Skip to main content Skip to main navigation

Jag vet inte om det är en bubbla – det vet inte du heller

Jag vet inte om det är en bubbla – det vet inte du heller

18 mars · 2015

Efter den starka inledningen på börsåret är det många som funderar på om det är en bubbla som byggs upp eller ej. Bland annat den välkände ekonomen Nouriel Roubini (”Dr Doom”) varnar för att det som håller på att byggas upp är ”the mother of all asset bubbles”. En välkänd svensk affärstidning ”bubbeltestade” aktiemarknaden och i sociala medier är den eventuella bubblan ett dagligt tema. Många uppmärksammar att det är 15 år sedan den stora nedgången år 2000 inleddes och längden på denna cykel pekar onekligen på att vi bör närma oss en avmattningsfas, åtminstone för den amerikanska konjunkturen och därmed också börscykeln. Vad är det då som skiljer en stark aktiemarknad från en bubbla? Tydliga kännetecken är en högre värdering än historiskt snitt, en brant uppgångsfas som avviker från långsiktig trend och alltmer euforiska investerare med ökad aktivitet bland småsparare. Utseendet på börsgrafen visar ofta en parabolisk utveckling mot slutet och ett brant fall därefter. En graf över tulpanlöksboomen år 1634-1637 är skrämmande lik den japanska börsbubblan på 80-talet eller teknologibubblan åren 1998-2003. De klassiska indikatorerna finns på plats även idag: värderingen på aktiemarknaden är långt högre än de senaste tio åren, årets inledning går endast att jämföra med 1999 och jag har senast i veckan på lunchrestaurangen fått frågan vilken aktie man ska köpa.

Ofta börjar en bubbla med någon ny form av beteende hos investerare, där man uppfattar ett visst mönster. Det kan vara en ”supercykel” drivet av stark efterfrågan från tillväxtmarknader, en ny teknologi som ökar produktiviteten, demografiska förändringar som gynnar sparandet eller annat som motiverar allt högre vinster för börsbolagen i närmast oändlig framtid. När fenomenet övertar nyhetsrapporteringen och entusiasmen tilltar övergår investerares känslor till girighet och i ett slutskede mer eller mindre till illusion där varje nedgång skapar köplägen. Det är självklart svårt att avgöra var vi befinner oss idag, men CNN:s ”fear and greed-index” ger en viss vägledning. Den pekar idag på ”greed”, dvs. girighet och det skulle i så fall innebära att vi är långt mer än halvvägs i uppgångsfasen.

Grunden till denna eventuella bubbla ligger i lågräntemiljön. Finansiering blir allt billigare och sparare blir stressade över nollräntan på kontot. Redan för drygt ett år sedan pratades det om TINA (”there is no alternative”) till aktiemarknaden. Problemet är att dagens billiga pengar inte går till realekonomin (vilket är tanken med alla stimulanser) utan hjälper till att blåsa upp värdet på tillgångsklasser. Konsumtionen, åtminstone i USA och Sverige, ligger fortsatt på en hög nivå, men det finns gott om utrymme för att köpa obligationer, aktier och bostäder, som nu alla är tillgångar som avkastar långt över normal trend. Onekligen ser det ut som att vi ska ha låga räntor under relativt lång tid på grund av den överkapacitet som finns och den digitaliserings/automatiserings- och demografiska trend som pågår. Även centralbanker håller med och justerar ned långsiktiga ränteantaganden. Men jämförelsetalen kommer att förändras, inflationstrenden kommer någon gång att vända och värdepappersmarknader kommer att ha prisat in det nya ”mönstret”. Jag säger inte att vi har en bubbla (ingen vet förrän vi har sett en ordentlig nedgångsfas), men onekligen finns ett antal varningstecken. Samtidigt ska också noteras att det till skillnad från tidigare bubblor finns en rad skillnader, vilket i och för sig inte är ovanligt att mönstret är annorlunda. Fokus i bubblan 1999 låg på en enda sektor och antaganden om teknologibolagens framtida vinstmöjligheter var alldeles för optimistiska. Idag skapar både relativt nya IT- och bioteknikbolag redan goda vinster och det är många sektorer som gynnas av låga räntor och fallande oljepris. Det mest sunda efter den starka inledningen på året är en tydlig rekyl och det brett istället för en enskild sektor. Då kan det finnas fortsatt potential på aktiemarknaden kvar och jag ser det då inte som omöjligt att vi kan fortsätta den branta uppgångsfasen ytterligare ett tag till.

PS. Se kommentar om Riksbankens räntesänkning här. DS.

Blogg

Ny rapporteringsplikt för skatterådgivare

20 februari · 2019

Arbetet med att motverka aggressiv skatteplanering har tagit ytterligare ett steg fram i lagstiftningsprocessen då Utredningen om informationsskyldighet för skatterådgivare publicerats. Utredningens förslag innebär att skatterådgivare ska vara skyldiga att informera Skatteverket om vilka råd som lämnats och till vem. I detta blogginlägg går jag igenom vad detta innebär.

De nya bestämmelserna ska enligt förslaget träda i kraft 1 juli 2020, och syftet är att motverka aggressiv skatteplanering men även att stävja skattefusk. Skatteverket ska ha informationen om vilka råd som lämnats och till vem inom 30 dagar från det att rådet lämnades.

Grunden för förslaget är ett direktiv som gäller EU-medlemmar. Direktivet som gäller EU anger enbart att det ska finnas lagstiftning i medlemsländerna att skatteråd som involverar fler än ett EU land ska rapporteras. Det svenska förslaget går ännu längre då man vill att råd som enbart gäller inom Sverige också ska rapporteras.

Rapporteringspliktiga arrangemang

Nu är det inte så att allt som skatterådgivaren säger ska rapporteras utan det är enbart vad utredningen döpt till ”rapporteringspliktiga arrangemang” som Skatteverket ska informeras om. Problemet är dock att begreppet arrangemang är mycket vidsträckt och att det således kommer att ta sin tid och ett otal domstolsprocesser innan begreppet har fått en något fastare form i detta system. Med ”rapporteringspliktiga arrangemang” avser utredningen rådgivning som uppvisar minst ett av flera ”angivna kännetecken”. Exempel på detta är när en inkomst omvandlas från att träffas av mer tyngande beskattning till mindre tyngande, betalningar över nationsgränsen, förekomst av konfidentialitetsvillkor etc.

Vad kommer detta leda till?

Även om det just är arrangemang med vissa kännetecken som ska rapporteras kommer det bli ett nytt lager av kostsam administration för alla skatterådgivare att hantera. Att hoppa över att rapportera torde inte vara något att fundera på då prislistan för försummad rapportering startar på 7 500 kr och stannar vid 500 000 kr per rapporteringsmiss. Med tanke på den höga sanktionsavgiften kommer detta förmodligen leda till att många råd som egentligen inte behöver rapporteras ändå kommer att rapporteras.

Utan skatterådgivare ansvarar man själv för rapporteringsansvaret

Den som då tänker sig att finna på ett eget råd, utan inblandning av skatterådgivare, har enbart lyckats med att flytta över rapporteringsansvaret på sig själv. Detta innebär att om du inte köper rådet utan kommer på ett eget sätt, har du själv skyldighet att rapportera till Skatteverket vad du gjort. Här riskerar användaren själv att åka på en del av sanktionsavgiften. Detsamma ska gälla om rådgivaren inte omfattas av rapporteringsplikten, till exempel på grund av advokatsekretess eller att praktiken är placerad utanför det område som omfattas av den här informationsskyldigheten.

Att stävja skattefusk är inget dåligt syfte men jag delar inte utredningens uppfattning att förslaget ovan gör just det. Men om målet däremot är att få alla skattskyldiga att enbart söka råd av Skatteverket istället för av en privat aktör är det ett steg i rätt riktning.

Blogg

Hur påverkas den svenska ekonomin av en ny regering?

5 februari · 2019

Ingen har lyckats undgå pajkastningen i samband med den svenska regeringsbildningen efter valet, de dagliga rubrikerna om politisk oenighet i Storbritannien, USA och diverse andra länder. Efter förra valet skrev jag att kompromisslösningar och segdragna förhandlingar är en del av priset som vi betalar för demokrati. Det är helt enkelt en del av systemet och trots en viss frustration så känns alternativa system, i alla fall inte för mig, superattraktiva.  

En annan aspekt av det demokratiska systemet, som också är mindre tilltalande, är vad som händer i situationer där alla är missnöjda och att ingen vill ta tag i situationen. I tider av missnöje, splittring och polarisering när behovet av ansvarstagande är som störst så är viljan att ta tag i utmaningarna som minst. Varför? Politiskt självmord är det korta svaret. Om ansvarstagandet enbart innebär nedsida och förutsättningarna för att göra folk nöjda är dåliga så väljer de flesta politiker att snarare ta ett steg tillbaka och hoppas på att någon annan tar smällen. Troligtvis är kön av kandidater till posten som premiärminister i Storbritannien rätt kort just nu och situationen har varit och är liknande i Sverige. Tyvärr påminner det här lite om min 7-åriga sons fotbollslag som helst bara vill spela match när de är säkra på att vinna. Oddsen ska i alla fall vara riktigt fördelaktiga. Efter lite resonerande kan dock min sons fotbollslag, till skillnad från många politiker, se matcherna som utmanande, lärorika och roliga även om oddsen för att lyckas är så där.

Jag har en känsla av att den nya regeringen som nu är på plats kan komma att hamna i denna knepiga situation där ingen riktigt vill ta i vissa frågor på grund av de dåliga förutsättningarna att komma ut lyckosamma. Det är ju ändå val om fyra år igen.

Denna knepiga situation kan vidare göra att flera av de föreslagna förändringarna avseende exempelvis värnskatten, inkomstskatten, skatten på uppskovsbeloppet vid försäljning av bostäder, miljöskatter och infrastrukturinvesteringar blir hängande i luften. I en sådan miljö är det minst sagt utmanande att förutse regeringsbildningens påverkan på svensk ekonomi, samtidigt som planeringen av privatekonomin trasslas till ytterligare. Förutsägbarhet tror jag ofta är viktigare än exakt vad förändringarna består i och i dagens läge skulle jag gärna se lite mer av min sons fotbollslags attityd.    

Blogg

Börsåret 2018 – Tilltagande handelskonflikt fick marknaderna på fall

14 december · 2018

Återigen går ett år med politiskt fokus till historieböckerna. Inledningsvis gav den amerikanska skattereformen stöd till börserna men osäkerheten kring det brittiska utträdet ur den Europeiska unionen kvarstår, lappkasten i den globala handelskonflikten överraskar marknadsaktörer dagligen och för svenskt vidkommande ser en regeringslösning inte ut att vara i sikte.

Handelskonflikten leder till större divergens mellan marknader

Under de senaste åren har politiska händelser fått stort mediafokus, men värdepappersmarknader har endast agerat kortsiktigt kring dessa och den positiva trenden från stigande bolagsvinster har tagit överhanden. Den uppskruvade tonen kring handelskonflikten har dock börjat leta sig in i statistiken. Mer exportberoende ekonomier, såsom den europeiska, har noterat en avmattning i efterfrågan och tillsammans med stärkta inflationstrender fick tillväxtprognoser skruvas ned under andra halvåret trots att penningpolitiska stimulanser kvarstod. Den amerikanska ekonomin har länge framstått som vinnaren samtidigt som den stora andelen teknologibolag har lockat investerare. Amerikanska aktiers frammarsch har genom sin stora andel i världsindex fått de mogna marknaderna att utvecklas tydligt bättre än tillväxtmarknaderna.

 

Spridningseffekter

Det var också på tillväxtmarknaderna som trendvändningen på aktiemarknaderna noterades först. Svängningarna i ländernas valutor tilltog efter att dollarn hade stärkts under våren och tillsammans med en allt högre amerikansk ränta blev avmattningstendenserna tydligare. Oron spred sig under andra halvåret och den högre räntan bidrog bland annat till en finansieringsoro bland högt belånade småbolag. Slutligen föll närmast alla börser.

 

Oljepriset – en joker i leken?

Vi har under året haft en försiktig marknadssyn och inget av ovan kom som en större överraskning, men det kraftiga fallet i oljepriset mot slutet av året var oväntat. Även om utbudet av olja stiger och en oro för efterfrågan har uppstått finns nu en bättre balans jämfört med i början av år 2016. Men trots att Opec nu begränsar produktionen kommer dagens oljepris naturligtvis få stor påverkan. Historiskt har ett kraftigt fallande oljepris bidragit till en stor lättnad för många ekonomier, undantaget de stora oljeproducenterna. Det leder även till att inflationsförväntningarna faller och det ser nu dessutom ut som att den amerikanska centralbanken kan bli mer försiktig i räntehöjningscykeln. En mindre åtstramande penningpolitik är i sig positivt för den ekonomiska utvecklingen på längre sikt, men kombinationen av fallande inflations- och tillväxttakt har historiskt sällan varit bra för aktiemarknaden. 

 

Ska man ändå ”sitta still i båten”?

Börsåret avslutas i moll och när klassiska recessionsindikatorer börjar signalera sämre tider är det svårt att fokusera på ljuspunkterna. För en global investerare har det varit ett extremt år där avkastningen har varit svag för de flesta tillgångsklasserna och för en investerare på den svenska börsen har de senaste årens utveckling inte lett till någon större avkastning utöver utdelningarna. Men utmaningarna blir inte mindre framöver. Även om vi lyckas undvika en recession under det närmaste året bör avkastningsförväntningarna på lång sikt sänkas till följd av en rad strukturella faktorer, vilket inte enbart gäller aktiemarknaden. Med detta sagt så vill vi också lyfta fram att vi idag inte ser den stora nedgången framför oss, utan hittills får utvecklingen främst ses som en rekyl. Avmattningstendenserna är tydliga men ännu ser börsbolag ut att kunna öka sina vinster under nästa år samtidigt som värderingen nu pekar på mer attraktiva nivåer. Den kraftiga överoptimism vi länge sett har börjat mattas av och tidiga signaler finns om nya stimulanser från Kina, vilket skulle ge stöd för riskfyllda tillgångar.

 

Sammantaget ser vi att marknaderna under inledningen av år 2019 kan vara fortsatt känsliga för negativa nyheter. När svängningarna är höga minskar också transparensen i prognoserna och vi ser att den negativa trenden och osäkerheten alltjämt är intakt. Men bara för att det brukar ske en större nedgång ungefär vart tionde år behöver det inte bli fallet denna gång. Vi rekommenderar fortsatt en något lägre andel risktillgångar än i ett normalläge, men att inte stå utanför marknaden helt. För att vägleda våra kunder ytterligare inför det nya året kommer vi under de närmaste veckorna fokusera på arbetet kring vår nya strategirapport som släpps den 24:e januari.

Kontakta oss