Skip to main content Skip to main navigation

Paradisläckan – Därför tillåts skatteparadisen!

Blogg

Paradisläckan – Därför tillåts skatteparadisen!

14 november · 2017

De så kallade ”Paradise papers” har cirkulerat i svensk och internationell press den senaste veckan och vi har fått information om hur avancerad skatteplanering har skett av så olika individer som Bono och Lewis Hamilton till den brittiska drottningen. Just Storbritannien kommer vi att återkomma till längre fram, men jag tänkte att vi börjar på mer soldränkta breddgrader. 

Apple, världens största bolag med en kassa motsvarande 1 272 stycken Neymar enligt BBC, gjorde enligt de offentliggjorda dokumenten en undersökning under 2014 i syfte att identifiera den mest ”skatteeffektiva” hemvisten. Detta efter att EU fattat misstankar om Apples upplägg på Irland vilket innebar att bolaget bara hade betalat mellan 2–5% skatt på alla intäkter utanför USA. Det är väldigt lågt, men inget olagligt. 

 

Vad har skatteparadisen gemensamt?

En fundering är hur möjligheterna till i princip noll skatt ens kan finnas i vår globaliserade värld? Jag tror att det finns i huvudsak två svar, men innan jag ger er dom tänkte jag att vi skulle jämföra ett urval av dessa skatteparadis. Några snabba slutsatser går att dra direkt vid en snabb blick på dessa länders ekonomier:

  • De är väldigt små i befolkning och inget land har fler invånare än exempelvis Nacka kommun.
  • De har en hög till väldigt hög levnadsstandard mätt som BNP/capita. I flera fall betydligt högre än standarden i Sverige.
  • De är väldigt orienterade mot servicesektorn som andel av BNP. 

 

Land Invånare BNP/capita (USD) Största sektor (andel av BNP)
Bermuda 70 864 85 700 Services (93%)
British Virgin Islands 35 015 42 300 Services (88%)
Cayman Islands 58 441 42 898 Services (91%)
Guernsey 66 502 52 104 Services (87%)
Jersey 98 840 51 396 Services (96%)
Isle of Man 88 815 83 635 Services (86%)
Genomsnitt 69 746 59 672 90%
Sverige 9 960 487 49 800 Services (65%)

Enligt uppgift är enbart Cayman-öarna hemvist åt ca 300 banker, 800 försäkringsbolag och ca 10 000 fondbolag. På Bermuda uppskattas finansiella tjänster utgöra ca 85% av BNP även om tiderna är något sämre efter finanskrisen 2008. BNP/capita på Bermuda är dock den fjärde högsta i världen och mer än dubbelt så hög som i USA. På Guernsey och Jersey, som är självständiga, men fortfarande nära kopplade till Storbritannien utgörs intäkterna till ca 50% av finansiella tjänster och stora delar av befolkningen arbetar inom industrin. Trots att det från många håll har höjts röster i Storbritannien om orimligheten med dessa skatteparadis så vägrar premiärministern Theresa May att lova åtgärder för bättre transparens eller ett register över ägandeskap utomlands.

 

”Corbyn on Paradise Papers: leaks show 'one rule for rich and another for rest”

 

”Dom smiter med allt mitt guld!”

Så hur kan det finnas möjlighet till i princip noll skatt i vår globaliserade värld? Mina slutsatser hänger till viss del ihop med Theresa May’s hållning. Skatteparadis finns för att de tillåts finnas. Skulle EU, Storbritannien och USA med flera på riktigt vilja stänga ned möjligheten att skatteplanera i diverse skatteparadis så är min känsla att de hade gjort det för länge sen. Svar nummer två är att det från länderna beskrivna ovan finns pyttesmå till noll incitament att inte fortsätta som idag. De lever i de flesta fall glada livet och skulle vara fullständigt galna om de bet av den hand som föder dem. Slutsatsen är också i en vidare bemärkelse att det tvärtom rubriken ovan inte är så att någon smiter med guldet utan tvärtom bara tillämpar de, fullt lagliga, möjligheter som finns att optimera skattesituationen. Allt med lagstiftaren, och politikernas, goda minne.

 

Källor:

Central Intellegens Agency - The world factbook 20171114

BBC - Paradise Papers: Apple's secret tax bolthole revealed 20171106

The Guardian - Corbyn on Paradise Papers: leaks show "one rule for rich and another for rest" 20171106

The Guardian - Paradise Papers: Theresa May refuses to promise register of offshore trusts 20171106

Blogg

Att debattera om skatt är inte enkelt. Eller ”- vad fan får jag för pengarna?”

15 december · 2017

När Svenskt Näringslivs, numera före detta, ordföranden Leif Östling ställde frågan ”- vad fan får jag för pengarna?” i samband med Uppdrag gransknings inslag om omoralen med bolag i Malta blossade debatten upp om våra skatter. Omgående var de som deltog indelade i två läger; de som tycker skatteplanering är omoraliskt och fel, och de som försvarar det för att det tillåts enligt lag. Sen var det färdigdiskuterat om den saken med enda kvardröjande resultat att Svenskt Näringsliv nu får en ny ordförande.

Helt frånvarande från debatten var frågan som han faktiskt ställde. Vad får vi för skatten?

Det är en berättigad frågeställning, och en debatt som borde föras konstant. Diskussionen om skatten idag blir mer om procent och belopp när det bör vara mer relevant att diskutera vad skattemedlen används till och om dem används effektivt och när är något effektivt? Eller som politikern Gustav Möller (S) uttryckte det "Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket". Men för att få till stånd en folkresning i den frågan skulle nog krävas att vi återgick till ett system där den skattskyldige fick alla sina inkomster utbetalda brutto och själv ska kontantbetala sin skatt till Skatteverket, till skillnad från dagens system där den skattskyldige sällan ser något av skatten mer än som ett saldo på skattekontot.

Något som förtjänar att diskuteras är Skatteverket och verkets nyligen presenterade förslag om att införa en Exitskatt. Skatteverkets föreslagna Exitskatt är en skatt som tas ut om du bosätter dig utanför Sverige, förutsatt att du äger kapital till ett värde om 100 000 kr eller mer. Exitskatten beräknas som om du dagen innan avresan hade avyttrat samtliga dina kapitaltillgångar. Skatten beräknas således på fiktiva vinster. Beroende på bosättningsland kan du få skjuta upp betalning av skatten till dess tillgången avyttras eller på annat sätt ianspråktas. Det är flera länder som redan tidigare infört exitbeskattning till exempel Danmark och Österrike, så något alldeles nytt är det inte Skatteverket uppfunnit, men de har i alla fall satt sin egen tydliga prägel på förslaget.

Skatteverkets mer eller mindre självpåtagna roll att utreda våra skattebestämmelser anser jag ligger utanför att deras uppdrag, som bör vara att fatta beslut om rätt skatt på rätt sätt, inte att recensera vår lagstiftning. Inledningsvis definierar Skatteverket skatt som inte betalas till Sverige som inkomstbortfall, även fast ”bortfallet” i den situationen beror på att inkomsten inte är skattepliktig i Sverige enligt svensk lag. Vidare lägger verket medvetet felaktiga antaganden till grund för sitt förslag - att gällande bestämmelser är tandlösa - och därför ska bytas ut mot deras föreslagna Exitskatt.

Metoden att lägga orealiserade kapitalvinster till underlag för beskattning har tidigare prövats, till exempel för aktiebyten. Men då övergavs den bestämmelsen efter ganska kort tid till följd av IT-kraschen 2000 då ett mycket stort antal aktieägare deltagit vid aktiebyte på höga värderingsnivåer, men där det efter börskraschen endast kvarstod en mer eller mindre värdelös aktie och en skatteskuld för en vinst som inte längre fanns.

Vanligt vid exitbeskattning är att det finns en bestämmelse som gäller för den som flyttar till landet. Att dennes tillgångar får ett nytt skattemässigt anskaffningsvärde, lika med marknadsvärdet vid inflyttningen, så kallad step up-regel. På så sätt uppnås en symmetri i systemet att det är just värdetillväxt under tiden som bosatt i landet som beskattas. Här resonerar dock Skatteverket som så att det idag inte finns någon sådan step-up-regel i det svenska systemet, varför det saknas anledning att inför en generell sådan. Skatteverket vill inte heller ha någon bortre tidsgräns för hur lång tid efter utlandsbosättningen skattekravet kan göras gällande. Vidare återkommer Skatteverket ett flertal gånger till vikten av att förenkla och användandet av schabloner bland annat i frågor om skattetillägg och vid värdering av onoterade aktier. Tyvärr synes det mesta av förenklingar hamna till Skatteverkets favör och schabloniserade bedömningar den skattskyldige till last. Men annat är nog inte att vänta när man gör bocken till trädgårdsmästare!

Hur som nu ser jag fram emot en God Jul!! Och det jag önskar mig, för det hör julen till att önska sig saker, är en mer levande debatt om våra skatter (jag skriver våra skatter för det är vad det är, även om finansministern får det att låta som det är hennes) och hur de används och till vad. Och Skatteverket får mer än gärna delta med sin sakkunskap som opponent men inte som part i målet.

Blogg

Börsen 2018 - Hur nära är vi investeringscykelns slut?

6 december · 2017

För cirka en månad sedan valde vi att sänka vårt betyg på aktiemarknaden. Det var flera år sedan sist vi rekommenderade en undervikt och jag tänkte kort förklara anledningarna och tänkbara scenarion framöver. 

Den globala konjunkturcykeln har befunnit sig i en expansionsfas under en längre tid. Det är dock inte förrän detta år som närmast alla regioner uppvisar en synkroniserad tillväxt. Tillväxtprognoser revideras nu upp och ser vi till utvecklingen för ledande indikatorer pekar även de närmaste kvartalen på en stark ekonomisk aktivitet. Humöret är av naturliga skäl på topp – sentimentsindikatorer för både hushåll, företag och investerare ligger på höga nivåer och historiskt sett är det en bra makroekonomisk signal. 

Aktiemarknaden följer inte alltid den ekonomiska utvecklingen

Problemet med detta är dock att överoptimism ofta är den bästa varningssignalen för att vi går mot sämre tider på aktiemarknaden. Exempelvis toppade den svenska KI-barometern år 2000, 2007 och 2011 och för er som minns innebar detta startpunkten för en sprucken teknologibubbla, inledningen på Finanskrisen och Eurokrisen. Men mycket i världen är naturligtvis annorlunda nu. Det som talar emot en liknande negativ utveckling denna gång är att tidigare samband inte alltid håller och det naturliga är att aktiemarknaden uppfattas som attraktiv när avkastningsmöjligheterna på obligationsmarknaden är begränsade. Det kan även uppfattas som att konjunkturen precis har vänt om man exempelvis frågar tillverkningsindustrin. 

Flertalet varningssignaler

Men stor optimism, höga värderingar, något mindre expansiv penningpolitik och flertal tecken på att vi befinner oss sent i konjunkturcykeln är för mig inte små orosmoln. Den amerikanska expansionen har pågått sedan år 2009 och arbetslösheten befinner sig på en nivå som tidigare har inneburit att det inte är långt kvar till en recession. I Kina ser kredittillväxten ut att toppa och byggnadsstarter av nya bostäder noterar negativa tillväxttal. Även i Sverige har bostadsmarknaden börjat vika och historiskt har detta exempelvis inneburit en minskad privatkonsumtion. 

Främst en stor rekylrisk

Det kan låta dystert, men naturligtvis finns det ljuspunkter. Ser vi till konsensusprognoser verkar en recession inte ligga runt hörnet och stöd i detta fås bland annat från en relativt pålitlig indikator, skillnaden mellan långa och korta obligationsräntor, som i motsats till tidigare nedgångsperioder i ekonomisk aktivitet ännu visar på en stor differens. Men oavsett framtida scenario, där min bedömning är att vi senast under nästa år kommer att se att sämre tider börjar prisas in, så tycker jag att det kortsiktigt ser ansträngt ut på aktiemarknaden. Att den amerikanska börsen inte fallit mer än 5 procent från en topp under närmare ett år, vilket endast har hänt fyra gånger tidigare, ger tydligt stöd för en mer försiktig syn. Riskerna är helt enkelt större än den potentiella uppsidan. En rekyl brukar innebära en korrigering på åtminstone 10-15 procent. Det är inte orimligt att förutsättningarna även efter en sådan talar för god relativavkastning på aktiemarknaden, men det återkommer jag till vid ett senare tillfälle. 

Blogg

Våra medarbetares driv och engagemang används i CSR

22 november · 2017

Många företag jobbar med CSR på något sätt, ofta skänker man pengar till en organisation. Ca 10 % av all välgörenhet som görs i Sverige doneras av det privata näringslivet. Resterande kaka delar allmänheten och myndigheter/organisationer ungefär lika på.

Så om man tittar på den statistiken så skulle företag kunna göra ännu mer, helt klart. Men jag tror att man kan dra snabba och inte helt korrekta slutsatser om man bara tittar på hur mycket pengar som doneras. Det finns något som ibland är värt lika mycket. En medmänniska av kött och blod som finns där, som faktiskt gör skillnad, som engagerar sig. Jag tror företag bör tänka mer så, att om vi kombinerar de monetära resurser vi donerar med ett personligt engagemang, det är då vi når riktiga resultat.

Söderberg & Partners strategi landade för många år sedan i två viktiga faktorer. Vi vill satsa på barn och utbildning. Vi tror att en god utbildning är vägen till en bra framtid och vill gärna bidra till detta. Barn och utbildning har för oss varit ledstjärnan när vi valt vilka projekt, i Sverige och i andra länder, vi ska fokusera på. Vi ska donera pengar till projekt som på olika sätt stöttar barn och ungdomar och som ger möjlighet till utbildning och personlig utveckling. Men vi ska också i så många projekt som möjligt se till att medarbetare från Söderberg & Partners är med och engagerar sig, är på plats, pratar med barn och ungdomar och ibland deras föräldrar. Den här strategin och tankesättet har gjort att vi har flera åtaganden som blivit långsiktiga och riktigt lyckade.

För att nämna några projekt som ligger mig varmt om hjärtat så är det bland annat vårt samarbete med Barn till Ensamma Mammor (BTEM), där gör vi årligen ett kalas för många barn med allt man kan önska sig! Men under året träffar vi också mammorna och gör insatser i form av ekonomisk och juridisk rådgivning, något som kan göra stor skillnad för familjerna. Ett annat projekt som vi nu gjort i snart fem år är Summer Camp. En stor produktion där över 100 ungdomar kommer på läget i över en vecka för att fila på sina studier men också få en mängd roliga sommarminnen, det är något som kräver engagemang från Söderberg & Partners medarbetare, till och med mitt i sommaren. Ett tredje projekt som var något mer komplicerat är vår satsning i och utanför Syrien. Vi vill att så många barn som möjligt ska kunna fortsätta gå i skolan i flyktinglägren, detta har vi gjort i samarbete med Rädda Barnen.

Det är tre projekt av en hel uppsjö vi har igång just nu där våra medarbetare på många orter i Sverige engagerar sig. Jobbar man i ett bolag som gått från nio till 1 500 medarbetare, expanderat från ett kontor till att finnas på ca 70 adresser i fyra länder och på 13 år nått en omsättning på drygt tre miljarder, ja då har man troligen driv och engagemang utöver det vanliga. Ett driv som vi vill använda  på fler sätt än bara i vår egen verksamhet.

Berättar jag det här bara för att klappa mig för bröstet och berätta hur duktiga vi är? Jag är stolt över det vi gör, jag tycker vi har hittat ett bra sätt att jobba med CSR på, det ska jag inte sticka under stolen med. Men framförallt så tycker jag att det är underskattat att vara snäll, men jag vet att snällhet smittar. Så min förhoppning med att berätta hur vi gör och varför, är att det ska inspirera någon annan att fundera över vad deras medarbetares styrkor är och börja använda dem i CSR-sammanhang. Det ger så mycket mer tillbaks än man kan tro!


 

Hur kan vi hjälpa dig?

Namn

Vart i Sverige befinner du dig?

Är du redan kund?

Är du företag eller privatperson?

Personnummer/Organisationsnummer

Telefonnummer

E-post

Meddelande

Kontakta oss