Skip to main content Skip to main navigation

Metoo - finansbranschen kan få till en förändring

Blogg

Metoo - finansbranschen kan få till en förändring

I DI den 20 december efterlyser finansmarknadsministern Bolund ett upprop från kvinnorna i finansbranschen. Han berättar även att han tagit ett initiativ och bjudit in representanter från branschen. Den 17:e januari äger metoo-mötet rum. Det finns ett upprop från finansbranschen, #inteminskuld, men det är ett blygsamt antal som skrivit under.

3 januari · 2018

Finansbranschen, en bransch fylld av män och pengar. Rimligen borde branschen nästan varit först och värst när det kommer till de ekande skriken i floden av metoo-upprop. Ändå är det påfallande tyst från branschen.

Det sägs att branschen präglas av en tystnadskultur som är så starkt rotad att det är näst intill livsfarligt att bryta den. Den senaste att hävda det är Per Bolund i DI. Tidigare i en krönika i Veckans Affärer, där beskrivs finansbranschen som en smutsig, nästan vidrig bransch där man som kvinna kan förvänta sig att bli grovt sexuellt trakasserad. I krönikan liknas branschen vid ett hockeyomklädningsrum där kvinnorna snällt får anpassa sig till grov jargong, tafsande och inköp av prostituerade.

När jag läser krönikan blir jag förbannad och ledsen över att det kan se ut så. Jag har valt denna bransch, flera gånger om. Jag går till jobbet med glädje varje dag, får jobba med intressanta frågor och saker som betyder mycket för många människor. Jag trivs så fantastiskt bra. Jag vill att unga kvinnor runt om på landets universitet ska lockas till branschen som gett mig så mycket. Det är en bransch som är full av möjligheter, för alla, och den förtjänar bättre än att anses som ett hockeyomklädningsrum.

Jag har inte svaret på varför inget upprop kommit från finansbranschen. Jag känner många drivna kvinnor i branschen som absolut hade kunnat starta ett upprop. Jag vet att det finns många vittnesmål om män med sviniga intentioner och beteenden. Branschen är långt ifrån bättre än någon annan. Jag har precis som många andra kvinnor varit med om tafsande och nedlåtande kommentarer.

Händelser som jag ogillat skarpt men inte gjort något åt där och då. Hela metoo-rörelsen har satt detta i ett helt annat perspektiv. Aldrig mer kommer jag ursäkta beteendet med att han var full, trodde han var rolig eller gick ”lite” för långt med sin komplimang. För min egen, mina kollegors och mina barns skull kommer jag aldrig mer vara tyst när sådant händer. Jag kommer aldrig mer acceptera en hand som vandrar med tysthet, jag kommer aldrig mer ta emot en sexuell anspelning som en komplimang. Det är slut med det nu.

Det är det Metoo handlar om. Nu har vi makten att förändra.


Uppropen är och har varit helt fantastiska, de kommer leda till en förändring vi aldrig någonsin skådat! Nu vill jag se en debatt och diskussion om HUR vi verkligen får till en förändring. Det handlar om mer än tafsande och sexuella anspelningar, det handlar om möjlighet till att få ta plats, till stolar i ledningsgruppsrummen och tillgång till resurser. Finansbranschen har så mycket driv så den bör kunna gå först i ledet när det gäller jämställdhet och nolltolerans mot sexuella trakasserier. 

Det ska bli intressant att se vad som kommer ut av mötet hos Bolund. Jag kan som kvinna i finansbranschen hoppas att det kommer handla mer om hur man ska jobba med förändring så att det inte finns något utrymme för män (eller kvinnor) med sviniga intentioner. Istället för att man fokuserar på att diskutera en tystnadskultur som jag inte är säker existerar i den utsträckning som påstås. Man utgår från att det är rädsla. Kanske är det så. Men snälla, kom ur mötet med konkreta åtgärder på hur vi får till en förändring, vi är många som står redo i startblocken.

Blogg

Vi tar klimatförändringarna på allvar – följer de andra med?

12 oktober · 2018

Sällan har en fråga varit mer aktuell än vad klimatförändringarna är just nu.

I somras lärde vi oss ett nytt ord: klimatångest. Visst kunde vi njuta på badstranden mer än någonsin förr. Men många kan nog relatera till den där känslan, en knut i magen, när vi tänker på sommarens skogsbränder och torra åkrar. Där har vi klimatångesten.

IPCC* skriver i den senaste rapporten att vi sannolikt når en genomsnittlig global temperaturökning på 1,5°C mellan 2030 och 2053 om vi fortsätter i nuvarande takt. Att begränsa uppvärmningen till 1,5°C är möjligt inom fysikens lagar, men det skulle kräva förändringar i en takt och omfattning som vi aldrig tidigare skådat, enligt IPCC.

Samma dag som IPCC:s rapport publiceras delas Nobels Ekonomipris 2018 ut till två forskare för forskning om ”hur vi kan uppnå uthållig och hållbar ekonomisk tillväxt i världen”. Hur klimatförändringar påverkar ekonomiska modeller, och hur vi kan uppnå bästa klimatnytta genom investeringar är alltså så centrala frågor inom ekonomi idag att de tilldelas Riksbankens pris i Alfred Nobels minne.

Kanske känner du också igen dig i att klimatförändringar och miljö dyker upp allt oftare i samtal med vänner och bekanta? Det är tyvärr inte en slump att frågan kommer upp överallt.

Söderberg & Partners medarbetare först att bli klimatpositiva

Vi har sedan flera år tillbaka arbetat med hållbarhetsanalyser av olika slag, för att hjälpa sparare att hitta de sparprodukter som har bäst möjligheter att vara med och bidra inom miljö- och samhällsfrågor. Självklart ska vi också göra vår del i det praktiska arbetet, och vi är miljöcertifierade enligt ISO 14001 sedan 2016, men vi kände att vi vill göra mer. Våra medarbetare och kunder vill att vi ska vara i framkant inom klimatfrågan.

Därför har vi valt att gå ett steg längre än vad vi sett andra företag göra. Vi har valt att klimatkompensera för alla våra medarbetare, i alla länder och under alla olika varumärken under Söderberg & Partners-paraplyet. Det gäller dessutom på fritiden. Hur har vi räknat? Gå in på We Don’t Have Time Climate Positive Employees för detaljerna. Vi på Söderberg & Partners vill uppmana alla i finansbranschen att följa med. Detta är något vi kan göra tillsammans!


* IPCC, Intergovernmental Panel on Climate Change, är FN:s klimatpanel. Organisationen har bildats för att förse världen med ett vetenskapligt perspektiv över det rådande kunskapsläget om klimatförändring och dess miljömässiga och socioekonomiska påverkan.

 

Blogg

Hur många aktier måste en fond ha?

10 oktober · 2018

Den gyllene regeln när man investerar är att inte lägga alla ägg i samma korg, det vill säga inte enbart investera i exempelvis en aktie. Det handlar om att sprida sina risker - om denna aktie inte går som väntat, så förlorar man i alla fall inte alla pengar. Å andra sidan, om aktien går över förväntan, så får den bara en begränsad effekt på den totala avkastningen för portföljen. Detta gäller även fonder. Fonder tenderar att investera i många olika innehav och det är i grunden bra för spararna, men låt oss nu kika på effekterna av detta.

Fondlagstiftning: 5-10-40

För att skydda spararnas intressen finns det lagar som reglerar vad en fond får och inte får placera i, så att det blir lite mindre bergochdalbana helt enkelt. En vanlig aktiefond regleras av lagen om värdepappersfonder och enligt denna lag får innehav i en aktiefond maximalt utgöra 5% av fondens värde, alternativt 10% om dessa 10%-are maximalt uppgår till 40% av det sammanlagda fondvärdet. Om vi räknar på detta blir det minst 16 innehav: först 10%-are, maximalt 4 stycken. Då har fonden investerat 40% och har 60% kvar att investera. Resterande innehav får maximalt uppgå till 5% och eftersom fonden har 60% kvar att investera blir det totalt 12 innehav till. 4 stycken 10%-are plus 12 stycken 5%-are summerar till minst 16 innehav för aktiefonder. Fonder som investerar i räntor får investera i färre än 16 stycken innehav eftersom den maximala andelen av säkrare instrument, exempelvis svenska statsobligationer, får vara högre än 10%.

Räkneexempel antal innehav

Denna lagstiftning ger ett bra skydd för spararna, men det innebär också att avkastningen för varje innehav får en begränsad effekt. Om du investerar 100 kr i en fond som har 100 olika innehav (inte alls ovanligt), och ett av dessa innehav ökar med 15%, då har värdet, allt annat lika, på din 100-kronors investering i fonden ökat till 100,15 kr. Att enbart ett av innehaven i fonden ökar/minskar är inte särskilt sannolikt utan det är mer troligt att många innehav ökar/minskar under exempelvis en dag. Men det vill alltså till att fondförvaltaren har rätt på många innehav för att värdet på din fond ska öka nämnvärt, samtidigt behöver hen ha fel på många innehav för att värdet ska minska nämnvärt.

 

Att välja skickliga fondförvaltare

"Om man vill satsa på en aktivt förvaltad fond för att man tror på fondförvaltarens skicklighet att välja rätt aktier, kan det alltså vara en god idé att sikta in sig på de mer koncentrerade fonderna för att hens smarta aktieval verkligen ska få effekt på avkastningen i fonden."

På den svenska marknaden verkar det finnas en medvetenhet kring detta; fonder som har ett stort antal innehav tenderar att betona att de är Sverigefonder (dvs deras geografiska inriktning) medan fonder med ett litet antal innehav tenderar att betona att de är stock-picking fonder (dvs att de skapar mervärde genom aktievalen). Smarta aktieval betonas alltså mer i koncentrerade fonder, där de även får en större effekt.

*Värt att notera: det finns två sidor av myntet, en mer koncentrerad fond kan även innebära en ökad risk på grund av mindre diversifiering.

 

Blogg

Är påverkansinvesteringar marknadens mest missbrukade strategi?

9 oktober · 2018

Påverkansinvesteringar eller Impact Investments är investeringar i företag, organisationer och fonder med avsikt att skapa sociala och miljömässiga effekter tillsammans med ekonomisk avkastning.

Det här är definitionen av påverkansinvesteringar enligt Eurosif och Global Impact Investment Network (GIIN). Vid en första anblick låter definitionen bred, men kravet på att skapa sociala och miljömässiga effekter fångar essensen i strategin: den ska ge mätbara positiva effekter. Det här har marknaden svårt att förhålla sig till. Den ständigt återkommande missuppfattningen att man bidrar till ett företags verksamhet genom att köpa dess aktier fortsätter att leda till felaktiga slutsatser. Jag återkommer till detta.

Påverkansinvesteringar är ett relativt nytt begrepp. Det lanserades under en konferens anordnad av Rockerfellerstiftelsen 2007 och sedan dess har man försökt definiera vad som karaktäriserar påverkansinvesteringar och vad de innebär. Det finns därför relativt mycket skrivet om strategin, särskilt sett i relation till hur liten den fortfarande är. Bara 0,5 % av kapitalet i Europa förvaltas i påverkansinvesteringar enligt Eurosifs senaste rapport.

Enligt rapporten ovan står gröna obligationer och mikrofinans för stora andelar, men sociala obligationer är på frammarsch. Även om påverkansinvesteringar står för en liten andel av kapitalet idag, har strategin en stark tillväxt. I den senaste Eurosif-undersökningen växte påverkansinvesteringar med 385 % under perioden 2013 – 2015, motsvarande 120 % i årlig tillväxttakt.


Egenskaper hos påverkansinvesteringar

Det finns några egenskaper som definierar påverkansinvesteringar, där den viktigaste är att det både ska finnas social eller miljömässig vinst och finansiell vinst med investeringen. Det ska dessutom finnas en korrelation mellan påverkan och den finansiella avkastningen. Med det menas att avkastningen ska bli högre om det sociala eller miljömässiga resultatet är bra. Detta sista krav frångås ofta i praktiken och investeringarna benämns ändå påverkansinvesteringar.

Inom påverkansinvesteringar skiljer man på ”impact first” och ”financial first”. En impact first investerare maximerar hållbarheten och kommer överens om en minsta acceptabel finansiell avkastning. En financial first investerare optimerar istället den finansiella avkastningen och kommer överens om en lägstanivå för påverkan.

 

Utmaningar med att mäta sociala och miljömässiga effekter

En investering i en påverkansinvestering innebär per definition att man förväntar sig en konkret positiv påverkan i en hållbarhetsfråga. Det kan exempelvis handla om fler bostäder till rimligt pris, bättre folkhälsa eller utbildning, investeringar i förnyelsebar energi, eller tillgång till mat och vatten.

Att lyckas mäta projektens framgång är avgörande för att en investering ska kunna kallas påverkansinvestering. Men det är en erkänd utmaning att mäta sociala eller miljömässiga effekter i ett specifikt projekt. Ett flertal organisationer har därför tagit fram standardmodeller och nyckeltal för att mäta resultat, för att stötta framväxten av påverkansinvesteringar.

Trots att definitionen av påverkansinvesteringar inkluderar mätbarhet, är det inte helt okomplicerat att säga att påverkansinvesteringar faktiskt ger effekt. Dels beror detta på att ”mätbarhet” ibland tolkas för brett, dels beror det på att det är svårt att säga vad som hade skett om investeringen inte hade gjorts. 

 

Avkastning i påverkansinvesteringar – Inte nödvändigtvis marknadsmässig

Utöver påverkan, ska strategin även generera en finansiell avkastning. På den här punkten skiljer sig påverkansinvesteringar från de andra hållbara investeringsstrategierna, eftersom avkastningen inte alltid är marknadsmässig. Beroende på upplägg kan avkastningen förväntas vara marknadsmässig, lägre än marknadsmässig eller till och med enbart sträva efter att bevara kapitalet, dvs. inte gå med förlust. Om avkastningen inte förväntas vara marknadsmässig är detta en tydlig överenskommelse mellan investerare och förvaltare.

 

Den mest missuppfattade strategin inom hållbara investeringar

Exempel på påverkansinvesteringar kan vara mikrofinans samt gröna obligationer  och sociala obligationer som jag har skrivit om tidigare. 

Vad påverkansinvesteringar däremot INTE är, är vanliga investeringar i aktier i bolag som arbetar på ett hållbart sätt. Detta även om bolagens positiva påverkan på någon hållbarhetsfråga är mätbar. En sådan investering kan klassificeras inom någon annan strategi inom positivt urval-segmentet, men inte som påverkansinvestering. I det fallet är det ju så att själva köpet av bolagets aktier inte bidrar till bolagets verksamhet då pengarna går till den som sålde aktien. Ställ det i relation till en grön obligation, där kapitalet går till bolaget som ska investera i ett grönt projekt.

Det är tydligt att det finns en begreppsförvirring och på sista tiden har jag sett många fonder presentera sig som påverkansinvestering. Att man börjar följa och mäta sina innehavs arbete med hållbarhetsfrågor är positivt, men det innebär inte att man erbjuder en påverkansinvestering. Jag hoppas att det beror på okunskap, men tyvärr hindrar beteendet oss från att hitta och lyfta fram strategierna som ligger i framkant inom konkreta effekter av hållbara investeringar.

 

P.S. Läs mer om påverkansinvesteringar i min bok Spara ansvarsfullt? Den nya, goda finansmarknaden. Finns i din nätbokhandel.

 

 

Kontakta oss