Skip to main content Skip to main navigation

Inför årsskiftet 2017/2018

2017/2018

Inför årsskiftet

Nu börjar det bli dags att planera inför deklarationen 2018 – beskattningsår 2017. Det finns en hel del att tänka på vad gäller inkomst av tjänst, kapital och näringsverksamhet. I inkomstslaget tjänst och kapital gäller kontantprincipen vilket innebär att inkomster skall beskattas det år de uppkommer. Därför ska fysiska personer som vill planera sin skatt göra det före årsskiftet.

18 december · 2017

Kvittning av vinster och förluster

Ett av de effektivaste sätten är att se över sin aktiedepå och realisera eventuella vinster och/eller förluster i syfte att på bästa möjliga sätt jämna ut resultatet av årets värdepappersförsäljningar. Alla vinster och förluster är inte fullt kvittningsbara mot varandra så det gäller att välja rätt värdepapper att avyttra. Förluster som inte kan kvittas kvoteras till 70 procent innan avdrag får göras i inkomstslaget kapital. Kvittning får ske mellan vinster och förluster på både onoterade och marknadsnoterade aktier men tänk på att det först sker en kvotering till 5/6 på en förlust på onoterade aktier innan den kvittas.

Vill du egentligen behålla en aktie med en orealiserad vinst eller förlust kan du först sälja aktien för att sedan köpa tillbaka den igen. Ett annat alternativ är att föra över innehavet till sitt eget investeringssparkonto (ISK), då en sådan överföring skattemässigt hanteras som en försäljning.

Även eventuella vinster och förluster på fastigheter och bostadsrätter bör ingå i årsskiftesplaneringen. Vinster på försäljning av privatbostadsfastighet och privatbostadsrätt kvoteras till 22/30 innan de kan kvittas mot övriga förluster. Förluster på försäljning av privatbostadsfastighet och privatbostadsrätt är bara kvittningsbara till 50 procent mot andra kapitalvinster.

Uppskov

Det finns primärt två typer av uppskov som man kan använda sig av när man planerar sin skatt. Det vanligaste är uppskov med vinsten vid en tidigare fastighet- eller bostadsrättsförsäljning. Det uppskovet framgår oftast i specifikationen till Inkomstdeklarationen och man kan när som helst återföra det uppskovet till beskattning om man t.ex. har förluster på aktier m.m. som inte kan kvittas mot några andra vinster. Minsta belopp som kan återföras till beskattning är 20 000 kr per år. Uppskovet kvoteras till 22/30 och kvittas mot t.ex. 70 procent av förlust på marknadsnoterade aktier. Uppskovet återförs i inkomstdeklarationen som man lämnar våren 2018.

Man kan även ha kvar gamla uppskov på vissa aktiebyten som skedde mellan 1999 och 2001. De vanligaste aktiebytena var AstraZeneca, Pharmacia och ABB. Även dessa uppskov kan man när som helst återföra frivilligt om man behöver ta fram vinster för att kvitta bort förluster.

Skattereduktion vid underskott av kapital

Om det efter all kvittning ändå finns kvar ett totalt underskott i inkomstslaget kapital ger detta en reduktion mot kommunal och statlig inkomstskatt samt mot kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt. Kapitalunderskott som understiger 100 000 kr ger en reduktion med 30 procent medan den del som överstiger 100 000 kr endast ger en reduktion med 21 procent. OBS. Tänk på att man måste ha betalat skatt för att erhålla skattereduktion.

Rot- & rut-avdrag

För att få skattereduktion för beskattningsår 2017 för rot- och rutarbete krävs att arbetet är utfört och betalat under 2017. Om arbetet är utfört kan man alltså styra, med hjälp av betalningen, vilket år underlaget för skattereduktion skall hänföra sig till. Tänk på att reglerna försämrades 2016 genom att rotavdrag endast medges med 30 procent av arbetskostnaderna och att skattereduktion för rut-tjänster är begränsad till 25 000 kr för dem som inte har fyllt 65 år. Enligt samma princip som ovan så måste man ha betalat skatt för att erhålla skattereduktion. Man kan alltså hamna i en situation där det är fördelaktigt att realisera vinster i syfte att ”rädda” sina rot- och rutavdrag. Om det ändå saknas inkomster för att erhålla rot- eller rutavdrag kan avdraget flyttas mellan t.ex. makar om båda är ägare till fastigheten/bostaden ifråga.

Fåmansföretagare

Att ta ut rätt lön från ett fåmansföretag är viktigt. Det styr inte bara inkomstskatten och de sociala förmånerna. Löneuttaget har också betydelse för hur stor kapitalbeskattad utdelning man kan ta ut nästa år till lägre skattesats (20 %) på sina kvalificerade andelar. För att få använda det s.k. lönebaserade utrymmet för utdelning skall den som äger kvalificerade andelar ta ut en lön under 2017 som inte understiger det lägsta av;

369 000 kr ökat med 5 procent av den kontanta lönesumman i företaget
eller
590 400 kr

Det räcker att en person i närståendekretsen uppfyller kravet för löneuttag för att kunna använda det lönebaserade utrymmet.
Det finns även andra inkomstnivåer som man bör ta hänsyn till om man själv har möjlighet att styra storleken på sin inkomst. Det rör sig dels om brytpunkterna för statlig skatt och dels om de inkomstnivåer som ger maximala pensionsrätter eller maximal sjukpenning. Tabellen nedan visar några av de viktigaste nivåerna;

 

Inkomstnivåer 2017

 
Skattefri inkomst 18 951 kr
Maximal sjukpenning 336 000 kr
Maximal föräldrapenning 448 000 kr
Maximal pensionsrätt 496 305 kr
   
Statlig skatt - brytpunkt 1 452 100 kr
Brytpunkt 1, 65 år och äldre 478 100 kr
Statlig skatt - brytpunkt 2 651 700 kr
Brytpunkt 2, 65 år och äldre 670 600 kr


Skatt på investeringssparkonto (ISK) och kapitalförsäkring

Statslåneräntan per den 30 november 2016 fastställdes till 0,27 %. Det innebär att skatten för sparformerna ISK och kapitalförsäkring blir 0,375 % för beskattningsåret 2017.
Statslåneräntan per den 30 november 2017 fastställdes till 0,49 %. Det innebär att skatten för sparformerna ISK och kapitalförsäkring blir 0,447 % för beskattningsåret 2018.

Slopat avdrag för förvaltningsavgifter

Avdragsrätten för förvaltningsutgifter i kapital är slopad från 2016.
Transaktionsutgifter anses dock inte vara en förvaltningsutgift. Courtage och liknande utgifter, kopplade till förvärv, förbättring eller försäljning av vissa tillgångar, är därmed inte förvaltningsutgifter. De får, liksom tidigare, dras av vid beräkningen av kapitalvinsten. Inte heller sådana utgifter som utdelningsersättningar och blankningspremier ska ses som förvaltningsutgifter. Detta då de får anses vara sådana utgifter som har ett direkt samband med en viss inkomst eller en viss kapitalvinstberäkning.

Nyheter på skatteområdet – 2018

I budgetpropositionen för 2018 föreslås en del förändringar på skatteområdet. Några av de viktigaste förändringarna är;

  • Höjd beskattning av sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring
  • Sänkt skatt för pensionärer
  • Lättnader i beskattningen av personaloptioner

De nya bestämmelserna bör träda i kraft den 1 januari 2018 och tillämpas första gången för beskattningsåret som börjar efter den 31 december 2017.

Utöver de förändringsförslag som anges ovan så har regeringen aviserat om ett antal kommande reformer. Några av dem är;

  • Nya skatteregler för företagssektorn
  • Möjlighet att påföra skattetillägg vid frivillig rättelse
  • Slopad skattefrihet för privata hälso- och sjukförsäkringar
  • Skatteverket har i slutet av november lämnat ett förslag på utflyttningsbeskattning innebärande att personer som avser att bosätta sig utomlands kommer att bli beskattade för kapitalvinster oavsett om kapitaltillgången är realiserad eller inte. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2020* och är nu lämnat på remiss av Finansdepartementet.

* Med tanke på förslagets omfattning och relativt långa period innan det ska träda ikraft föreligger emellertid, enligt vår bedömning, en risk att det börjar träda ikraft tidigare genom en så kallad stopplagstiftning.

Kontakta oss

Kontakta gärna din rådgivare (eller vår Skatteavdelning direkt) och boka in ett möte om du har frågor eller funderingar kring olika typer av skattefrågor. Vi har stor erfarenhet av alla typer av värdepappersrelaterade transaktioner samt har djupgående kunskap kring såväl fastighetsaffärer som hantering av utdelningar m.m. från fåmansföretag.

Kent Andersson
Skattechef
Maila Kent
08-505 351 04

Pernilla Ask Nordström
Deklaratoinsspecialist
Maila Pernilla
08-505 351 68

Ju större fond, desto bättre?

Incitament för att maximera fondförmögenheten

28 mars · 2018

Avgiftsstrukturen i fonder är satt procentuellt, precis som i många andra finansiella instrument. Fördelen med detta är att det är rättvist mot småspararna; genom att betala en procentuell avgift skapar man en jämlik fördelning av de kostnader som fonden har, utifrån hur mycket man som sparare har investerat. Nackdelen och tillika frågan är; vilka incitament skapar detta för fondbolaget?

Frågan kring incitament

Att fonder tar ut en procentuell förvaltningsavgift av fondförmögenheten innebär att ju mer kapital fonden har under förvaltning, desto mer kronor och ören tjänar fondbolaget. Detta innebär att fondbolaget har incitament att fondförmögenheten ska öka, antingen genom att värdet på underliggande innehav ökar eller genom att fonden får mer kapital att förvalta.

Incitamentet att öka värdet på underliggande tillgångar är bra för spararna, däremot är incitamentet att ha en stor fondförmögenhet i sig inte helt okomplicerat. Särskilt inte när det gäller fonder som investerar i mindre och mer illikvida aktier, exempelvis fonder som investerar i små och medelstora bolag. I ett tidigare blogginlägg diskuterar jag problematiken med stora småbolagsfonder. I korta drag: ju större småbolagsfond, desto mer begränsad är förvaltaren.

 

Detta är fondförvaltningsavgiften

Förvaltningsavgiften anges i procent av fondförmögenheten per år, men beräknas vanligtvis dagligen som 1/365-del av denna siffra. Detta för att enbart belasta sparare när de faktiskt är investerade i fonden. Förvaltningsavgiften för en enskild sparare bestäms av hur stor andel av fondförmögenheten spararen äger genom fondandelarna.

 

Är lösningen att stänga fonden?

Om fondbolaget anser att fonden är för stor, det vill säga den har för mycket kapital under förvaltning, så är lösningen ofta att stänga fonden för mer investeringar. På branschspråk brukar man då tala om fonder som är soft-closed och hard-closed. Soft-closed är vanligen när nya sparare inte får investera i fonden, men befintliga sparare får lov att fortsätta investera. Hard-closed är vanligen när alla typer av inflöden i fonden är begränsade.

Tanken med att på ett eller annat sätt begränsa fondens inflöden (och därmed fondförmögenheten) motiveras oftast av att fondbolaget vill värna om avkastningen. Det finns dock visst stöd i forskningen som pekar på att den goda avkastning fonden hade innan man stängde den inte kommer tillbaka bara för att man väljer att stänga fonden under en period.

Så värnar man om spararna

Att stänga en fond ger dock ett tydligt signalvärde, nu är fonden för stor för sitt eget bästa. En soft-close eller hard-close är därför sunt, det tyder på att man värnar om spararna och bortser från incitamentet att mer kapital under förvaltning innebär mer intjänade pengar. Alternativet hade varit att fortsätta ta in mer kapital under förvaltning, men med risk för en allt mindre möjlighet att kunna fullfölja sin strategi.

Ju mindre fond, desto bättre?

Om fondförmögenhetens påverkan på småbolagsfonder

23 mars · 2018

På den svenska marknaden finns cirka 30 Sverigefonder som investerar i små och medelstora bolag. Den största småbolagsfonden är nästan 1000 gånger större än den minsta fonden, vilket i sig är anmärkningsvärt.

Forskning visar att det finns ett negativt samband mellan storleken på fonden (det vill säga storleken på fondförmögenheten, hur mycket kapital fonden har under förvaltning) och dess avkastning, särskilt för fonder som investerar små och illikvida aktier.* Men denna forskning är även enkel att förstå genom ett logiskt resonemang. Du ska få ett exempel:

Exempel: Småbolagsfonden A

Småbolagsfonden A är en populär fond, mycket tack vare sin goda historik. Fonden har investerat i små intressanta bolag som förvaltaren tror på. Av alla små och medelstora bolag som finns i Sverige har förvaltaren gjort två listor, A-listan med de bolag som hen allra helst investerar i och B-listan med de bolag som förvaltaren anser är de näst bästa alternativen.

Eftersom fonden har varit populär har den vuxit och snart har Småbolagsfonden A investerat så mycket den enligt rådande regleringar får lov att investera, i de aktier som fanns på A-listan. Förvaltaren står då inför ett angenämt problem – vad ska man göra av resten av pengarna? Alternativen är att till exempel behålla pengarna som likvida medel på ett konto utan avkastning eller investera resterande pengar i aktier som fanns på B-listan. För avkastningens skull får vi hoppas att förvaltaren väljer B-listan framför konto. (Eller i god tid stänger fonden, mer om det i detta inlägg.)

Problemet med stora småbolagsfonder

Detta belyser dock ett problem som har diskuterats tidigare; kan riktigt stora fonder verkligen vara aktivt förvaltade? Ur ett likviditetsperspektiv beror svaret på hur stor fonden är i förhållande till de bolag som den ämnar investera i. Eftersom lagen om värdepappersfonder reglerar att ett fondbolag inte får köpa så många aktier i samma företag att de får ett väsentligt inflytande över ledningen är detta ett större problem för de fonder som investerar i små och medelstora bolag, än de fonder som investerar i stora bolag.

Storlek som begränsande faktor är inte bara ett problem för aktivt förvaltade fonder, utan även indexfonder. En indexfond som har för mycket kapital under förvaltning kan inte längre följa sitt index och måste då avvika från det index den följer, genom att exempelvis investera en större andel av fondens kapital i bolag med större börsvärde.

Därför är fondens storlek viktig

Små fonder kan alltså vara ett bättre val än stora fonder i termer av flexibilitet. Det kan därför vara en klok idé att inkludera fondstorlek som en parameter att titta på vid valet av småbolagsfond. Data vi tagit fram över fonderna på den svenska marknaden visar att de största småbolagsfonderna inte sticker ut som super-fonder i termer av avkastning, men inte heller är i botten, samt att det finns en tydlig korrelation mellan hög fondförmögenhet och många innehav.

Åter till Småbolagsfonden A så vill vi inte bara att fonden ska ha flexibilitet att kunna välja aktier fritt, utan även att dessa aktier ska kunna utgöra en stor del av portföljen, så att de får en inverkan på avkastningen. För även om den stora Småbolagsfonden A får lov att investera i ett litet bolag, så ju större fonden blir desto mindre procentuell andel av fonden kommer detta bolag utgöra och därmed ha mindre effekt på avkastningen.

* Se exempelvis:

Chen, Joseph, Harrison Hong, Ming Huang & Jeffrey D. Kubik. (2004) Does Fund Size Erode Mutual Fund Performance? The Role of Liquidity and Organization. American Economic Review, 94(5), 1276-1302

Yan, X. (2008) Liquidity, Investment Style, and the Relation between Fund Size and Fund Performance. Journal of Financial and Quantitative Analysis, 43(3), 741-767

Pensionsmakt i riksdagen

8 mars · 2018

Idag var jag och min kollega Kajsa Brundin i riksdagen och pratade om en fråga som vi drivit tillsammans i snart ett år. Frågan handlar om att uppmärksamma och kanalisera den makt som svenska pensionssparare har genom sitt sparkapital – det vi kallar Pensionsmakt.

Sveriges demokrati fyller snart 100 år. Det tog tid, och det kom inte av sig själv, men till slut fick vi den. Den är för oss idag självklar och ger oss möjlighet att påverka hur vårt samhälle styrs och utvecklas. Vi står dock inför en ny demokratisk rörelse. Svenska folket har aldrig varit mäktigare än idag, och har aldrig haft så mycket makt att påverka som nu. För i det tysta har en ekonomisk revolution av aldrig tidigare skådat slag ägt rum.

Den ekonomiska makten har i mänsklighetens historia alltid tillhört de få människorna. Möjligen har vi kunnat påverka den via skatter och andra reformer. Men ytterst har lejonparten av den ekonomiska makten tillhört ett fåtal personer. Men, sedan ett drygt decennium tillbaka utgörs den största enskilda maktfaktorn i samhället av summan av det svenska folkets sparkapital. 

Totalt har svenska folket drygt 2500 miljarder enbart i sitt pensionskapital. Adderar vi svenskarnas övriga privatsparande i fonder och aktier kan vi konstatera att en betydande del av allt kapital som investeras i bolag i Sverige tillhör ”vanliga” sparare. Som vanligt när saker händer snabbt och gradvis uppmärksammar vi inte förändringen. Därför reflekterar kanske inte de flesta sparare idag över vilken makt deras sparkapital bär med sig, och vilken påverkan det kan användas till att uppnå i samhället.  

Vem har egentligen makten?

Ibland debatteras ägandet av börsnoterade bolag och då ses ofta detta sparkapital som ett problem. Svenska folkets sparkapital kallas för det ansiktslösa kapitalet. Det framhålls som viljelöst och kortsiktigt. En del talar med nostalgisk röst om den tid då det fanns ett fåtal tydliga ägare av kött och blod bakom varje företag. Men, nostalgikerna har faktiskt ingen anledning att misströsta. Än.

Svenska folkets kapital och dess tillhörande makt har nämligen hamnat hos ett relativt fåtal professionella förvaltare. Huvuddelen av dem har gått samma ekonomiska utbildning. De är förhållandevis många män och bor i regel i Stockholm. De har fått lära sig att deras jobb innebär att de skall förvalta kapitalet med syfte att maximera aktieägarvärde.

Under senare år har dock frågan om alternativa värden till avkastningsmaximering börjat diskuteras. Hållbarhet har blivit branschens svar på ett grynade intresse hos spararna att driva ägarfrågor. Hållbarhet har på kort tid i princip blivit ett modeord, men vad begreppet hållbarhet egentligen innebär är milt sagt ganska subjektivt och kan tolkas väldigt olika av skilda sparare och förvaltare. 

Vad vill svenska sparare stötta?

Tidigare i år lät Söderberg & Partners genomföra en undersökning om svenskarnas syn på hållbart pensionssparande. Undersökningen visade bland annat att mer än varannan svensk, 56 %, tycker att det är viktigt att kunna pensionsspara hållbart. I undersökningen ombads även de tillfrågade att lista vilka hållbara och etiska frågor som de helst vill att deras pensionspengar används till att påverka. Resultatet visar att de tre mest prioriterade frågorna är:

  1. Investeringar i företag som motverkar barnarbete
  2. Investeringar i företag som betalar full skatt i Sverige
  3. Investeringar i företag som främjar jobb i Sverige

Vad prioriterar förvaltarna?

I en nyligen genomförd uppföljande kartläggning och analys av vilka frågor och påverkansdialoger som förvaltare av fonder med ett uttalat hållbarhetsfokus driver, visar det sig att spararnas prioriteringar inte alls representeras proportionerligt. Den fråga som spararna prioriterar högst, att använda sitt kapital till att motverka barnarbete, är en fråga som förvaltarna idag endast viger i genomsnitt åtta procent av sina dialoger och sitt påverkansarbete åt att driva. Gapet mellan spararnas och förvaltarnas syn på att driva och följa upp investeringar i företag som betalar full skatt i Sverige och som främjar jobb i Sverige är ännu större. Förvaltarna lägger sammanlagt fyra procent av sina dialoger och sitt påverkansarbete åt att driva dessa två frågor, och flera av förvaltarna saknar i dagsläget helt representation av dessa frågor i sitt påverkansarbete. 

Detta innebär i praktiken att förvaltarna av svenska pensionspengar sammanlagt endast lägger 12 procent av sitt samlade påverkansarbete på att driva det som svenska pensionssparare anser vara de tre viktigaste och mest prioriterade hållbarhetsfrågorna. Vi kan med andra ord konstatera att det finns ett stort gap mellan vilka frågor som svenska pensionssparare vill att deras kapital ska användas till att påverka, och vilka frågor som förvaltarna prioriterar i sitt påverkansarbete.

Låt spararna ge uppdrag till förvaltarna

Låt oss för en stund leka med tanken vad som skulle hända om det fanns förvaltare som bättre tillgodoser spararnas önskan om hur de skall bedriva ägarstyrning. Låt oss se en värld där varje sparare också ger en tydlig instruktion till förvaltaren kring vilka frågor som spararen vill att förvaltaren beaktar i sin ägarstyrning av bolagen. Detta skulle innebära att svenska folket skulle forma skilda kluster där de som tycker lika ger i uppdrag till förvaltarna att bedriva ägarstyrning och påverkan på bolagen i linje med vad de faktiskt vill. Eftersom vi människor har olika uppfattningar skulle det formeras skilda påverkanstyrda ägarkluster. Skilda förvaltare skulle ha olika uppdrag beroende på vilka sparare de jobbade för.

Vad skulle då hända när ett företag vill lägga ned en fabrik i Sverige och flytta den till Kina?  38 procent av svenska folket anser att det kan vara att föredra att bevara jobb i Sverige istället för att endast maximera avkastning, men endast 1% av förvaltarnas tid ägnas idag åt att driva denna fråga. Vad händer med möjligheten att förändra skatteuttag för bolag kontra individbeskattning om företagen slutar att arbeta med att minimera bolagsskatt, utan istället betalar ordinarie bolagsskatt? 39 procent av det svenska folket vill att dessa frågor beaktas i ägarstyrningen.

Vi har inte en färdig modell för hur detta kan bli verklighet, men vi har en stark övertygelse att samma fundament råder i dessa ägarfrågor som gäller för framgången för demokrati och kapitalism. Ju mer ett system bygger på att makten inte centreras utan bryts ned och görs påverkansbar för de många desto större välstånd skapar den över tiden. Mångfald i ägandet över kapitalet kommer att berika oss, och egentligen är det inte särskilt stora reformer eller förändringar i samhället som krävs för att nå dit. Allt vi behöver göra är att skicka ett tydligt ägardirektiv till de som förvaltar alla våra sparpengar. Låt oss aktivera oss som de ägare vi faktiskt är och forma den framtid vi vill ha!

Kontakta oss