Skip to main content Skip to main navigation

Inför årsskiftet 2017/2018

2017/2018

Inför årsskiftet

Nu börjar det bli dags att planera inför deklarationen 2018 – beskattningsår 2017. Det finns en hel del att tänka på vad gäller inkomst av tjänst, kapital och näringsverksamhet. I inkomstslaget tjänst och kapital gäller kontantprincipen vilket innebär att inkomster skall beskattas det år de uppkommer. Därför ska fysiska personer som vill planera sin skatt göra det före årsskiftet.

18 december · 2017

Kvittning av vinster och förluster

Ett av de effektivaste sätten är att se över sin aktiedepå och realisera eventuella vinster och/eller förluster i syfte att på bästa möjliga sätt jämna ut resultatet av årets värdepappersförsäljningar. Alla vinster och förluster är inte fullt kvittningsbara mot varandra så det gäller att välja rätt värdepapper att avyttra. Förluster som inte kan kvittas kvoteras till 70 procent innan avdrag får göras i inkomstslaget kapital. Kvittning får ske mellan vinster och förluster på både onoterade och marknadsnoterade aktier men tänk på att det först sker en kvotering till 5/6 på en förlust på onoterade aktier innan den kvittas.

Vill du egentligen behålla en aktie med en orealiserad vinst eller förlust kan du först sälja aktien för att sedan köpa tillbaka den igen. Ett annat alternativ är att föra över innehavet till sitt eget investeringssparkonto (ISK), då en sådan överföring skattemässigt hanteras som en försäljning.

Även eventuella vinster och förluster på fastigheter och bostadsrätter bör ingå i årsskiftesplaneringen. Vinster på försäljning av privatbostadsfastighet och privatbostadsrätt kvoteras till 22/30 innan de kan kvittas mot övriga förluster. Förluster på försäljning av privatbostadsfastighet och privatbostadsrätt är bara kvittningsbara till 50 procent mot andra kapitalvinster.

Uppskov

Det finns primärt två typer av uppskov som man kan använda sig av när man planerar sin skatt. Det vanligaste är uppskov med vinsten vid en tidigare fastighet- eller bostadsrättsförsäljning. Det uppskovet framgår oftast i specifikationen till Inkomstdeklarationen och man kan när som helst återföra det uppskovet till beskattning om man t.ex. har förluster på aktier m.m. som inte kan kvittas mot några andra vinster. Minsta belopp som kan återföras till beskattning är 20 000 kr per år. Uppskovet kvoteras till 22/30 och kvittas mot t.ex. 70 procent av förlust på marknadsnoterade aktier. Uppskovet återförs i inkomstdeklarationen som man lämnar våren 2018.

Man kan även ha kvar gamla uppskov på vissa aktiebyten som skedde mellan 1999 och 2001. De vanligaste aktiebytena var AstraZeneca, Pharmacia och ABB. Även dessa uppskov kan man när som helst återföra frivilligt om man behöver ta fram vinster för att kvitta bort förluster.

Skattereduktion vid underskott av kapital

Om det efter all kvittning ändå finns kvar ett totalt underskott i inkomstslaget kapital ger detta en reduktion mot kommunal och statlig inkomstskatt samt mot kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt. Kapitalunderskott som understiger 100 000 kr ger en reduktion med 30 procent medan den del som överstiger 100 000 kr endast ger en reduktion med 21 procent. OBS. Tänk på att man måste ha betalat skatt för att erhålla skattereduktion.

Rot- & rut-avdrag

För att få skattereduktion för beskattningsår 2017 för rot- och rutarbete krävs att arbetet är utfört och betalat under 2017. Om arbetet är utfört kan man alltså styra, med hjälp av betalningen, vilket år underlaget för skattereduktion skall hänföra sig till. Tänk på att reglerna försämrades 2016 genom att rotavdrag endast medges med 30 procent av arbetskostnaderna och att skattereduktion för rut-tjänster är begränsad till 25 000 kr för dem som inte har fyllt 65 år. Enligt samma princip som ovan så måste man ha betalat skatt för att erhålla skattereduktion. Man kan alltså hamna i en situation där det är fördelaktigt att realisera vinster i syfte att ”rädda” sina rot- och rutavdrag. Om det ändå saknas inkomster för att erhålla rot- eller rutavdrag kan avdraget flyttas mellan t.ex. makar om båda är ägare till fastigheten/bostaden ifråga.

Fåmansföretagare

Att ta ut rätt lön från ett fåmansföretag är viktigt. Det styr inte bara inkomstskatten och de sociala förmånerna. Löneuttaget har också betydelse för hur stor kapitalbeskattad utdelning man kan ta ut nästa år till lägre skattesats (20 %) på sina kvalificerade andelar. För att få använda det s.k. lönebaserade utrymmet för utdelning skall den som äger kvalificerade andelar ta ut en lön under 2017 som inte understiger det lägsta av;

369 000 kr ökat med 5 procent av den kontanta lönesumman i företaget
eller
590 400 kr

Det räcker att en person i närståendekretsen uppfyller kravet för löneuttag för att kunna använda det lönebaserade utrymmet.
Det finns även andra inkomstnivåer som man bör ta hänsyn till om man själv har möjlighet att styra storleken på sin inkomst. Det rör sig dels om brytpunkterna för statlig skatt och dels om de inkomstnivåer som ger maximala pensionsrätter eller maximal sjukpenning. Tabellen nedan visar några av de viktigaste nivåerna;

 

Inkomstnivåer 2017

 
Skattefri inkomst 18 951 kr
Maximal sjukpenning 336 000 kr
Maximal föräldrapenning 448 000 kr
Maximal pensionsrätt 496 305 kr
   
Statlig skatt - brytpunkt 1 452 100 kr
Brytpunkt 1, 65 år och äldre 478 100 kr
Statlig skatt - brytpunkt 2 651 700 kr
Brytpunkt 2, 65 år och äldre 670 600 kr


Skatt på investeringssparkonto (ISK) och kapitalförsäkring

Statslåneräntan per den 30 november 2016 fastställdes till 0,27 %. Det innebär att skatten för sparformerna ISK och kapitalförsäkring blir 0,375 % för beskattningsåret 2017.
Statslåneräntan per den 30 november 2017 fastställdes till 0,49 %. Det innebär att skatten för sparformerna ISK och kapitalförsäkring blir 0,447 % för beskattningsåret 2018.

Slopat avdrag för förvaltningsavgifter

Avdragsrätten för förvaltningsutgifter i kapital är slopad från 2016.
Transaktionsutgifter anses dock inte vara en förvaltningsutgift. Courtage och liknande utgifter, kopplade till förvärv, förbättring eller försäljning av vissa tillgångar, är därmed inte förvaltningsutgifter. De får, liksom tidigare, dras av vid beräkningen av kapitalvinsten. Inte heller sådana utgifter som utdelningsersättningar och blankningspremier ska ses som förvaltningsutgifter. Detta då de får anses vara sådana utgifter som har ett direkt samband med en viss inkomst eller en viss kapitalvinstberäkning.

Nyheter på skatteområdet – 2018

I budgetpropositionen för 2018 föreslås en del förändringar på skatteområdet. Några av de viktigaste förändringarna är;

  • Höjd beskattning av sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring
  • Sänkt skatt för pensionärer
  • Lättnader i beskattningen av personaloptioner

De nya bestämmelserna bör träda i kraft den 1 januari 2018 och tillämpas första gången för beskattningsåret som börjar efter den 31 december 2017.

Utöver de förändringsförslag som anges ovan så har regeringen aviserat om ett antal kommande reformer. Några av dem är;

  • Nya skatteregler för företagssektorn
  • Möjlighet att påföra skattetillägg vid frivillig rättelse
  • Slopad skattefrihet för privata hälso- och sjukförsäkringar
  • Skatteverket har i slutet av november lämnat ett förslag på utflyttningsbeskattning innebärande att personer som avser att bosätta sig utomlands kommer att bli beskattade för kapitalvinster oavsett om kapitaltillgången är realiserad eller inte. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2020* och är nu lämnat på remiss av Finansdepartementet.

* Med tanke på förslagets omfattning och relativt långa period innan det ska träda ikraft föreligger emellertid, enligt vår bedömning, en risk att det börjar träda ikraft tidigare genom en så kallad stopplagstiftning.

Kontakta oss

Kontakta gärna din rådgivare (eller vår Skatteavdelning direkt) och boka in ett möte om du har frågor eller funderingar kring olika typer av skattefrågor. Vi har stor erfarenhet av alla typer av värdepappersrelaterade transaktioner samt har djupgående kunskap kring såväl fastighetsaffärer som hantering av utdelningar m.m. från fåmansföretag.

Kent Andersson
Skattechef
Maila Kent
08-505 351 04

Pernilla Ask Nordström
Deklaratoinsspecialist
Maila Pernilla
08-505 351 68

Varför fossilfria fonder inte kommer rädda klimatet

15 juni · 2018

”Hur du kan bekämpa klimatförändringarna? Flytta ditt pensionssparande till fossilfria fonder – så sparar du 2222,67 ton CO2 utsläpp”. 

”Nu blir det lättare att minska klimatpåverkan i ditt sparande”. 

”Investeringen bidrar till mindre koldioxidutsläpp i atmosfären, jämfört med investering i jämförbara globala aktier. Det tjänar både miljön och pensionsspararna på”. 

”Bidra till en fossilfri framtid”. 

Visst låter det bra? Du investerar i en fond som exkluderar bolag som utvinner kol, olja och gas, och vips så har du bidragit till en bättre miljö och minskade utsläpp.

Men riktigt så enkelt är det inte. Dessa skrivelser kommer från hemsidorna eller övrig kommunikation från några av de största kapitalförvaltarna i Sverige. Och det är synd att något som är så pass viktigt och bra – nämligen hållbart sparande – tenderar att lova en miljöeffekt, som forskning faktiskt inte kan bevisa. Det riskerar att urholka förtroendet för vad som är en hållbar sparprodukt och vad det har för konkreta effekter på vår omvärld.

Vad är divestering?

Divestering, från engelskans ”divestment”, är en strategi som kapitalägare kan använda sig av som går ut på att man inte investerar eller slutar investera i företag som bedöms ha en ohållbar eller oetisk verksamhet. De senaste åren har det varit särskilt fokus på att divestera (dvs. avyttra) bolag som utvinner fossila bränslen.

Varför det inte hjälper att exkludera miljöbovarna

Hur kommer det sig då, att man inte bidrar till mindre utsläpp och en fossilfri framtid - genom att investera i en fossilfri fond?

  • Det enkla svaret är att finansiella transaktioner i normalfallet inte påverkar ett företags direkta kapitalflöde. Det är ytterst svårt att som investerare påverka börspriset, särskilt då de stora fossilintensiva bolagen agerar på en likvid marknad. Ett aktieprisfall skulle snarare signalera att aktien är undervärderad. Det här är en viktig, och grundläggande, poäng. Vi agerar på en andrahandsmarknad, där någon annan alltid kommer äga bolagen. Att avyttra får inte bolaget att försvinna. Därmed påverkas inte utsläppen om en fond slutar investera i kol, olja och gas, vilket man lätt kan få intrycket av när man läser fondförvaltarnas marknadsföring och resonemang.
  • Jag vill dock inte påstå att det är helt lönlöst att exkludera vissa bolag. En forskningsstudie fann bl.a. att exkludering kan bidra till en stigmatisering av branschen, givet att exkluderingen också kombineras med någon form av aktivism/lobbying. Dessutom kommer portföljens riskexponering minska, givet att bolagens fossila tillgångar är övervärderade (läs mer om koldioxidbubblan i detta blogginlägg). Men man bör inte förlita sig på exkludering som en enskild strategi. Man kan sälja sina innehav i dessa bolag om man vill, men själva avyttrandet av bolagen kommer inte påverka koldioxidutsläppen eller minska spararens klimatpåverkan.
  • Flera fondförvaltare började utesluta, eller delvis utesluta, bolag inom kolproduktion ca år 2015/2016. Men om man verkligen menade allvar ur en risksynpunkt, så borde detta snarare ha skett för ca 5-10 år sedan. Dow Jones US Coal Index har sjunkit över 80% sedan 2010. Att nu proklamera att man utesluter kolbolag helt eller delvis i portföljen, med hänsyn tagen utifrån ett riskperspektiv, innebär dessvärre att man är lite sent på bollen. Om man ska vara cynisk skulle man även kunna påstå att det är enkelt att exkludera kol av miljöskäl, när det dessutom inte ser lika positivt ut rent finansiellt.
  • Att en fondförvaltare säger att de ”väljer bort” fossila bränslen behöver inte nödvändigtvis betyda att de gör just det. En svensk småbolagsfond kan inte rent praktiskt investera i bolag som utvinner kol, eftersom det inte finns svenska småbolag som sysslar med den typen av verksamhet. Att då påstå att de exkluderar dessa bolag – när det inte ens är möjligt att investera i överhuvudtaget – blir verkningslöst. Var även uppmärksam på procentgränserna. Många fonder uppger att de väljer bort bolag involverade i utvinning eller elkraftgenerering från fossila bränslen. Men det är en stor skillnad på att tillåta bolag med ca 50% av omsättningen från fossila bränslen, jämfört med att tillåta endast 5% av omsättningen från fossila bränslen.
  • Fokusera på konsumtion, inte produktion. Vår konsumtion står för 90% av det globala koldioxidavtrycket. Och vårt beroende av och efterfrågan på fossila bränslen är fortsatt hög. Det är därför viktigt att inte enbart lägga stort fokus på energisektorn, utan även t.ex. transporter, byggsektorn eller andra branscher som är beroende av fossilt bränsle. Investerare bör fokusera på hur de kan bidra till ett skifte mot en ökad efterfrågan av förnybart, genom att t.ex. bedriva påverkansarbete och ställa högre krav.

Vad bör göras istället?

Jag skulle vilja sticka ut hakan och säga att det är kontraproduktivt att alla fondförvaltare lägger så mycket resurser på exkludering. Om investerare vill göra en reell insats för att minska koldioxidutsläppen, bör de fokusera ännu mer på att vara aktiva ägare.

Det innebär inte enbart att man röstar på bolagsstämmor – utan även att de som ägare försöker påverka i frågan på alla plan. Föra talan gentemot politiker, bolagsrepresentanter och NGO:s. Ta ställning för klimatfrågan offentligt och samarbeta med andra investerare. Använd påtryckning för att få bolag att mäta och redovisa sina klimatrisker. Sätt ambitiösa målformuleringar. T.ex. istället för att ha en diskussion om huruvida man ska utesluta bolag vars omsättning till 5 eller 30% härstammar från kolutvinning – sätt ett mål om att en lika stor procentuell andel av företagens omsättning istället bör härstamma från förnybara källor, och kommunicera detta till bolagen.

Och det finns bra exempel på fonder som gör just detta. Exempelvis har SPP:s Plusfonder utöver en fossilfri investeringsstrategi även infört direktiv att minst 10% av innehaven ska riktas mot bolag som bidrar med lösningar på klimatutmaningen, t.ex. förnybar energi. På räntesidan finns det en del gröna obligationsfonder som är väldigt intressanta, vilket finansierar gröna projekt som t.ex. hållbar infrastruktur och vattenrening. 

Det är givetvis rimligt att avyttra bolag, om man av olika skäl gör bedömningen att det inte är en långsiktigt hållbar investering. Men vi har idag en övertro till de symboliska effekterna. Istället bör vi fundera på vad som faktiskt är mätbart och praktiskt möjligt här och nu. Klimatförändringen är ett reellt hot som kräver reella lösningar inom en snar framtid. Uteslutning av fossila bolag är inte en lösning, åtminstone inte som enskild strategi.

Avslutningsvis, tack till Victoria Lidén för research och värdefullt analysarbete.

Är en så liten småbolagsfond så möjligt att föredra?

14 juni · 2018

Jag har under den senaste tiden vridit och vänt på frågan kring fondförmögenhet, och särskilt analyserat stora småbolagsfonder. Det finns uppenbara begräsningar i möjligheten att fullfölja sin strategi om man som fond får för stor fondförmögenhet i förhållande till de investeringar man vill göra, mer om detta finns att läsa om i blogginlägget här. Men motfrågan är då om en så liten småbolagsfond som möjligt är att föredra. Ju mindre desto bättre, är det vad jag menar? Nja, det finns några saker man kan ta hänsyn till även när man investerar i de allra minsta fonderna. Låt oss först börja med vad forskningen säger om ämnet:

Forskning på små fonder i små fondbolag

Forskningen gällande fondförmögenhetens påverkan på avkastning drar åt två håll; när man visar på ett negativt samband mellan stor fondförmögenhet och prestation lyfter man ofta fram att ju större fond desto mer begränsad blir den i vilka bolag den kan investera i. När man däremot visar på positivt samband mellan stor fondförmögenhet och prestation lyfter man ofta fram stordriftsfördelar som kommer med stora fondbolag, exempelvis bättre möjlighet att förhandla rabatter, större analysteam, större möjlighet att hantera svåra perioder i en enskild fond och så vidare. Här är alltså en skillnad i förklaringsmodellerna kopplat till fondförmögenhet: går små fonder bra så är det på grund av att de inte är begränsade av sin fondförmögenhet, går stora fonder bra så är det på grund av att de tillhör ett stort fondbolag. Från ett akademiskt perspektiv skapar inte en stor fondförmögenhet i sig själv värde, utan sannolikheten att då tillhöra ett stort fondbolag.

Stora investerare i små fonder

Ur ett mer praktiskt perspektiv kan möjligheten att hantera stora summor pengar få effekt på avkastningen i små småbolagsfonder. I en liten fond blir en stor investerare lätt väldigt stor och detta kan vara problematiskt när den stora investeraren bestämmer sig för att köpa eller sälja sina andelar i fonden. Bestämmelser kring hur många aktier fonden får sälja av på samma gång, värdepapper med olika likviditet och minskad marknadsexponering innan det stora inflödet av pengar är fullt ut investerat är exempel på saker som kan belasta även små investerare vid en stor investerares köp eller försäljning av fondandelar.

Nackdelar med riktigt små småbolagsfonder

För riktigt små fonder blir denna likviditetshantering en större fråga även om hantering av kapitalflöden gäller alla fonder och även om man som fondbolag kan minimera effekterna av kapitalflöden på olika sätt. Utifrån frågeställningen om en så liten fond som möjligt är att föredra, är invändningen primärt att den kan ha svårare att hantera kapitalflöden och att en liten fond mer sannolikt tillhör ett litet fondbolag som därför inte kan njuta av det stora fondbolagets fördelar.  

 

I detta blogginlägg har jag diskuterat nackdelar med för små småbolagsfonder, läs gärna även detta inlägg om nackdelar med för stora småbolagsfonder.

Privat hälso- och sjukvård blir skattepliktig förmån – vad innebär det för dig?

31 maj · 2018

Nu är det beslutat av riksdagen att förmån av fri hälso- och sjukvård avskaffas och att sådan förmån från och med 1 juli i år är en skattepliktig förmån som huvudregel. 

Undantag från beskattning av sådan förmån görs dock fortsatt för vård och läkemedel för privatanställd som insjuknar i samband med utlandstjänstgöring. Var den anställde emellertid ”sjuk” redan innan utlandsstationeringen, till exempel i diabetes, är vård och läkemedel utomlands en skattepliktig förmån. För statligt anställda är lagstiftaren mer generös då fri hälso- och sjukvård fortsatt är en skattefri förmån för utomlands stationerad personal, oavsett vid vilken tidpunkt de insjuknade.

Om förmånen tillhandahålls genom försäkring så är förmånens belopp lika med arbetsgivarens kostnad för försäkringen. Detsamma får antas gälla när arbetsgivaren betalar för vården när sådan försäkring saknas.

I och med att förmånen blir skattepliktig slopas den avdragsbegränsning som gällt arbetsgivarens kostnad för sådan förmån som varit skattefri.

Fortsatt kommer förmån av företagshälsovård och förebyggande och rehabiliterande behandling vara skattefri. Och det är väl gott så, men i och med att fri hälso- och sjukvård blir skattepliktigt kommer helt plötsligt den anställdes sjukvårdsjournal blir föremål för arbetsgivarens granskning. Hur ska arbetsgivaren annars kunna avgöra om behandlingen var för att avhjälpa ett uppkommet sjukdomsfall eller om det var fråga om en förebyggande åtgärd. Och vad gäller förebyggande så torde alla vårdinsatser kunna definieras som förebyggande, att avhjälpa så att det i vart fall inte blir värre. Frågorna om patientsekretess och att modern medicin utgår från att förebygga komplikationer verkar vara något som lagstiftaren inte satt sig in i.

Att ändringen om att beskatta fri hälso- och sjukvård har en ideologisk grund är ingen nyhet, men det gör det inte mindre synd att barnet nu kastas ut med badvattnet. För, om avsikten är att alla ska erbjudas samma vård så kommer ingen erbjudas bättre vård om de som omfattats av försäkring istället skulle ställa sig i de redan långa sjukvårdsköerna. Och det intresse som arbetsgivaren kan antas dela med den anställde, att denne ska bli frisk så snabbt som möjligt för att kunna återgå till arbetet, väger synbarligen lätt när egna ideologiska ståndpunkter ska klarläggas.

Men, så är det ju valår i år också!

Kontakta oss