingar och det blir ett direkt uttag av självkänsla. Har man dålig självkänsla mår man inte bra, mår man inte bra så presterar man sällan optimalt. Slutsatsen blir, stå upp för dina värderingar, lev efter dem så går du alltid stolt i ryggen och med en go magkänsla.

Jag tror att det finns en koppling mellan självkänsla, värderingar och företagskultur. Man skulle kunna säga att kulturen inom ett företag är det samma som självkänslan hos en människa. Det är lätt att tycka om en person som har bra självkänsla, det är ofta behagliga människor som kan bjuda på sig själva och har råd att vara omtänksamma om andra. Det är också lätt att trivas hos en arbetsgivare som har en bra företagskultur. Det är en känsla inom bolaget som gör att många trivs och kan utvecklas. Bra kultur kommer av att man inom företaget har samma värderingar och att medarbetarna lever efter värderingarna. Det blir ett företag med människor i balans och de presterar, ofta utöver det vanliga.

Företag måste värna om sina värderingar, uppmuntra medarbetare att leva och arbeta enligt värderingarna. Annars finns risken att företaget börjar läcka kultur, känslan som gör att människor trivs är färskvara och behöver omtanke och arbete.

Det finns en uppsjö sätt att arbeta med företagets kultur och värderingar. Jag har i en tidigare krönika skrivit om omtanke i företagskulturen och gett några tips på hur man kan jobba med företagskulturen:

• Rekrytera och lyft stjärnor, man blir som man umgås, det smittar
• Låt idéer få växa, kväv dem inte med tighta budgetar, spikade aktivitetslistor och ”det där har vi provat tidigare”
•  Var öppen från ledningshåll så långt det bara går, hemlisar skapar bara osäkerhet och utanförskap
• Ledarskapet ska vara prestigelöst, allt annat är oacceptabelt
• Skippa mellanchefer så långt det går

Och här bjuder jag på några till:

• Våga prata om värderingar och företagskultur, trots att det känns som att man ibland balanserar på floskelranden
• En modig chef kan prata om och förstå värdet av värderingar- ett måste för att värderingsarbetet ska in i mål och medarbetarsamtal
• Våga vara den som säger till när du märker att det går emot dina värderingar- försvara Jörgen inför tredje person
• Prata direkt med Jörgen om att han faktiskt kan bli bättre, ge tips, var generös

Lycka till alla ni HR-stjärnor, chefer och medarbetare som förstår vikten av en bra företagskultur, må era företag frodas.

Hälsningar,
Louise

 

Investeringstalesätt slår snett?

21 november · 2019

Börsuttryck finns det många, men ett känt svenskt sådant är ”Köp till sillen, sälj till kräftorna”, vilket betyder att aktiemarknaden förväntas utvecklas bra under sommarmånaderna. Det finns dock vissa som tror mer på det motsatta anglosaxiska uttrycket; ”Sell in May and go away; don’t come back until St. Leger’s Day”[1], vilket baseras på tron att sommarmånaderna är mindre lönsamma än resterande. Så frågan är, vilket investeringstalesätt slår oftast snett och vilket har för det mesta rätt?

Vad har funkat bäst?

Tittar man på de senaste 25 åren ser vi en tydlig vinnare på Stockholmsbörsen[2]: ”Sell in May”-strategin.[3] För investerare som har köpt i september och sålt i maj har avkastningen varit i genomsnitt 12,8 %, jämfört med en genomsnittlig avkastning på 1,4 % för de som har ”Köpt till sillen”.[4] Därtill är det tydligt att strategin ”Sell in May” oftare har gett en positiv avkastning än ”Köp till sillen”.

 


Köp till sillen vs. sell in may

graf-frida.png

 

2018 må ha varit ett år då det var rätt att köpa till sillen (Stockholmsbörsen avkastade 4,9 % mellan 22 juni 2018 och 7 augusti 2018), men 2019 var det inte lönsamt sett till Stockholmsbörsen över lag (mellan 21 juni 2019 och 7 augusti 2019 var avkastningen -4,3 %). Med det sagt är det sällan svart eller vitt, utan lönsamma bolag går att finna även på sommaren.

Säsongsmönstret på Stockholmsbörsen

I början av sommaren i år tog vi fram en en analys om säsongsmönstret på Stockholmsbörsen[5] med avsikt att ge en mer nyanserad bild. Huvudpunkterna från genomgången kan sammanfattas som:

  • Genomsnittsavkastningen har varit lägre under sommaren, definierad som perioden 30/4 – 30/9, men historiskt sett förekommer det fler sommarperioder med positiv värdeutveckling än negativ. Några rimliga förklaringar till de svaga sommarperioderna är att handelsvolymerna minskar, insikt om bolagsprognoser erhålls och att utdelningssäsongen når sitt slut under sommaren.
  • Har året börjat bra, följs ofta våren av en positiv utveckling på börsen under sommarperioden. Faktum är att av de år med positiv börsutveckling under sommaren är det endast en sommarperiod som kommer efter att ha inlett året negativt.
  • Defensiva sektorer och kvalitetsbolag har utvecklats bättre under sommaren än cykliska sektorer och aktier. Därtill har småbolag genererat en högre genomsnittlig avkastning, men svenska storbolag har utvecklats positivt fler sommarperioder än småbolag.

Mycket av ovanstående resonemang är applicerbart på de två strategiernas utveckling. Historiskt sett förekommer fler år på Stockholmsbörsen då ”Köp till sillen” har gett en positiv avkastning än negativ. Och av dessa somrar kommer alla förutom en efter en ”Sell in May”-period med positiv börsutveckling. Därtill är det tydligt att vissa sektorer och bolagstyper, t.ex. kvalitets- och småbolag, fortsätter vara lönsamma under sommarperioden.

Vilken strategi ska man ha?

Sammantaget verkar det inte som att investeringstalesättet ”Köp till sillen, sälj till kräftorna” är särskilt framgångsrikt. Historiken indikerar dock inte heller att man ska anamma ”Sell in May and go away; don’t come back until St. Leger’s Day”-strategin och lämna Stockholmsbörsen helt under sommaren. Den genomsnittliga avkastningen för ”Köp till sillen” är ändå positiv (om än mer modest än för ”Sell in May”) och strategin har historiskt gett en positiv avkastning vid fler tillfällen än den gett en negativ.

Det finns skäl att överväga en sektorrotationsstrategi där man placerar om till mer defensiva sektorer under sommaren. Dock måste det poängteras att det är svårt att tajma marknaden över tid, så därför passar denna bättre för investerare med kortare investeringshorisont. En långsiktig investerare bör alltså inte stirra sig blind på Stockholmsbörsens säsongsmönster utan även ta hänsyn till andra faktorer, så som riskspridning och sparfrekvens (t.ex. månadssparande), vid val av investeringsstrategi.

 

 

[1] St Leger Day är en dag i mitten av september när den klassiska hästkapplöpningen med samma namn går av stapeln.

[2] Indexet som ligger till grund för beräkningarna i detta inlägg är SIXRX, vilket visar den genomsnittliga utvecklingen på Stockholmsbörsen inklusive utdelningar.

[3] Notera att tidsperioden för ”Köp till sillen” alltid är midsommar respektive år till 7/8, samt att det med ”Sell in May” menas perioden 15/9 ett år till 1/5 efterföljande år.

[4] Se fotnot 3.

[5] Indexet som ligger till grund för beräkningarna i analysen är OMXSPI inklusive utdelningar från 1996-01-31 till 2018-05-31. 



 

Utvärderar din försäkringsförmedlare rätt parametrar?

21 november · 2019

I offertjämförelsen är det är vanligt att man fokuserar på pris och kapacitet. Vi tycker det är viktigt att även väga in andra parametrar i utvärderingen av försäkringsgivarna, vilket jag berättar mer om nedan.

Med 20-års erfarenhet av försäkringsförmedling kan jag konstatera att de offertjämförelser som dagens industrikunder får efter avslutad upphandling är relativt standardiserade och onyanserade. De är också i huvudsak koncentrerade på pris och kapacitet, dvs premier och försäkringsbelopp. Så ser det ut hos majoriteten av våra konkurrenter. Givet komplexiteten i verksamheten hos många av industrikunderna är det förvånande att det skett så lite utveckling inom det här området. På Söderberg & Partners har man lagt ned ett stort arbete på att utveckla och skräddarsy offertjämförelsen utifrån kundens riskexponering där man också tittar på andra parametrar än kronor och mängd.

Kvalitetssäkrad analysmetod

Det jag också kan se är att villkorsanalyserna varierar stort i kvalité och utförande bland förmedlarna, även hos de lite större förmedlarna. Hos Söderberg & Partners är grunden för villkorsanalysen våra villkorsdatabaser, som innehåller i stort sett alla sakförsäkringsvillkor på den svenska marknaden. Villkorsanalysen görs av vårt analysteam som även tar hänsyn till vilken bransch kunden är verksam inom. Analysen görs utifrån kundens kompatibilitet med villkoren. Efter grundanalysen görs justeringar för den specifika kunden av en specialist i våra rådgivningsteam. Både villkorsdatabasen och analyserna uppdateras löpande av vårt analysteam för att vi alltid ska kunna ge kunden en relevant och aktuell villkorsanalys.

Ha med rätt parametrar i offertjämförelse

Utöver en kvalitetssäkrad arbetsmetod för att jämföra villkor har Söderberg & Partners dessutom lagt till två parametrar i offertjämförelsen som särskiljer oss från våra konkurrenter. Den första parametern är skaderegleringsrenommé, dvs. hur nöjd eller missnöjd våra kunder är med en viss försäkringsgivares skadereglering. Här har vi gjort en omfattande analys med hänsyn till ledtider, kvalité, professionalism, bransch och flexibilitet. Frågar ni mig så är detta oftast den absolut viktigaste parametern vid en offertjämförelse och något som enligt min mening borde vara en standard hos alla.

Den andra parametern är att vi betygsatt försäkringsgivarna efter deras hållbarhetsarbete och tittat på om deras skaderegleringsarbete är hållbart. Hur sker återställandet av en nedbrunnen byggnad? Är det med material som är mer miljövänliga och mer beständiga än tidigare använt material? Eller är det priset som får styra? En parameter som också den kan tyckas borde vara en självklarhet att ta med i en offertjämförelse idag.

Givet ovan vill jag sätta ljus på frågan om offertjämförelsens omfattning och parametrarnas relevans samt vikten av att vara medveten om att det finns skillnader i arbetsmetod hos de olika sakförsäkringsförmedlarna. Jag hoppas också att jag har väckt några tankar hos er försäkringsansvariga och att vi kan få utmana era nuvarande försäkringsförmedlare.  

Är ni intresserade eller har frågor kring detta? Hör av er till oss för en kostnadsfri utvärdering av era försäkringar.


Ta del av en kostnadsfri utvärdering av ditt företags försäkringar

Framtidsfullmakter – ett alternativ till god man

12 november · 2019

Vem tar hand om dina personliga och ekonomiska angelägenheter om du i framtiden förlorar din beslutsförmåga? Sedan den 1 juli 2017, då lagen om framtidsfullmakter trädde i kraft, kan du själv bestämma vem som ska hjälpa dig om du t.ex. blir dement eller av annan anledning inte längre kan tillvarata dina intressen.

Framtidsfullmakten är en fullmakt som blir giltig vid en framtida tidpunkt då du inte längre kan överblicka följderna av dina beslut. Det är en ny form av ställföreträdarskap för vuxna – ett alternativ till god man och förvaltare.

Innan lagen om Framtidsfullmakter trädde i kraft har det inte varit möjligt att själv bestämma vem som ska ha rätt att i framtiden sköta dina rättsliga, ekonomiska och personliga angelägenheter om du hamnar i ett läge då du förlorar din beslutsförmåga, t.ex. till följd av stroke, koma, demens eller nedsatt hälsotillstånd. Överförmyndaren har då haft ansvaret att utse en god man till dig.

Mot bakgrund av att vi har en demografisk utveckling där allt fler blir allt äldre i kombination med en brist på gode män antog Riksdagen därför lagen om framtidsfullmakter som ger dig möjlighet att själv utse någon som kan ha hand om dina personliga och ekonomiska angelägenheter om du senare i livet inte själv kan det.

Hur fungerar framtidsfullmakter?

Framtidsfullmakter utgör ett alternativ till god man och förvaltare och är giltig när en person på grund av psykisk störning, skada, sjukdom, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållanden är ur stånd att ta hand om de angelägenheter som fullmakten avser. Tidigare utfärdade fullmakter förlorar sin verkan vid den tidpunkt då huvudmannen varaktigt och i huvudsak har förlorat sin beslutsförmåga.

Hur är framtidsfullmakten till hjälp?

Framtidsfullmakter stärker enskildas självbestämmande. Detta genom att förbättra möjligheterna att planera framtiden samt behålla kontrollen över frågor som är av stor betydelse.

Vem kan jag utse till fullmaktshavare?

Fullmaktshavaren kan vara en familjemedlem lika väl som en förtrogen vän. Fullmaktsgivaren kan utse flera personer, till exempel en person som tar hand om de ekonomiska frågorna och en annan som tar hand om de personliga angelägenheterna.

Vilka är formkraven för upprättande av en framtidsfullmakt?

Den som har fyllt 18 år och har förmåga att ha hand om sina angelägenheter får upprätta en framtidsfullmakt. Fullmakten ska vara skriftlig och undertecknas av fullmaktsgivaren i två vittnens samtidiga närvaro.

När träder framtidsfullmakten i kraft?

Det är fullmaktshavaren som avgör när fullmaktsgivaren har förlorat sin beslutsförmåga. Fullmaktsgivaren kan även välja att en domstol ska pröva ikraftträdandet. Rätten ska då inhämta ett läkarintyg eller någon annan likvärdig utredning beträffande fullmaktsgivarens hälsotillstånd, om det inte är uppenbart obehövligt. Även fullmaktshavaren ska kunna få till stånd en sådan prövning när det behövs för att uppdraget ska kunna fullgöras på förutsatt sätt.

Hur kontrolleras att uppdraget utförs korrekt?

Fullmaktshavaren ska fullgöra uppdraget i enlighet med fullmaktsgivarens intressen och, om det är möjligt, samråda med honom eller henne i viktiga frågor. Fullmaktsgivaren kan i framtidsfullmakten utse någon som ska granska fullmaktshavarens verksamhet. Om granskaren eller överförmyndaren begär det, ska fullmaktshavaren lämna redovisning för sitt uppdrag.

När upphör en framtidsfullmakt att gälla?

En framtidsfullmakt saknar verkan i den utsträckning godmanskap eller förvaltarskap anordnas för fullmaktsgivaren. En framtidsfullmakt kan även återkallas av fullmaktsgivaren, förutsatt att denne är vid sina sinnes fulla bruk. Framtidsfullmakter gäller även efter fullmaktsgivarens död om det inte framgår av framtidsfullmakten att den ska upphöra att gälla vid dödsfall.

Finns framtidsfullmakter i andra länder?

De anglosaxiska länderna lagstiftade om framtidsfullmakter redan år 2007. The Mental Capacity Act är en lag som reglerar människors beslutsförmåga när de drabbats av sjukdomar och skador i hjärnan.

Norge och Finland har lagstiftat om framtidsfullmakter sedan några år tillbaka. Danmark godkänner framtidsfullmakter utan särskild lagstiftning.

Önskar du att få hjälp med att upprätta en framtidsfullmakt eller andra juridiska handlingar kan du kontakta våra jurister genom att fylla i formuläret nedan.

 

Kontakta oss

Kontakta oss