Skip to main content Skip to main navigation

Paradisläckan – Därför tillåts skatteparadisen!

Blogg

Paradisläckan – Därför tillåts skatteparadisen!

14 november · 2017

De så kallade ”Paradise papers” har cirkulerat i svensk och internationell press den senaste veckan och vi har fått information om hur avancerad skatteplanering har skett av så olika individer som Bono och Lewis Hamilton till den brittiska drottningen. Just Storbritannien kommer vi att återkomma till längre fram, men jag tänkte att vi börjar på mer soldränkta breddgrader. 

Apple, världens största bolag med en kassa motsvarande 1 272 stycken Neymar enligt BBC, gjorde enligt de offentliggjorda dokumenten en undersökning under 2014 i syfte att identifiera den mest ”skatteeffektiva” hemvisten. Detta efter att EU fattat misstankar om Apples upplägg på Irland vilket innebar att bolaget bara hade betalat mellan 2–5% skatt på alla intäkter utanför USA. Det är väldigt lågt, men inget olagligt. 

 

Vad har skatteparadisen gemensamt?

En fundering är hur möjligheterna till i princip noll skatt ens kan finnas i vår globaliserade värld? Jag tror att det finns i huvudsak två svar, men innan jag ger er dom tänkte jag att vi skulle jämföra ett urval av dessa skatteparadis. Några snabba slutsatser går att dra direkt vid en snabb blick på dessa länders ekonomier:

  • De är väldigt små i befolkning och inget land har fler invånare än exempelvis Nacka kommun.
  • De har en hög till väldigt hög levnadsstandard mätt som BNP/capita. I flera fall betydligt högre än standarden i Sverige.
  • De är väldigt orienterade mot servicesektorn som andel av BNP. 

 

Land Invånare BNP/capita (USD) Största sektor (andel av BNP)
Bermuda 70 864 85 700 Services (93%)
British Virgin Islands 35 015 42 300 Services (88%)
Cayman Islands 58 441 42 898 Services (91%)
Guernsey 66 502 52 104 Services (87%)
Jersey 98 840 51 396 Services (96%)
Isle of Man 88 815 83 635 Services (86%)
Genomsnitt 69 746 59 672 90%
Sverige 9 960 487 49 800 Services (65%)

Enligt uppgift är enbart Cayman-öarna hemvist åt ca 300 banker, 800 försäkringsbolag och ca 10 000 fondbolag. På Bermuda uppskattas finansiella tjänster utgöra ca 85% av BNP även om tiderna är något sämre efter finanskrisen 2008. BNP/capita på Bermuda är dock den fjärde högsta i världen och mer än dubbelt så hög som i USA. På Guernsey och Jersey, som är självständiga, men fortfarande nära kopplade till Storbritannien utgörs intäkterna till ca 50% av finansiella tjänster och stora delar av befolkningen arbetar inom industrin. Trots att det från många håll har höjts röster i Storbritannien om orimligheten med dessa skatteparadis så vägrar premiärministern Theresa May att lova åtgärder för bättre transparens eller ett register över ägandeskap utomlands.

 

”Corbyn on Paradise Papers: leaks show 'one rule for rich and another for rest”

 

”Dom smiter med allt mitt guld!”

Så hur kan det finnas möjlighet till i princip noll skatt i vår globaliserade värld? Mina slutsatser hänger till viss del ihop med Theresa May’s hållning. Skatteparadis finns för att de tillåts finnas. Skulle EU, Storbritannien och USA med flera på riktigt vilja stänga ned möjligheten att skatteplanera i diverse skatteparadis så är min känsla att de hade gjort det för länge sen. Svar nummer två är att det från länderna beskrivna ovan finns pyttesmå till noll incitament att inte fortsätta som idag. De lever i de flesta fall glada livet och skulle vara fullständigt galna om de bet av den hand som föder dem. Slutsatsen är också i en vidare bemärkelse att det tvärtom rubriken ovan inte är så att någon smiter med guldet utan tvärtom bara tillämpar de, fullt lagliga, möjligheter som finns att optimera skattesituationen. Allt med lagstiftaren, och politikernas, goda minne.

 

Källor:

Central Intellegens Agency - The world factbook 20171114

BBC - Paradise Papers: Apple's secret tax bolthole revealed 20171106

The Guardian - Corbyn on Paradise Papers: leaks show "one rule for rich and another for rest" 20171106

The Guardian - Paradise Papers: Theresa May refuses to promise register of offshore trusts 20171106

Blogg

Riksdagsvalet, regeringen och skatterna

8 november · 2018

Vad har hänt sedan valet 2014?

Årets riksdagsval blev i sitt resultat inte så väldigt annorlunda än 2014 års val. Vid en titt i backspegeln av vad som skattemässigt ändrats under de senaste fyra åren så har den rödgröna regeringen hunnit med en del. De har bland annat dragit ner på ROT och RUT, minskning av jobbskatteavdraget, infört förmånsbeskattning av sjukvårdsförsäkring och flygskatt samt beslutat om sänkning av bolagsskatten i ett första steg med 0,6%. Större förändringar har dragits tillbaka innan de lagts fram i riksdagen, som ändring av 3:12-beskattningen, bankskatten, exitskatten och vinster i välfärden som röstades ner utan att någon blev överraskad av det.

Sammanfattningsvis har en del ändringar gjorts men inga mer genomgripande förändringar för de allra flesta. När man blickar framåt så framstår det inte som en osannolik prognos för den kommande mandatperioden med tanke på hur mandaten fördelat sig i riksdagen. Om det nu inte blir nyval, det vill säga. För den som är hågad att slå vad om nyval eller inte, är oddsen nu ca 3–4 gånger pengarna på att det inte blir nyval och endast insatsen och lite till på att det blir nyval.

Vad händer framåt?

Det är ju inte så att vi saknar regering, då vi har en övergångsregering fram till dess att ny regering utses. Rekordet för en övergångsregering innehas för stunden av Belgien där en övergångsregering blev sittande i mer än 500 dagar efter deras val 2010. Något nyval i Sverige kan det inte heller bli i en handvändning eftersom övergångsregeringen inte kan besluta om det. Det som ligger närmast till hands för att det ska bli nyval är att talmannens förslag till statsminister röstas ned av riksdagen fyra gånger på raken, och i skrivande stund har talmannen enbart presenterat ett förslag som kammaren ännu inte röstat om.

Nästa datum att hålla reda på är den 15 november då riksdagen senast ska rösta om budgeten. Övergångsregeringen kommer lämna sitt förslag till riksdagen, men även moderaterna har meddelat att det tänker lämna ett förslag. Vi får helt enkelt avvakta för att se hur det nu går med regeringsbildandet, budgeten och ett eventuellt nyval. Hur detta slutar visar sig så småningom – det vi kan vara säkra på är att vi kommer att betala skatt i morgon också.

Blogg

Innebär nedgången på världens börser slutet för denna investeringscykel?

25 oktober · 2018

Aktiemarknaderna verkar följa det sedvanliga säsongsmönstret med en nedgång under tidig höst. Men det har väl inte undgått någon att utvecklingen i denna nedgång är något snabbare än vad vi har sett de senaste åren samtidigt som den direkt utlösande faktorn är svår att peka på. 

Men jag blir ändå inte riktigt förvånad och magnituden är inte olik det vi har sett tidigare. Lågräntemiljön har bidragit till onormalt låga svängningar för de flesta tillgångsklasserna, men även för ekonomisk statistik överlag. Det bidrar till att obalanser byggs upp och att det blir trångt i dörren när fler aktörer samtidigt ska ta hem vinster. Det är heller inte ovanligt att börsen är mer känslig för en nedgång när värderingen är hög. Vill man ändå hitta faktorer som ligger bakom just denna nedgång så ser jag framförallt uppgången i den amerikanska 10-årsräntan som avgörande. Själva nivån, idag på cirka 3,1 procent, oroar jag mig mindre för då det historiskt inte går att hitta större samband med denna och den efterföljande avkastningen på aktiemarknaden. Men när uppgången sker snabbt brukar det vara en anledning att vara mer vaksam.

Tydliga avmattningstendenser ökar risken

Utöver detta finns naturligtvis en rad aktuella orosmoln i form av Saudiarabien, Italien, Brexit osv. Men det vi har fokuserat på i vår försiktiga marknadssyn under året är framförallt en global konjunkturell avmattning. Skattereformen i USA har överskuggat denna temporärt och konsumenterna är alltjämt mycket optimistiska där exempelvis konsumentförtroendet pekar på den högsta nivån på 18 år. Men förutom att denna typ av positiva sentimentsindikatorer historiskt sett är en varningssignal har avmattningstendenserna varit tydliga. Centralbanken har stramat åt till följd av en stärkt inflationstakt, husförsäljningen har börjat vika och handelskonflikten har redan drabbat den globala handeln. För mer exportberoende länder har detta fått tydlig påverkan och det bidrog bland annat till att den Internationella Valutafonden, IMF, reviderade ner sina globala tillväxtprognoser för någon vecka sedan.

Teknologisektorn i fokus

Värt att nämna är naturligtvis också teknologisektorns framfart. Sektorn har varit den lysande stjärnan på aktiemarknaden länge och förutom att teknologijättarnas återköp av aktier har gett stöd till börsen har analytikerkollektivet varit ytterst optimistiska. Även idag har mer än 95 procent av alla analytiker en positiv rekommendation på Amazon och skulle bolaget redovisa sämre siffror än väntat är naturligtvis fallhöjden i aktien stor. Jag säger inte att förutsättningarna för många av bolagen inte är goda och till skillnad från slutet av 1990-talet har många av dessa bolag en god vinstutveckling, men när sektorer växer sig allt större möter de normalt ett ökat hot från regleringar samtidigt som det i dessa bolags fall har varit så att regelverken inte har hunnit ikapp användandet. Det är också tydligt att många av dagens stora bolag dels mer eller mindre har ett monopol och dels visar att det finns en brist på personlig integritet. Med tanke på att det är den minst reglerade sektorn i USA är min bedömning att det finns en risk för att man likt andra sektorer som tidigare har stått för en stor del av det globala marknadsvärdet ser en ökad reglering och därmed en mer dämpad vinstutveckling.

Mer åtstramande miljö

Står vi då inför ett ännu större fall? Nedgången hittills får främst anses vara en rekyl, men det är värt att påminnas om att det inte är ovanligt med en större nedgång vart tionde år. Den huvudsakliga anledningen till de senaste årens expansionsfas, penningpolitiken, väntas bli alltmer åtstramande under nästa år. Det gör att vi räknar med ett högre ränteläge som normalt försämrar förutsättningarna för aktier. I kombination med att tillväxttakten i världen viker, vilket historiskt har varit en negativ signal för aktiemarknaden, ser vi all anledning att fortsatt vara något försiktiga. Men de indikatorer vi följer som signalerar att man bör lämna aktiemarknaden helt visar att vi inte riktigt är på denna nivå än. Därför är det viktigt att se hur en studs uppåt ser ut och om vi kan nå tillbaka till tidigare högstanivåer.

Blogg

Vi tar klimatförändringarna på allvar – följer de andra med?

12 oktober · 2018

Sällan har en fråga varit mer aktuell än vad klimatförändringarna är just nu.

I somras lärde vi oss ett nytt ord: klimatångest. Visst kunde vi njuta på badstranden mer än någonsin förr. Men många kan nog relatera till den där känslan, en knut i magen, när vi tänker på sommarens skogsbränder och torra åkrar. Där har vi klimatångesten.

IPCC* skriver i den senaste rapporten att vi sannolikt når en genomsnittlig global temperaturökning på 1,5°C mellan 2030 och 2053 om vi fortsätter i nuvarande takt. Att begränsa uppvärmningen till 1,5°C är möjligt inom fysikens lagar, men det skulle kräva förändringar i en takt och omfattning som vi aldrig tidigare skådat, enligt IPCC.

Samma dag som IPCC:s rapport publiceras delas Nobels Ekonomipris 2018 ut till två forskare för forskning om ”hur vi kan uppnå uthållig och hållbar ekonomisk tillväxt i världen”. Hur klimatförändringar påverkar ekonomiska modeller, och hur vi kan uppnå bästa klimatnytta genom investeringar är alltså så centrala frågor inom ekonomi idag att de tilldelas Riksbankens pris i Alfred Nobels minne.

Kanske känner du också igen dig i att klimatförändringar och miljö dyker upp allt oftare i samtal med vänner och bekanta? Det är tyvärr inte en slump att frågan kommer upp överallt.

Söderberg & Partners medarbetare först att bli klimatpositiva

Vi har sedan flera år tillbaka arbetat med hållbarhetsanalyser av olika slag, för att hjälpa sparare att hitta de sparprodukter som har bäst möjligheter att vara med och bidra inom miljö- och samhällsfrågor. Självklart ska vi också göra vår del i det praktiska arbetet, och vi är miljöcertifierade enligt ISO 14001 sedan 2016, men vi kände att vi vill göra mer. Våra medarbetare och kunder vill att vi ska vara i framkant inom klimatfrågan.

Därför har vi valt att gå ett steg längre än vad vi sett andra företag göra. Vi har valt att klimatkompensera för alla våra medarbetare, i alla länder och under alla olika varumärken under Söderberg & Partners-paraplyet. Det gäller dessutom på fritiden. Hur har vi räknat? Gå in på We Don’t Have Time Climate Positive Employees för detaljerna. Vi på Söderberg & Partners vill uppmana alla i finansbranschen att följa med. Detta är något vi kan göra tillsammans!


* IPCC, Intergovernmental Panel on Climate Change, är FN:s klimatpanel. Organisationen har bildats för att förse världen med ett vetenskapligt perspektiv över det rådande kunskapsläget om klimatförändring och dess miljömässiga och socioekonomiska påverkan.

 

Kontakta oss