Skip to main content Skip to main navigation

Paradisläckan – Därför tillåts skatteparadisen!

Blogg

Paradisläckan – Därför tillåts skatteparadisen!

14 november · 2017

De så kallade ”Paradise papers” har cirkulerat i svensk och internationell press den senaste veckan och vi har fått information om hur avancerad skatteplanering har skett av så olika individer som Bono och Lewis Hamilton till den brittiska drottningen. Just Storbritannien kommer vi att återkomma till längre fram, men jag tänkte att vi börjar på mer soldränkta breddgrader. 

Apple, världens största bolag med en kassa motsvarande 1 272 stycken Neymar enligt BBC, gjorde enligt de offentliggjorda dokumenten en undersökning under 2014 i syfte att identifiera den mest ”skatteeffektiva” hemvisten. Detta efter att EU fattat misstankar om Apples upplägg på Irland vilket innebar att bolaget bara hade betalat mellan 2–5% skatt på alla intäkter utanför USA. Det är väldigt lågt, men inget olagligt. 

 

Vad har skatteparadisen gemensamt?

En fundering är hur möjligheterna till i princip noll skatt ens kan finnas i vår globaliserade värld? Jag tror att det finns i huvudsak två svar, men innan jag ger er dom tänkte jag att vi skulle jämföra ett urval av dessa skatteparadis. Några snabba slutsatser går att dra direkt vid en snabb blick på dessa länders ekonomier:

  • De är väldigt små i befolkning och inget land har fler invånare än exempelvis Nacka kommun.
  • De har en hög till väldigt hög levnadsstandard mätt som BNP/capita. I flera fall betydligt högre än standarden i Sverige.
  • De är väldigt orienterade mot servicesektorn som andel av BNP. 

 

Land Invånare BNP/capita (USD) Största sektor (andel av BNP)
Bermuda 70 864 85 700 Services (93%)
British Virgin Islands 35 015 42 300 Services (88%)
Cayman Islands 58 441 42 898 Services (91%)
Guernsey 66 502 52 104 Services (87%)
Jersey 98 840 51 396 Services (96%)
Isle of Man 88 815 83 635 Services (86%)
Genomsnitt 69 746 59 672 90%
Sverige 9 960 487 49 800 Services (65%)

Enligt uppgift är enbart Cayman-öarna hemvist åt ca 300 banker, 800 försäkringsbolag och ca 10 000 fondbolag. På Bermuda uppskattas finansiella tjänster utgöra ca 85% av BNP även om tiderna är något sämre efter finanskrisen 2008. BNP/capita på Bermuda är dock den fjärde högsta i världen och mer än dubbelt så hög som i USA. På Guernsey och Jersey, som är självständiga, men fortfarande nära kopplade till Storbritannien utgörs intäkterna till ca 50% av finansiella tjänster och stora delar av befolkningen arbetar inom industrin. Trots att det från många håll har höjts röster i Storbritannien om orimligheten med dessa skatteparadis så vägrar premiärministern Theresa May att lova åtgärder för bättre transparens eller ett register över ägandeskap utomlands.

 

”Corbyn on Paradise Papers: leaks show 'one rule for rich and another for rest”

 

”Dom smiter med allt mitt guld!”

Så hur kan det finnas möjlighet till i princip noll skatt i vår globaliserade värld? Mina slutsatser hänger till viss del ihop med Theresa May’s hållning. Skatteparadis finns för att de tillåts finnas. Skulle EU, Storbritannien och USA med flera på riktigt vilja stänga ned möjligheten att skatteplanera i diverse skatteparadis så är min känsla att de hade gjort det för länge sen. Svar nummer två är att det från länderna beskrivna ovan finns pyttesmå till noll incitament att inte fortsätta som idag. De lever i de flesta fall glada livet och skulle vara fullständigt galna om de bet av den hand som föder dem. Slutsatsen är också i en vidare bemärkelse att det tvärtom rubriken ovan inte är så att någon smiter med guldet utan tvärtom bara tillämpar de, fullt lagliga, möjligheter som finns att optimera skattesituationen. Allt med lagstiftaren, och politikernas, goda minne.

 

Källor:

Central Intellegens Agency - The world factbook 20171114

BBC - Paradise Papers: Apple's secret tax bolthole revealed 20171106

The Guardian - Corbyn on Paradise Papers: leaks show "one rule for rich and another for rest" 20171106

The Guardian - Paradise Papers: Theresa May refuses to promise register of offshore trusts 20171106

Varför fossilfria fonder inte kommer rädda klimatet

15 juni · 2018

”Hur du kan bekämpa klimatförändringarna? Flytta ditt pensionssparande till fossilfria fonder – så sparar du 2222,67 ton CO2 utsläpp”. 

”Nu blir det lättare att minska klimatpåverkan i ditt sparande”. 

”Investeringen bidrar till mindre koldioxidutsläpp i atmosfären, jämfört med investering i jämförbara globala aktier. Det tjänar både miljön och pensionsspararna på”. 

”Bidra till en fossilfri framtid”. 

Visst låter det bra? Du investerar i en fond som exkluderar bolag som utvinner kol, olja och gas, och vips så har du bidragit till en bättre miljö och minskade utsläpp.

Men riktigt så enkelt är det inte. Dessa skrivelser kommer från hemsidorna eller övrig kommunikation från några av de största kapitalförvaltarna i Sverige. Och det är synd att något som är så pass viktigt och bra – nämligen hållbart sparande – tenderar att lova en miljöeffekt, som forskning faktiskt inte kan bevisa. Det riskerar att urholka förtroendet för vad som är en hållbar sparprodukt och vad det har för konkreta effekter på vår omvärld.

Vad är divestering?

Divestering, från engelskans ”divestment”, är en strategi som kapitalägare kan använda sig av som går ut på att man inte investerar eller slutar investera i företag som bedöms ha en ohållbar eller oetisk verksamhet. De senaste åren har det varit särskilt fokus på att divestera (dvs. avyttra) bolag som utvinner fossila bränslen.

Varför det inte hjälper att exkludera miljöbovarna

Hur kommer det sig då, att man inte bidrar till mindre utsläpp och en fossilfri framtid - genom att investera i en fossilfri fond?

  • Det enkla svaret är att finansiella transaktioner i normalfallet inte påverkar ett företags direkta kapitalflöde. Det är ytterst svårt att som investerare påverka börspriset, särskilt då de stora fossilintensiva bolagen agerar på en likvid marknad. Ett aktieprisfall skulle snarare signalera att aktien är undervärderad. Det här är en viktig, och grundläggande, poäng. Vi agerar på en andrahandsmarknad, där någon annan alltid kommer äga bolagen. Att avyttra får inte bolaget att försvinna. Därmed påverkas inte utsläppen om en fond slutar investera i kol, olja och gas, vilket man lätt kan få intrycket av när man läser fondförvaltarnas marknadsföring och resonemang.
  • Jag vill dock inte påstå att det är helt lönlöst att exkludera vissa bolag. En forskningsstudie fann bl.a. att exkludering kan bidra till en stigmatisering av branschen, givet att exkluderingen också kombineras med någon form av aktivism/lobbying. Dessutom kommer portföljens riskexponering minska, givet att bolagens fossila tillgångar är övervärderade (läs mer om koldioxidbubblan i detta blogginlägg). Men man bör inte förlita sig på exkludering som en enskild strategi. Man kan sälja sina innehav i dessa bolag om man vill, men själva avyttrandet av bolagen kommer inte påverka koldioxidutsläppen eller minska spararens klimatpåverkan.
  • Flera fondförvaltare började utesluta, eller delvis utesluta, bolag inom kolproduktion ca år 2015/2016. Men om man verkligen menade allvar ur en risksynpunkt, så borde detta snarare ha skett för ca 5-10 år sedan. Dow Jones US Coal Index har sjunkit över 80% sedan 2010. Att nu proklamera att man utesluter kolbolag helt eller delvis i portföljen, med hänsyn tagen utifrån ett riskperspektiv, innebär dessvärre att man är lite sent på bollen. Om man ska vara cynisk skulle man även kunna påstå att det är enkelt att exkludera kol av miljöskäl, när det dessutom inte ser lika positivt ut rent finansiellt.
  • Att en fondförvaltare säger att de ”väljer bort” fossila bränslen behöver inte nödvändigtvis betyda att de gör just det. En svensk småbolagsfond kan inte rent praktiskt investera i bolag som utvinner kol, eftersom det inte finns svenska småbolag som sysslar med den typen av verksamhet. Att då påstå att de exkluderar dessa bolag – när det inte ens är möjligt att investera i överhuvudtaget – blir verkningslöst. Var även uppmärksam på procentgränserna. Många fonder uppger att de väljer bort bolag involverade i utvinning eller elkraftgenerering från fossila bränslen. Men det är en stor skillnad på att tillåta bolag med ca 50% av omsättningen från fossila bränslen, jämfört med att tillåta endast 5% av omsättningen från fossila bränslen.
  • Fokusera på konsumtion, inte produktion. Vår konsumtion står för 90% av det globala koldioxidavtrycket. Och vårt beroende av och efterfrågan på fossila bränslen är fortsatt hög. Det är därför viktigt att inte enbart lägga stort fokus på energisektorn, utan även t.ex. transporter, byggsektorn eller andra branscher som är beroende av fossilt bränsle. Investerare bör fokusera på hur de kan bidra till ett skifte mot en ökad efterfrågan av förnybart, genom att t.ex. bedriva påverkansarbete och ställa högre krav.

Vad bör göras istället?

Jag skulle vilja sticka ut hakan och säga att det är kontraproduktivt att alla fondförvaltare lägger så mycket resurser på exkludering. Om investerare vill göra en reell insats för att minska koldioxidutsläppen, bör de fokusera ännu mer på att vara aktiva ägare.

Det innebär inte enbart att man röstar på bolagsstämmor – utan även att de som ägare försöker påverka i frågan på alla plan. Föra talan gentemot politiker, bolagsrepresentanter och NGO:s. Ta ställning för klimatfrågan offentligt och samarbeta med andra investerare. Använd påtryckning för att få bolag att mäta och redovisa sina klimatrisker. Sätt ambitiösa målformuleringar. T.ex. istället för att ha en diskussion om huruvida man ska utesluta bolag vars omsättning till 5 eller 30% härstammar från kolutvinning – sätt ett mål om att en lika stor procentuell andel av företagens omsättning istället bör härstamma från förnybara källor, och kommunicera detta till bolagen.

Och det finns bra exempel på fonder som gör just detta. Exempelvis har SPP:s Plusfonder utöver en fossilfri investeringsstrategi även infört direktiv att minst 10% av innehaven ska riktas mot bolag som bidrar med lösningar på klimatutmaningen, t.ex. förnybar energi. På räntesidan finns det en del gröna obligationsfonder som är väldigt intressanta, vilket finansierar gröna projekt som t.ex. hållbar infrastruktur och vattenrening. 

Det är givetvis rimligt att avyttra bolag, om man av olika skäl gör bedömningen att det inte är en långsiktigt hållbar investering. Men vi har idag en övertro till de symboliska effekterna. Istället bör vi fundera på vad som faktiskt är mätbart och praktiskt möjligt här och nu. Klimatförändringen är ett reellt hot som kräver reella lösningar inom en snar framtid. Uteslutning av fossila bolag är inte en lösning, åtminstone inte som enskild strategi.

Avslutningsvis, tack till Victoria Lidén för research och värdefullt analysarbete.

Är en så liten småbolagsfond så möjligt att föredra?

14 juni · 2018

Jag har under den senaste tiden vridit och vänt på frågan kring fondförmögenhet, och särskilt analyserat stora småbolagsfonder. Det finns uppenbara begräsningar i möjligheten att fullfölja sin strategi om man som fond får för stor fondförmögenhet i förhållande till de investeringar man vill göra, mer om detta finns att läsa om i blogginlägget här. Men motfrågan är då om en så liten småbolagsfond som möjligt är att föredra. Ju mindre desto bättre, är det vad jag menar? Nja, det finns några saker man kan ta hänsyn till även när man investerar i de allra minsta fonderna. Låt oss först börja med vad forskningen säger om ämnet:

Forskning på små fonder i små fondbolag

Forskningen gällande fondförmögenhetens påverkan på avkastning drar åt två håll; när man visar på ett negativt samband mellan stor fondförmögenhet och prestation lyfter man ofta fram att ju större fond desto mer begränsad blir den i vilka bolag den kan investera i. När man däremot visar på positivt samband mellan stor fondförmögenhet och prestation lyfter man ofta fram stordriftsfördelar som kommer med stora fondbolag, exempelvis bättre möjlighet att förhandla rabatter, större analysteam, större möjlighet att hantera svåra perioder i en enskild fond och så vidare. Här är alltså en skillnad i förklaringsmodellerna kopplat till fondförmögenhet: går små fonder bra så är det på grund av att de inte är begränsade av sin fondförmögenhet, går stora fonder bra så är det på grund av att de tillhör ett stort fondbolag. Från ett akademiskt perspektiv skapar inte en stor fondförmögenhet i sig själv värde, utan sannolikheten att då tillhöra ett stort fondbolag.

Stora investerare i små fonder

Ur ett mer praktiskt perspektiv kan möjligheten att hantera stora summor pengar få effekt på avkastningen i små småbolagsfonder. I en liten fond blir en stor investerare lätt väldigt stor och detta kan vara problematiskt när den stora investeraren bestämmer sig för att köpa eller sälja sina andelar i fonden. Bestämmelser kring hur många aktier fonden får sälja av på samma gång, värdepapper med olika likviditet och minskad marknadsexponering innan det stora inflödet av pengar är fullt ut investerat är exempel på saker som kan belasta även små investerare vid en stor investerares köp eller försäljning av fondandelar.

Nackdelar med riktigt små småbolagsfonder

För riktigt små fonder blir denna likviditetshantering en större fråga även om hantering av kapitalflöden gäller alla fonder och även om man som fondbolag kan minimera effekterna av kapitalflöden på olika sätt. Utifrån frågeställningen om en så liten fond som möjligt är att föredra, är invändningen primärt att den kan ha svårare att hantera kapitalflöden och att en liten fond mer sannolikt tillhör ett litet fondbolag som därför inte kan njuta av det stora fondbolagets fördelar.  

 

I detta blogginlägg har jag diskuterat nackdelar med för små småbolagsfonder, läs gärna även detta inlägg om nackdelar med för stora småbolagsfonder.

Privat hälso- och sjukvård blir skattepliktig förmån – vad innebär det för dig?

31 maj · 2018

Nu är det beslutat av riksdagen att förmån av fri hälso- och sjukvård avskaffas och att sådan förmån från och med 1 juli i år är en skattepliktig förmån som huvudregel. 

Undantag från beskattning av sådan förmån görs dock fortsatt för vård och läkemedel för privatanställd som insjuknar i samband med utlandstjänstgöring. Var den anställde emellertid ”sjuk” redan innan utlandsstationeringen, till exempel i diabetes, är vård och läkemedel utomlands en skattepliktig förmån. För statligt anställda är lagstiftaren mer generös då fri hälso- och sjukvård fortsatt är en skattefri förmån för utomlands stationerad personal, oavsett vid vilken tidpunkt de insjuknade.

Om förmånen tillhandahålls genom försäkring så är förmånens belopp lika med arbetsgivarens kostnad för försäkringen. Detsamma får antas gälla när arbetsgivaren betalar för vården när sådan försäkring saknas.

I och med att förmånen blir skattepliktig slopas den avdragsbegränsning som gällt arbetsgivarens kostnad för sådan förmån som varit skattefri.

Fortsatt kommer förmån av företagshälsovård och förebyggande och rehabiliterande behandling vara skattefri. Och det är väl gott så, men i och med att fri hälso- och sjukvård blir skattepliktigt kommer helt plötsligt den anställdes sjukvårdsjournal blir föremål för arbetsgivarens granskning. Hur ska arbetsgivaren annars kunna avgöra om behandlingen var för att avhjälpa ett uppkommet sjukdomsfall eller om det var fråga om en förebyggande åtgärd. Och vad gäller förebyggande så torde alla vårdinsatser kunna definieras som förebyggande, att avhjälpa så att det i vart fall inte blir värre. Frågorna om patientsekretess och att modern medicin utgår från att förebygga komplikationer verkar vara något som lagstiftaren inte satt sig in i.

Att ändringen om att beskatta fri hälso- och sjukvård har en ideologisk grund är ingen nyhet, men det gör det inte mindre synd att barnet nu kastas ut med badvattnet. För, om avsikten är att alla ska erbjudas samma vård så kommer ingen erbjudas bättre vård om de som omfattats av försäkring istället skulle ställa sig i de redan långa sjukvårdsköerna. Och det intresse som arbetsgivaren kan antas dela med den anställde, att denne ska bli frisk så snabbt som möjligt för att kunna återgå till arbetet, väger synbarligen lätt när egna ideologiska ståndpunkter ska klarläggas.

Men, så är det ju valår i år också!

Kontakta oss