Skip to main content Skip to main navigation

Inför årsskiftet 2017/2018

2017/2018

Inför årsskiftet

Nu börjar det bli dags att planera inför deklarationen 2018 – beskattningsår 2017. Det finns en hel del att tänka på vad gäller inkomst av tjänst, kapital och näringsverksamhet. I inkomstslaget tjänst och kapital gäller kontantprincipen vilket innebär att inkomster skall beskattas det år de uppkommer. Därför ska fysiska personer som vill planera sin skatt göra det före årsskiftet.

18 december · 2017

Kvittning av vinster och förluster

Ett av de effektivaste sätten är att se över sin aktiedepå och realisera eventuella vinster och/eller förluster i syfte att på bästa möjliga sätt jämna ut resultatet av årets värdepappersförsäljningar. Alla vinster och förluster är inte fullt kvittningsbara mot varandra så det gäller att välja rätt värdepapper att avyttra. Förluster som inte kan kvittas kvoteras till 70 procent innan avdrag får göras i inkomstslaget kapital. Kvittning får ske mellan vinster och förluster på både onoterade och marknadsnoterade aktier men tänk på att det först sker en kvotering till 5/6 på en förlust på onoterade aktier innan den kvittas.

Vill du egentligen behålla en aktie med en orealiserad vinst eller förlust kan du först sälja aktien för att sedan köpa tillbaka den igen. Ett annat alternativ är att föra över innehavet till sitt eget investeringssparkonto (ISK), då en sådan överföring skattemässigt hanteras som en försäljning.

Även eventuella vinster och förluster på fastigheter och bostadsrätter bör ingå i årsskiftesplaneringen. Vinster på försäljning av privatbostadsfastighet och privatbostadsrätt kvoteras till 22/30 innan de kan kvittas mot övriga förluster. Förluster på försäljning av privatbostadsfastighet och privatbostadsrätt är bara kvittningsbara till 50 procent mot andra kapitalvinster.

Uppskov

Det finns primärt två typer av uppskov som man kan använda sig av när man planerar sin skatt. Det vanligaste är uppskov med vinsten vid en tidigare fastighet- eller bostadsrättsförsäljning. Det uppskovet framgår oftast i specifikationen till Inkomstdeklarationen och man kan när som helst återföra det uppskovet till beskattning om man t.ex. har förluster på aktier m.m. som inte kan kvittas mot några andra vinster. Minsta belopp som kan återföras till beskattning är 20 000 kr per år. Uppskovet kvoteras till 22/30 och kvittas mot t.ex. 70 procent av förlust på marknadsnoterade aktier. Uppskovet återförs i inkomstdeklarationen som man lämnar våren 2018.

Man kan även ha kvar gamla uppskov på vissa aktiebyten som skedde mellan 1999 och 2001. De vanligaste aktiebytena var AstraZeneca, Pharmacia och ABB. Även dessa uppskov kan man när som helst återföra frivilligt om man behöver ta fram vinster för att kvitta bort förluster.

Skattereduktion vid underskott av kapital

Om det efter all kvittning ändå finns kvar ett totalt underskott i inkomstslaget kapital ger detta en reduktion mot kommunal och statlig inkomstskatt samt mot kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt. Kapitalunderskott som understiger 100 000 kr ger en reduktion med 30 procent medan den del som överstiger 100 000 kr endast ger en reduktion med 21 procent. OBS. Tänk på att man måste ha betalat skatt för att erhålla skattereduktion.

Rot- & rut-avdrag

För att få skattereduktion för beskattningsår 2017 för rot- och rutarbete krävs att arbetet är utfört och betalat under 2017. Om arbetet är utfört kan man alltså styra, med hjälp av betalningen, vilket år underlaget för skattereduktion skall hänföra sig till. Tänk på att reglerna försämrades 2016 genom att rotavdrag endast medges med 30 procent av arbetskostnaderna och att skattereduktion för rut-tjänster är begränsad till 25 000 kr för dem som inte har fyllt 65 år. Enligt samma princip som ovan så måste man ha betalat skatt för att erhålla skattereduktion. Man kan alltså hamna i en situation där det är fördelaktigt att realisera vinster i syfte att ”rädda” sina rot- och rutavdrag. Om det ändå saknas inkomster för att erhålla rot- eller rutavdrag kan avdraget flyttas mellan t.ex. makar om båda är ägare till fastigheten/bostaden ifråga.

Fåmansföretagare

Att ta ut rätt lön från ett fåmansföretag är viktigt. Det styr inte bara inkomstskatten och de sociala förmånerna. Löneuttaget har också betydelse för hur stor kapitalbeskattad utdelning man kan ta ut nästa år till lägre skattesats (20 %) på sina kvalificerade andelar. För att få använda det s.k. lönebaserade utrymmet för utdelning skall den som äger kvalificerade andelar ta ut en lön under 2017 som inte understiger det lägsta av;

369 000 kr ökat med 5 procent av den kontanta lönesumman i företaget
eller
590 400 kr

Det räcker att en person i närståendekretsen uppfyller kravet för löneuttag för att kunna använda det lönebaserade utrymmet.
Det finns även andra inkomstnivåer som man bör ta hänsyn till om man själv har möjlighet att styra storleken på sin inkomst. Det rör sig dels om brytpunkterna för statlig skatt och dels om de inkomstnivåer som ger maximala pensionsrätter eller maximal sjukpenning. Tabellen nedan visar några av de viktigaste nivåerna;

 

Inkomstnivåer 2017

 
Skattefri inkomst 18 951 kr
Maximal sjukpenning 336 000 kr
Maximal föräldrapenning 448 000 kr
Maximal pensionsrätt 496 305 kr
   
Statlig skatt - brytpunkt 1 452 100 kr
Brytpunkt 1, 65 år och äldre 478 100 kr
Statlig skatt - brytpunkt 2 651 700 kr
Brytpunkt 2, 65 år och äldre 670 600 kr


Skatt på investeringssparkonto (ISK) och kapitalförsäkring

Statslåneräntan per den 30 november 2016 fastställdes till 0,27 %. Det innebär att skatten för sparformerna ISK och kapitalförsäkring blir 0,375 % för beskattningsåret 2017.
Statslåneräntan per den 30 november 2017 fastställdes till 0,49 %. Det innebär att skatten för sparformerna ISK och kapitalförsäkring blir 0,447 % för beskattningsåret 2018.

Slopat avdrag för förvaltningsavgifter

Avdragsrätten för förvaltningsutgifter i kapital är slopad från 2016.
Transaktionsutgifter anses dock inte vara en förvaltningsutgift. Courtage och liknande utgifter, kopplade till förvärv, förbättring eller försäljning av vissa tillgångar, är därmed inte förvaltningsutgifter. De får, liksom tidigare, dras av vid beräkningen av kapitalvinsten. Inte heller sådana utgifter som utdelningsersättningar och blankningspremier ska ses som förvaltningsutgifter. Detta då de får anses vara sådana utgifter som har ett direkt samband med en viss inkomst eller en viss kapitalvinstberäkning.

Nyheter på skatteområdet – 2018

I budgetpropositionen för 2018 föreslås en del förändringar på skatteområdet. Några av de viktigaste förändringarna är;

  • Höjd beskattning av sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring
  • Sänkt skatt för pensionärer
  • Lättnader i beskattningen av personaloptioner

De nya bestämmelserna bör träda i kraft den 1 januari 2018 och tillämpas första gången för beskattningsåret som börjar efter den 31 december 2017.

Utöver de förändringsförslag som anges ovan så har regeringen aviserat om ett antal kommande reformer. Några av dem är;

  • Nya skatteregler för företagssektorn
  • Möjlighet att påföra skattetillägg vid frivillig rättelse
  • Slopad skattefrihet för privata hälso- och sjukförsäkringar
  • Skatteverket har i slutet av november lämnat ett förslag på utflyttningsbeskattning innebärande att personer som avser att bosätta sig utomlands kommer att bli beskattade för kapitalvinster oavsett om kapitaltillgången är realiserad eller inte. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2020* och är nu lämnat på remiss av Finansdepartementet.

* Med tanke på förslagets omfattning och relativt långa period innan det ska träda ikraft föreligger emellertid, enligt vår bedömning, en risk att det börjar träda ikraft tidigare genom en så kallad stopplagstiftning.

Kontakta oss

Kontakta gärna din rådgivare (eller vår Skatteavdelning direkt) och boka in ett möte om du har frågor eller funderingar kring olika typer av skattefrågor. Vi har stor erfarenhet av alla typer av värdepappersrelaterade transaktioner samt har djupgående kunskap kring såväl fastighetsaffärer som hantering av utdelningar m.m. från fåmansföretag.

Kent Andersson
Skattechef
Maila Kent
08-505 351 04

Pernilla Ask Nordström
Deklaratoinsspecialist
Maila Pernilla
08-505 351 68

Blogg

Firar de jul hos Skatteverket?

12 december · 2018

När julen närmar sig funderar många över årets julklappar – vad man önskar sig och vad man själv ska ge. Men att i slutet av året visa lite extra generositet är inte alltid så enkelt, inte minst för arbetsgivare som ordnar julfest och julklapp åt de anställda.

Kan man beskattas för julklappen?

När det kommer till julklapp till anställda anser Skatteverket att den inte får kosta mer än 450 kr inklusive moms. Är julklappen dyrare än så beskattas hela gåvan. I vissa fall beskattas julklappen även om värdet understiger 450 kr, till exempel om det är fråga om presentkort som kan bytas in mot pengar.

Julfesten kan bli stökig – även i redovisningen

Så vad gäller för julfesten då? Jo, där kan den anställde delta utan risk för att bli beskattad då det ses som personalvård. Detta förutsatt att personalfestandet inte sker vid fler än 2 tillfällen per år och att det inte är fråga om arrangemang som överskrider vad som kan anses rymmas inom begreppet personalvård.

Julfesten är däremot en stökigare tillställning för den som sköter arbetsgivarens redovisning om de ska få till det som Skatteverket vill. Enklare förtäring och förfriskning som inte överstiger 60 kr är avdragsgillt, men om beloppet överstiger 60 kr medges inte avdrag vid inkomstbeskattningen med något belopp. Starköl, vin och sprit kan däremot aldrig anses vara avdragsgill förfriskning enligt Skatteverket. När det kommer till kringkostnader som lokal, musik etc. så medges avdrag med upp till 180 kr per person.

Vad kan vi önska oss av Skatteverket?

Men om nu Skatteverket har fått sitt i form av julklappar, julbord och avdragsbegränsningar, vad kan vi då önska oss av Skatteverket till jul? Svårt att säga. Alla har nog sin egen idé om vilken skatt som ska betalas så det är ingen idé att önska sig något där. Däremot kanske det är mer rimligt att önska tillgängligare information om vad jag får för skatten jag betalar?

Hur mycket jag betalar i skatt vet jag på kronan. Däremot är det inte helt enkelt att få ihop en samlad bild över hur skatten används, även om jag under hela mitt yrkessamma liv arbetat med skatt. Det krävdes en hel del letande innan jag fick fram att ca 1,7% av min skatt har använts till aktivitets- och sjukersättning. Vad resterande 98,3% använts till får jag nog återkomma till efter nyår som tidigast.

Varför då önska sig tillgängligare information om vad skatten går till? Jo, för att helt enkelt veta till vad och i vilken omfattning skatten används. Många skattebetalare ser nog inte ens på skatten som egna pengar som – om nödvändigt med tvångsmedel – samlas in för finansieringen av det allmännas utgifter. Mer tillgänglig information om vad skatten går till skulle kunna påverka skattemoralen i positiv riktning. Dessutom skulle debatten om skatten kunna bli mer fokuserad på prioriteringar, snarare än några procent hit eller dit. En önskan vore kanske att Skatteverket hade specificerat vad skatten gått till direkt på skattsedeln.

Avslutningsvis, firar de jul hos Skatteverket? Ja, det tror jag nog, i vart fall på den tiden jag arbetade där. Då var det både julklapp, julfest och julgransplundring.

 

God Jul nu och gott slut också!

Blogg

Att investera på magkänsla eller nyckeltal

20 november · 2018

När man träffar fondförvaltare, som jag gör så gott som varje vecka, kan man inte låta bli att fascineras av hur två förvaltare som har helt olika strategier för att förvalta sina fonder, ändå kan lyckas bra båda två. Ta exempelvis T Rowe Prices europeiska småbolagsfond; en förvaltare, tre extra personer i förvaltarteamet, 15 analytiker enbart på den europeiska marknaden och 162 interna globala analytiker. Kontrasten mot Didner & Gerges europeiska småbolagsfond är stor; två personer i förvaltarteamet.

Funkar båda?

Den praktiska frågan från en sparares perspektiv givet ovan är om en fond som har 162 analytiker och en fond som inte har några analytiker alls kan göra ett lika bra jobb med att förvalta dina pengar? Ja, det verkar finnas både mer eller mindre positiva delar med båda. Först och främst kan storleken ha både fördelar och nackdelar. Till exempel visar Dass et al. (2013) att det finns en trade-off mellan möjligheten att specialisera sig (en analytiker för varje sektor/bolag) och kostnaden för att koordinera alla dessa analytiker och analyser. Dass et al. (2013) visar även att team är bättre på att välja aktier, medan enskilda förvaltare är bättre på att tajma marknaden.

 

Mjuk och hård investeringsinformation

Många artiklar gällande ämnet tar utgångspunkt i en modell utvecklad av Stein (2002). Översatt till fondvärlden behöver en fond ha en strategi som passar storleken och organisationsstrukturen för dess fondbolag. Det är här mjuk och hård information kommer in. En fondförvaltare som träffar bolagsledningar och får en känsla av att denna aktie kommer att lyfta, är typisk mjuk information. En fondförvaltare som istället gör beräkningar i sin excelmodell, och kommer fram till samma slutsats baserat på ett antal nyckeltal, är hård information.

 

Magkänsla vs nyckeltal

För att en stor hierarkisk organisation ska fungera som bäst behöver informationen vara hård för att på så sätt kunna förmedlas och godkännas uppåt i organisationen. Har man flertalet analytiker behöver de ha siffror för att argumentera för sina analyser till beslutsfattaren. Här räcker det inte med magkänsla. I små decentraliserade organisationer kan informationen däremot vara mjuk. En erfaren fondförvaltare som själv tar investeringsbesluten kan ha stor fog för sin känsla av att detta är ett bolag som kommer att lyckas. Mjuk information, så som att tro på bolagets strategi eller ledningen, funkar utmärkt som beslutsunderlag i en liten decentraliserad organisation. Här kan man istället ifrågasätta om det skulle vara en korrekt prioritering att omvandla denna mjuka information till hård information, bara för sakens skull.

 

Vad innebär det för mig som sparare?

I fonder där fondförvaltaren väljer ut aktier som hen tror på, så kallat stock-picking, kan det vara en fördel med ett litet fondbolag ur ett organisatoriskt perspektiv eftersom det kan ge den enskilda förvaltaren ett större mandat att välja aktier utifrån mjuk information. Kvantitativa, systematiska och passiva fonder å andra sidan använder typisk hård information med få subjektiva inslag. Då kan det vara en fördel med en stor organisation, eftersom de objektiva analyserna kan bli mer omfattande. Det ska dock tilläggas att storleken på fondbolaget är långt ifrån det enda som spelar roll ifall fonden kommer att lyckas eller inte. Även storleken på fonden, hur många innehav den har, om förutsättningar för den aktiva/passiva strategin finns och många andra faktorer kan ha betydelse.

 

Dass, Nishant, Vikram Nanda, and Qinghai Wang. "Allocation of decision rights and the investment strategy of mutual funds." Journal of Financial Economics 110.1 (2013): 254-277

Stein, Jeremy C. "Information production and capital allocation: Decentralized versus hierarchical firms." The journal of finance 57.5 (2002): 1891-1921

 

 

 

 

Blogg

Riksdagsvalet, regeringen och skatterna

8 november · 2018

Vad har hänt sedan valet 2014?

Årets riksdagsval blev i sitt resultat inte så väldigt annorlunda än 2014 års val. Vid en titt i backspegeln av vad som skattemässigt ändrats under de senaste fyra åren så har den rödgröna regeringen hunnit med en del. De har bland annat dragit ner på ROT och RUT, minskning av jobbskatteavdraget, infört förmånsbeskattning av sjukvårdsförsäkring och flygskatt samt beslutat om sänkning av bolagsskatten i ett första steg med 0,6%. Större förändringar har dragits tillbaka innan de lagts fram i riksdagen, som ändring av 3:12-beskattningen, bankskatten, exitskatten och vinster i välfärden som röstades ner utan att någon blev överraskad av det.

Sammanfattningsvis har en del ändringar gjorts men inga mer genomgripande förändringar för de allra flesta. När man blickar framåt så framstår det inte som en osannolik prognos för den kommande mandatperioden med tanke på hur mandaten fördelat sig i riksdagen. Om det nu inte blir nyval, det vill säga. För den som är hågad att slå vad om nyval eller inte, är oddsen nu ca 3–4 gånger pengarna på att det inte blir nyval och endast insatsen och lite till på att det blir nyval.

Vad händer framåt?

Det är ju inte så att vi saknar regering, då vi har en övergångsregering fram till dess att ny regering utses. Rekordet för en övergångsregering innehas för stunden av Belgien där en övergångsregering blev sittande i mer än 500 dagar efter deras val 2010. Något nyval i Sverige kan det inte heller bli i en handvändning eftersom övergångsregeringen inte kan besluta om det. Det som ligger närmast till hands för att det ska bli nyval är att talmannens förslag till statsminister röstas ned av riksdagen fyra gånger på raken, och i skrivande stund har talmannen enbart presenterat ett förslag som kammaren ännu inte röstat om.

Nästa datum att hålla reda på är den 15 november då riksdagen senast ska rösta om budgeten. Övergångsregeringen kommer lämna sitt förslag till riksdagen, men även moderaterna har meddelat att det tänker lämna ett förslag. Vi får helt enkelt avvakta för att se hur det nu går med regeringsbildandet, budgeten och ett eventuellt nyval. Hur detta slutar visar sig så småningom – det vi kan vara säkra på är att vi kommer att betala skatt i morgon också.

Kontakta oss