Skip to main content Skip to main navigation

Inför årsskiftet 2017/2018

2017/2018

Inför årsskiftet

Nu börjar det bli dags att planera inför deklarationen 2018 – beskattningsår 2017. Det finns en hel del att tänka på vad gäller inkomst av tjänst, kapital och näringsverksamhet. I inkomstslaget tjänst och kapital gäller kontantprincipen vilket innebär att inkomster skall beskattas det år de uppkommer. Därför ska fysiska personer som vill planera sin skatt göra det före årsskiftet.

18 december · 2017

Kvittning av vinster och förluster

Ett av de effektivaste sätten är att se över sin aktiedepå och realisera eventuella vinster och/eller förluster i syfte att på bästa möjliga sätt jämna ut resultatet av årets värdepappersförsäljningar. Alla vinster och förluster är inte fullt kvittningsbara mot varandra så det gäller att välja rätt värdepapper att avyttra. Förluster som inte kan kvittas kvoteras till 70 procent innan avdrag får göras i inkomstslaget kapital. Kvittning får ske mellan vinster och förluster på både onoterade och marknadsnoterade aktier men tänk på att det först sker en kvotering till 5/6 på en förlust på onoterade aktier innan den kvittas.

Vill du egentligen behålla en aktie med en orealiserad vinst eller förlust kan du först sälja aktien för att sedan köpa tillbaka den igen. Ett annat alternativ är att föra över innehavet till sitt eget investeringssparkonto (ISK), då en sådan överföring skattemässigt hanteras som en försäljning.

Även eventuella vinster och förluster på fastigheter och bostadsrätter bör ingå i årsskiftesplaneringen. Vinster på försäljning av privatbostadsfastighet och privatbostadsrätt kvoteras till 22/30 innan de kan kvittas mot övriga förluster. Förluster på försäljning av privatbostadsfastighet och privatbostadsrätt är bara kvittningsbara till 50 procent mot andra kapitalvinster.

Uppskov

Det finns primärt två typer av uppskov som man kan använda sig av när man planerar sin skatt. Det vanligaste är uppskov med vinsten vid en tidigare fastighet- eller bostadsrättsförsäljning. Det uppskovet framgår oftast i specifikationen till Inkomstdeklarationen och man kan när som helst återföra det uppskovet till beskattning om man t.ex. har förluster på aktier m.m. som inte kan kvittas mot några andra vinster. Minsta belopp som kan återföras till beskattning är 20 000 kr per år. Uppskovet kvoteras till 22/30 och kvittas mot t.ex. 70 procent av förlust på marknadsnoterade aktier. Uppskovet återförs i inkomstdeklarationen som man lämnar våren 2018.

Man kan även ha kvar gamla uppskov på vissa aktiebyten som skedde mellan 1999 och 2001. De vanligaste aktiebytena var AstraZeneca, Pharmacia och ABB. Även dessa uppskov kan man när som helst återföra frivilligt om man behöver ta fram vinster för att kvitta bort förluster.

Skattereduktion vid underskott av kapital

Om det efter all kvittning ändå finns kvar ett totalt underskott i inkomstslaget kapital ger detta en reduktion mot kommunal och statlig inkomstskatt samt mot kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt. Kapitalunderskott som understiger 100 000 kr ger en reduktion med 30 procent medan den del som överstiger 100 000 kr endast ger en reduktion med 21 procent. OBS. Tänk på att man måste ha betalat skatt för att erhålla skattereduktion.

Rot- & rut-avdrag

För att få skattereduktion för beskattningsår 2017 för rot- och rutarbete krävs att arbetet är utfört och betalat under 2017. Om arbetet är utfört kan man alltså styra, med hjälp av betalningen, vilket år underlaget för skattereduktion skall hänföra sig till. Tänk på att reglerna försämrades 2016 genom att rotavdrag endast medges med 30 procent av arbetskostnaderna och att skattereduktion för rut-tjänster är begränsad till 25 000 kr för dem som inte har fyllt 65 år. Enligt samma princip som ovan så måste man ha betalat skatt för att erhålla skattereduktion. Man kan alltså hamna i en situation där det är fördelaktigt att realisera vinster i syfte att ”rädda” sina rot- och rutavdrag. Om det ändå saknas inkomster för att erhålla rot- eller rutavdrag kan avdraget flyttas mellan t.ex. makar om båda är ägare till fastigheten/bostaden ifråga.

Fåmansföretagare

Att ta ut rätt lön från ett fåmansföretag är viktigt. Det styr inte bara inkomstskatten och de sociala förmånerna. Löneuttaget har också betydelse för hur stor kapitalbeskattad utdelning man kan ta ut nästa år till lägre skattesats (20 %) på sina kvalificerade andelar. För att få använda det s.k. lönebaserade utrymmet för utdelning skall den som äger kvalificerade andelar ta ut en lön under 2017 som inte understiger det lägsta av;

369 000 kr ökat med 5 procent av den kontanta lönesumman i företaget
eller
590 400 kr

Det räcker att en person i närståendekretsen uppfyller kravet för löneuttag för att kunna använda det lönebaserade utrymmet.
Det finns även andra inkomstnivåer som man bör ta hänsyn till om man själv har möjlighet att styra storleken på sin inkomst. Det rör sig dels om brytpunkterna för statlig skatt och dels om de inkomstnivåer som ger maximala pensionsrätter eller maximal sjukpenning. Tabellen nedan visar några av de viktigaste nivåerna;

 

Inkomstnivåer 2017

 
Skattefri inkomst 18 951 kr
Maximal sjukpenning 336 000 kr
Maximal föräldrapenning 448 000 kr
Maximal pensionsrätt 496 305 kr
   
Statlig skatt - brytpunkt 1 452 100 kr
Brytpunkt 1, 65 år och äldre 478 100 kr
Statlig skatt - brytpunkt 2 651 700 kr
Brytpunkt 2, 65 år och äldre 670 600 kr


Skatt på investeringssparkonto (ISK) och kapitalförsäkring

Statslåneräntan per den 30 november 2016 fastställdes till 0,27 %. Det innebär att skatten för sparformerna ISK och kapitalförsäkring blir 0,375 % för beskattningsåret 2017.
Statslåneräntan per den 30 november 2017 fastställdes till 0,49 %. Det innebär att skatten för sparformerna ISK och kapitalförsäkring blir 0,447 % för beskattningsåret 2018.

Slopat avdrag för förvaltningsavgifter

Avdragsrätten för förvaltningsutgifter i kapital är slopad från 2016.
Transaktionsutgifter anses dock inte vara en förvaltningsutgift. Courtage och liknande utgifter, kopplade till förvärv, förbättring eller försäljning av vissa tillgångar, är därmed inte förvaltningsutgifter. De får, liksom tidigare, dras av vid beräkningen av kapitalvinsten. Inte heller sådana utgifter som utdelningsersättningar och blankningspremier ska ses som förvaltningsutgifter. Detta då de får anses vara sådana utgifter som har ett direkt samband med en viss inkomst eller en viss kapitalvinstberäkning.

Nyheter på skatteområdet – 2018

I budgetpropositionen för 2018 föreslås en del förändringar på skatteområdet. Några av de viktigaste förändringarna är;

  • Höjd beskattning av sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring
  • Sänkt skatt för pensionärer
  • Lättnader i beskattningen av personaloptioner

De nya bestämmelserna bör träda i kraft den 1 januari 2018 och tillämpas första gången för beskattningsåret som börjar efter den 31 december 2017.

Utöver de förändringsförslag som anges ovan så har regeringen aviserat om ett antal kommande reformer. Några av dem är;

  • Nya skatteregler för företagssektorn
  • Möjlighet att påföra skattetillägg vid frivillig rättelse
  • Slopad skattefrihet för privata hälso- och sjukförsäkringar
  • Skatteverket har i slutet av november lämnat ett förslag på utflyttningsbeskattning innebärande att personer som avser att bosätta sig utomlands kommer att bli beskattade för kapitalvinster oavsett om kapitaltillgången är realiserad eller inte. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2020* och är nu lämnat på remiss av Finansdepartementet.

* Med tanke på förslagets omfattning och relativt långa period innan det ska träda ikraft föreligger emellertid, enligt vår bedömning, en risk att det börjar träda ikraft tidigare genom en så kallad stopplagstiftning.

Kontakta oss

Kontakta gärna din rådgivare (eller vår Skatteavdelning direkt) och boka in ett möte om du har frågor eller funderingar kring olika typer av skattefrågor. Vi har stor erfarenhet av alla typer av värdepappersrelaterade transaktioner samt har djupgående kunskap kring såväl fastighetsaffärer som hantering av utdelningar m.m. från fåmansföretag.

Kent Andersson
Skattechef
Maila Kent
08-505 351 04

Pernilla Ask Nordström
Deklaratoinsspecialist
Maila Pernilla
08-505 351 68

Blogg

Kan sparpengar få färre barn att arbeta?

18 april · 2019

Barnarbete är den absolut viktigaste hållbarhetsfrågan. I alla fall enligt två opinionsundersökningar riktade mot svenska sparare som vi gjorde i samband med projektet Pensionsmakt. Det är få saker som berör svenska folket så mycket som barn som behöver arbeta, och som arbetar i farliga jobb.

Man kan lätt få intrycket att barnarbete är något ovanligt. Att det förekommer i några få oetiska bolag som har fattat ett medvetet beslut att bedriva affärer på bekostnad av barn. I verkligheten arbetar 10% av alla barn i åldrarna 5 – 17 år, eller över 150 miljoner av världens barn. Hälften av dessa, 73 miljoner barn, arbetar i vad som kallas farligt arbete[1]. Majoriteten av dessa barn bor i Afrika eller Asien, men det finns barnarbete överallt.

Hur påverkas barnen?

När barn arbetar vid en för tidig ålder är det skadligt för deras fysiska, sociala, mentala och psykologiska utveckling. Barnen fråntas dessutom möjligheten att få en utbildning. Sannolikheten är hög att de förblir analfabeter och saknar kompetens för att konkurrera om jobb i den moderna ekonomin[2]. Ur ett makroperspektiv utgör barnarbete en grogrund för kronisk fattigdom som sedan ”ärvs” i generationer inom familjer och länder. Detta påverkar även ett lands ekonomi och kan underminera dess möjligheter att uppnå en hållbar utveckling[3].

Vad kan finansmarknaden göra?

Att som förvaltare arbeta mot barnarbete handlar alltså inte om att hitta det bolag eller de enstaka barn som arbetar, och exkludera dessa bolag. Det handlar snarare om att se till sin totala exponering mot risken att barnarbete förekommer, och stärka upp kontroller för att minska förekomsten och förbättra livssituationen för de barn som tvingas arbeta. Som förvaltare handlar det framförallt om att vara aktiv som ägare. Läs mina tidigare bloggar om påverkansarbete. Jämfört med hur många barn som arbetar i världen, ser vi ytterst få fall där bolag uppmärksammats i exempelvis media eller av NGO:er för problem med barnarbete. Som förvaltare går det alltså inte att luta sig tillbaka och säga att man har sålt ut företagen som har rapporterats ha barnarbete för att komma åt detta världsproblem.

I och med att vi ser att barnarbete är den absolut viktigaste frågan inom hållbart sparande bland våra sparare har vi i analysteamet på Söderberg & Partners fördjupat oss i just denna fråga. Bland annat har vi analyserat hur pensionsbolagen använder tjänstepensionskapitalet för att motverka barnarbete, läs mer om det i vår rapport. Ett annat spännande projekt kopplat till barnarbete som vi precis har påbörjat sker inom vår nya förvaltningstjänst Aktiv Påverkan. Där har spararna möjlighet att välja vilka hållbarhetsfrågor som ska prioriteras inom olika påverkansprojekt, och temat för det första projektet är just barnarbete. Vi arbetar just nu för fullt med att analysera vilka bolag vi ska välja ut för att proaktivt börja jobba med i denna fråga. Mer om det inom kort!

[1] ILO (2017). Global estimates of child labour. Results and trends, 2012-2016

[2] Global Compact, https://www.unglobalcompact.org/what-is-gc/mission/principles/principle-5

[3] ILO (2017). Global estimates of child labour. Results and trends, 2012-2016

Blogg

Är utdelning lägre beskattad än lön och har pensionsavsättningen ett värde?

18 april · 2019

Beskattningen av arbetsinkomst omnämns vanemässigt som hög medan kapitalinkomst som t.ex. utdelning ofta anses vara lågt beskattad. Fåmansföretagare har dessutom en uppsättning särskilda skattebestämmelser att ta hänsyn till där viss del av utdelningsinkomst inte beskattas som kapital utan som lön. Ur denna snårskog av bestämmelser för fåmansföretagare har det vuxit fram ett antal tumregler som inte sällan hanteras som absoluta sanningar. Jag ska försöka bena ut dessa ”sanningar” då det börjar närma sig bolagsstämma och beslut om utdelning för många företagare.

En vanlig ”sanningen” är att ägaren istället för lön ska ta utdelning som ryms inom aktiens gränsbelopp* men inte mer. Ett sådant förfarande kan vara rationellt, men långt ifrån en absolut sanning. Om man tar sig tid och räkna på det kan resultatet bli en överraskning.

Innan jag ger mig in på siffrorna och procentsatsernas värld för en jämförelse mellan vad som blir kvar av bolagets resultat efter skatter och avgifter måste jag redogöra för utgångspunkterna i mitt resonemang. Mitt första antagande utgår från att det intressanta är att se är vad som återstår för ägaren att lägga i den privata plånboken för att kunna avgöra vilken typ av utbetalning som är mest lönsam. Min andra utgångspunkt och antagandet i resonemanget är att de arbetsgivaravgifter som betalats på lön har ett värde i form av framtida allmän pension.

*den effektiva skatten på utdelning för mottagaren som ryms inom gränsbeloppet är 20 procent

Hur mycket får man kvar?

Om vi börjar med alternativet att ta utdelning så lämnas utdelning av bolagets beskattade resultat. Bolagsskatten är i år 21,4 procent. Detta innebär att om bolaget har ett resultat på 1 000 kr innan skatt återstår 786 kr efter skatt. Om de 786 kr används till utdelning, och ägarens gränsbelopp (dvs. 20%) rymmer hela utdelningen, får hen kvar 629 kr vilket innebär 62,9 procent att stoppa i plånboken. Förhållandena är de samma oavsett utdelningens storlek, ägarens behållning blir alltså 62,9 procent av bolagets beskattningsbara inkomst så länge utdelningen ryms inom hens gränsbelopp.

Om vi istället räknar på behållningen i procent vid uttag av lön, hur blir det då, bättre eller sämre? Det beror självklart på lönens storlek men det företagaren behåller i relation till arbetsgivarens kostnad ligger mellan 75 och 33 procent. Helt klart avtagande i takt med ökad löneinkomst. I denna beräkning ska tas i beaktande att i de arbetsgivaravgifter som betalas inkluderas en avsättning till den allmänna pensionen med 18,5%, i vart fall på inkomsten upp till 483 000 kr år 2019. Och om vi antar att den framtida pensionen har ett faktiskt värde kan vi göra följande beräkning.

För en person som ännu ej fyllt 65 år, och som är skriven i till exempel Uppsala kommun och inte är medlem i svenska kyrkan hamnar brytpunkten vid en beräknad årslön på 560 000 kr. Upp till den årsinkomsten blir det mer över i plånboken om man tar ut lön än om samma inkomst tagits ut som lågbeskattad utdelning, när även den framtida allmänna pensionen ges ett värde.

Den brytpunkten rör sig upp respektive ned beroende på nivån på den kommunala inkomstskatten, med ett minimumvärde kring 525 tkr för bosatta i Dorotea kommun och ett maxvärde vid 610 tkr för bosatta i Österåkers kommun.

Slutsatsen kring vilket alternativ som ger mest kvar i plånboken beror alltså på den individuella situationen men också att det är många fler parametrar som spelar in utöver det som syns tydligast, vilket i många fall är skatten. Det krävs också ett ställningstagande kring huruvida framtida pension har ett värde eller inte.

Som företagare är det därmed värdefullt att göra en noggrann beräkning innan beslut om utdelningen eller lön tas, och vid behov ta hjälp av en expert, och inte fullt ut luta sig mot de ”sanningar” som florerar.

Har du frågor om skatt, eller är nyfiken på våra beräkningar i exemplet ovan är du välkommen att kontakta oss på skatt.

Kontakt

Blogg

Vad fokuserar marknaden på egentligen?

4 april · 2019

Vi är många som är förvånade över den starka inledningen på börsåret. Världsindex är, mätt i svenska kronor, upp 18 procent trots att många konjunktursignaler fortsatt pekar på en avmattning. Tillväxt- och vinstprognoser revideras alltjämt ner, vilket normalt är negativt för aktiemarknaden. Än mer förvirrande blir det när man ser tillbaka på det senaste året. Från att börsen år 2018 inledningsvis ignorerade sencykliska signaler från konjunkturen noterade plötsligt många index en topp under sommaren och den kraftiga nedgången i slutet på året kom som en överraskning för många, då tidigare säsongsmönster normalt talar för en stark avslutning på året. Summerar vi de senaste kvartalen så kan vi notera att börsen både har backat kraftigt och vänt tillbaka trots att den makroekonomiska utvecklingen pekar på en nedgång för många cykliska ekonomier och sektorer.

Vad är det då som har drivit marknaden?

Nedgången under slutet av förra året byggde till stor del på att marknadsaktörer började se en negativ påverkan från en alltmer åtstramande centralbank i USA. Räntan har höjts i ett antal tillfällen när inflationstendenser har visat sig och balansräkningen har börjat krympa. Denna minskade likviditet som dessa aktioner innebär ledde till en oro för en mindre gynnsam situation för risktillgångar. Federal Reserve (USA:s centralbank) har dock, till skillnad från vissa andra centralbanker, lyckats relativt väl med kommunikationen till marknaden och i takt med att tillväxt- och inflationsförväntningar började falla har man också snabbt kommunicerat en mer försiktig ton där man bland annat inte längre räknar med att höja räntan ytterligare under året. I dagens prissättning är sannolikheten för en första räntesänkning under året nu uppe i hela 70 procent. Är det då positivt att räntan eventuellt sänks? Ja, initialt så framstår naturligtvis aktier som mer attraktiva igen jämfört med räntebärande alternativ. Men historiskt har det faktiskt visat sig att när Federal Reserve avslutar en räntehöjningscykel så minskar också avkastningspotentialen. Dessutom är vår uppfattning att denna vändning i marknadsaktörers syn har skett väl snabbt.

Var står vi idag?

Fokus framöver ligger naturligtvis alltjämt på centralbankernas agerande, men kortsiktigt finns fler intressanta faktorer att hålla koll på. Efter den kraftiga avmattningen för industrikonjunkturen i bland annat Eurozonen och Asien under det senaste halvåret, har vissa indikatorer såsom kinesiskt inköpschefsindex och det tyska IFO-indexet, som mäter det tyska näringslivets affärsklimat, pekat på att vi kan närma oss en stabilisering. Men som tidigare nämnt är kopplingen från börsen till det makroekonomiska läget inte alltid given. De flesta mogna ekonomierna har ett starkt beroende av konsumtion och alltjämt ser vi ett mycket starkt konsumentförtroende. I USA har detta index dock precis börjat vika och exempelvis en försvagad arbets- eller bostadsmarknad skulle snabbt kunna sänka förväntningarna och därmed också konsumtionen. Vår bedömning är att det finns en rad orosmoln kvar, men att vi inte ser en recession i närtid. För att närmare kunna bedöma sannolikheten för detta finns en rad indikatorer att tillgå och i blickfånget under senare tid har den så kallade inverterade räntekurvan varit. Den visar att långa amerikanska statsobligationsräntor nu handlas på samma nivå som den korta räntan. Historiskt har en sådan situation närmast alltid föregått en recession. Det stärker vår syn att vi befinner oss sent i konjunkturcykeln, men vi är också medvetna om att aktiemarknaden kan stärkas en bra bit initialt efter en sådan invertering.

Hur ska man agera?

Ett sencykliskt scenario innebär inte att man bör lämna aktiemarknaden helt, men det kan vara väl värt att se över ens exponering. Givet att en stabilisering i industrin fortsätter kommer mer cykliska ekonomier såsom flertalet tillväxtmarknader potentiellt klara sig bättre. Mattas den amerikanska ekonomin av och Federal Reserve är mer avvaktande med räntehöjningar kan vi också räkna med att dollarn inte stärks i samma takt, vilket även det skulle tala för tillväxtmarknader. Avslutningsvis vill jag därför återgå till det jag började med. Glöm inte bort valutaeffekterna och lyft blicken. Vi i Sverige noterar en stark utveckling på aktiemarknaden idag, men ser vi på världsindex under de senaste tolv månaderna är det, mätt i dollar, närmast oförändrat. Var medveten om att riskerna är höga sent i cykeln och var mer försiktig än under den tidiga expansionsfasen i konjunkturcykeln. Men gå inte ur aktiemarknaden helt för även om avkastningsförväntningarna bör skruvas ned de närmaste åren är aktier på lång sikt en bra investering.

Tycker du detta är intressant och vill veta mer?
Missa inte Veckoanalysen som nu även finns som podd!

Kontakta oss