Skip to main content Skip to main navigation

Pensionsmakt i riksdagen

Pensionsmakt i riksdagen

8 mars · 2018

Idag var jag och min kollega Kajsa Brundin i riksdagen och pratade om en fråga som vi drivit tillsammans i snart ett år. Frågan handlar om att uppmärksamma och kanalisera den makt som svenska pensionssparare har genom sitt sparkapital – det vi kallar Pensionsmakt.

Sveriges demokrati fyller snart 100 år. Det tog tid, och det kom inte av sig själv, men till slut fick vi den. Den är för oss idag självklar och ger oss möjlighet att påverka hur vårt samhälle styrs och utvecklas. Vi står dock inför en ny demokratisk rörelse. Svenska folket har aldrig varit mäktigare än idag, och har aldrig haft så mycket makt att påverka som nu. För i det tysta har en ekonomisk revolution av aldrig tidigare skådat slag ägt rum.

Den ekonomiska makten har i mänsklighetens historia alltid tillhört de få människorna. Möjligen har vi kunnat påverka den via skatter och andra reformer. Men ytterst har lejonparten av den ekonomiska makten tillhört ett fåtal personer. Men, sedan ett drygt decennium tillbaka utgörs den största enskilda maktfaktorn i samhället av summan av det svenska folkets sparkapital. 

Totalt har svenska folket drygt 2500 miljarder enbart i sitt pensionskapital. Adderar vi svenskarnas övriga privatsparande i fonder och aktier kan vi konstatera att en betydande del av allt kapital som investeras i bolag i Sverige tillhör ”vanliga” sparare. Som vanligt när saker händer snabbt och gradvis uppmärksammar vi inte förändringen. Därför reflekterar kanske inte de flesta sparare idag över vilken makt deras sparkapital bär med sig, och vilken påverkan det kan användas till att uppnå i samhället.  

Vem har egentligen makten?

Ibland debatteras ägandet av börsnoterade bolag och då ses ofta detta sparkapital som ett problem. Svenska folkets sparkapital kallas för det ansiktslösa kapitalet. Det framhålls som viljelöst och kortsiktigt. En del talar med nostalgisk röst om den tid då det fanns ett fåtal tydliga ägare av kött och blod bakom varje företag. Men, nostalgikerna har faktiskt ingen anledning att misströsta. Än.

Svenska folkets kapital och dess tillhörande makt har nämligen hamnat hos ett relativt fåtal professionella förvaltare. Huvuddelen av dem har gått samma ekonomiska utbildning. De är förhållandevis många män och bor i regel i Stockholm. De har fått lära sig att deras jobb innebär att de skall förvalta kapitalet med syfte att maximera aktieägarvärde.

Under senare år har dock frågan om alternativa värden till avkastningsmaximering börjat diskuteras. Hållbarhet har blivit branschens svar på ett grynade intresse hos spararna att driva ägarfrågor. Hållbarhet har på kort tid i princip blivit ett modeord, men vad begreppet hållbarhet egentligen innebär är milt sagt ganska subjektivt och kan tolkas väldigt olika av skilda sparare och förvaltare. 

Vad vill svenska sparare stötta?

Tidigare i år lät Söderberg & Partners genomföra en undersökning om svenskarnas syn på hållbart pensionssparande. Undersökningen visade bland annat att mer än varannan svensk, 56 %, tycker att det är viktigt att kunna pensionsspara hållbart. I undersökningen ombads även de tillfrågade att lista vilka hållbara och etiska frågor som de helst vill att deras pensionspengar används till att påverka. Resultatet visar att de tre mest prioriterade frågorna är:

  1. Investeringar i företag som motverkar barnarbete
  2. Investeringar i företag som betalar full skatt i Sverige
  3. Investeringar i företag som främjar jobb i Sverige

Vad prioriterar förvaltarna?

I en nyligen genomförd uppföljande kartläggning och analys av vilka frågor och påverkansdialoger som förvaltare av fonder med ett uttalat hållbarhetsfokus driver, visar det sig att spararnas prioriteringar inte alls representeras proportionerligt. Den fråga som spararna prioriterar högst, att använda sitt kapital till att motverka barnarbete, är en fråga som förvaltarna idag endast viger i genomsnitt åtta procent av sina dialoger och sitt påverkansarbete åt att driva. Gapet mellan spararnas och förvaltarnas syn på att driva och följa upp investeringar i företag som betalar full skatt i Sverige och som främjar jobb i Sverige är ännu större. Förvaltarna lägger sammanlagt fyra procent av sina dialoger och sitt påverkansarbete åt att driva dessa två frågor, och flera av förvaltarna saknar i dagsläget helt representation av dessa frågor i sitt påverkansarbete. 

Detta innebär i praktiken att förvaltarna av svenska pensionspengar sammanlagt endast lägger 12 procent av sitt samlade påverkansarbete på att driva det som svenska pensionssparare anser vara de tre viktigaste och mest prioriterade hållbarhetsfrågorna. Vi kan med andra ord konstatera att det finns ett stort gap mellan vilka frågor som svenska pensionssparare vill att deras kapital ska användas till att påverka, och vilka frågor som förvaltarna prioriterar i sitt påverkansarbete.

Låt spararna ge uppdrag till förvaltarna

Låt oss för en stund leka med tanken vad som skulle hända om det fanns förvaltare som bättre tillgodoser spararnas önskan om hur de skall bedriva ägarstyrning. Låt oss se en värld där varje sparare också ger en tydlig instruktion till förvaltaren kring vilka frågor som spararen vill att förvaltaren beaktar i sin ägarstyrning av bolagen. Detta skulle innebära att svenska folket skulle forma skilda kluster där de som tycker lika ger i uppdrag till förvaltarna att bedriva ägarstyrning och påverkan på bolagen i linje med vad de faktiskt vill. Eftersom vi människor har olika uppfattningar skulle det formeras skilda påverkanstyrda ägarkluster. Skilda förvaltare skulle ha olika uppdrag beroende på vilka sparare de jobbade för.

Vad skulle då hända när ett företag vill lägga ned en fabrik i Sverige och flytta den till Kina?  38 procent av svenska folket anser att det kan vara att föredra att bevara jobb i Sverige istället för att endast maximera avkastning, men endast 1% av förvaltarnas tid ägnas idag åt att driva denna fråga. Vad händer med möjligheten att förändra skatteuttag för bolag kontra individbeskattning om företagen slutar att arbeta med att minimera bolagsskatt, utan istället betalar ordinarie bolagsskatt? 39 procent av det svenska folket vill att dessa frågor beaktas i ägarstyrningen.

Vi har inte en färdig modell för hur detta kan bli verklighet, men vi har en stark övertygelse att samma fundament råder i dessa ägarfrågor som gäller för framgången för demokrati och kapitalism. Ju mer ett system bygger på att makten inte centreras utan bryts ned och görs påverkansbar för de många desto större välstånd skapar den över tiden. Mångfald i ägandet över kapitalet kommer att berika oss, och egentligen är det inte särskilt stora reformer eller förändringar i samhället som krävs för att nå dit. Allt vi behöver göra är att skicka ett tydligt ägardirektiv till de som förvaltar alla våra sparpengar. Låt oss aktivera oss som de ägare vi faktiskt är och forma den framtid vi vill ha!

Blogg

Vi tar klimatförändringarna på allvar – följer de andra med?

12 oktober · 2018

Sällan har en fråga varit mer aktuell än vad klimatförändringarna är just nu.

I somras lärde vi oss ett nytt ord: klimatångest. Visst kunde vi njuta på badstranden mer än någonsin förr. Men många kan nog relatera till den där känslan, en knut i magen, när vi tänker på sommarens skogsbränder och torra åkrar. Där har vi klimatångesten.

IPCC* skriver i den senaste rapporten att vi sannolikt når en genomsnittlig global temperaturökning på 1,5°C mellan 2030 och 2053 om vi fortsätter i nuvarande takt. Att begränsa uppvärmningen till 1,5°C är möjligt inom fysikens lagar, men det skulle kräva förändringar i en takt och omfattning som vi aldrig tidigare skådat, enligt IPCC.

Samma dag som IPCC:s rapport publiceras delas Nobels Ekonomipris 2018 ut till två forskare för forskning om ”hur vi kan uppnå uthållig och hållbar ekonomisk tillväxt i världen”. Hur klimatförändringar påverkar ekonomiska modeller, och hur vi kan uppnå bästa klimatnytta genom investeringar är alltså så centrala frågor inom ekonomi idag att de tilldelas Riksbankens pris i Alfred Nobels minne.

Kanske känner du också igen dig i att klimatförändringar och miljö dyker upp allt oftare i samtal med vänner och bekanta? Det är tyvärr inte en slump att frågan kommer upp överallt.

Söderberg & Partners medarbetare först att bli klimatpositiva

Vi har sedan flera år tillbaka arbetat med hållbarhetsanalyser av olika slag, för att hjälpa sparare att hitta de sparprodukter som har bäst möjligheter att vara med och bidra inom miljö- och samhällsfrågor. Självklart ska vi också göra vår del i det praktiska arbetet, och vi är miljöcertifierade enligt ISO 14001 sedan 2016, men vi kände att vi vill göra mer. Våra medarbetare och kunder vill att vi ska vara i framkant inom klimatfrågan.

Därför har vi valt att gå ett steg längre än vad vi sett andra företag göra. Vi har valt att klimatkompensera för alla våra medarbetare, i alla länder och under alla olika varumärken under Söderberg & Partners-paraplyet. Det gäller dessutom på fritiden. Hur har vi räknat? Gå in på We Don’t Have Time Climate Positive Employees för detaljerna. Vi på Söderberg & Partners vill uppmana alla i finansbranschen att följa med. Detta är något vi kan göra tillsammans!


* IPCC, Intergovernmental Panel on Climate Change, är FN:s klimatpanel. Organisationen har bildats för att förse världen med ett vetenskapligt perspektiv över det rådande kunskapsläget om klimatförändring och dess miljömässiga och socioekonomiska påverkan.

 

Blogg

Hur många aktier måste en fond ha?

10 oktober · 2018

Den gyllene regeln när man investerar är att inte lägga alla ägg i samma korg, det vill säga inte enbart investera i exempelvis en aktie. Det handlar om att sprida sina risker - om denna aktie inte går som väntat, så förlorar man i alla fall inte alla pengar. Å andra sidan, om aktien går över förväntan, så får den bara en begränsad effekt på den totala avkastningen för portföljen. Detta gäller även fonder. Fonder tenderar att investera i många olika innehav och det är i grunden bra för spararna, men låt oss nu kika på effekterna av detta.

Fondlagstiftning: 5-10-40

För att skydda spararnas intressen finns det lagar som reglerar vad en fond får och inte får placera i, så att det blir lite mindre bergochdalbana helt enkelt. En vanlig aktiefond regleras av lagen om värdepappersfonder och enligt denna lag får innehav i en aktiefond maximalt utgöra 5% av fondens värde, alternativt 10% om dessa 10%-are maximalt uppgår till 40% av det sammanlagda fondvärdet. Om vi räknar på detta blir det minst 16 innehav: först 10%-are, maximalt 4 stycken. Då har fonden investerat 40% och har 60% kvar att investera. Resterande innehav får maximalt uppgå till 5% och eftersom fonden har 60% kvar att investera blir det totalt 12 innehav till. 4 stycken 10%-are plus 12 stycken 5%-are summerar till minst 16 innehav för aktiefonder. Fonder som investerar i räntor får investera i färre än 16 stycken innehav eftersom den maximala andelen av säkrare instrument, exempelvis svenska statsobligationer, får vara högre än 10%.

Räkneexempel antal innehav

Denna lagstiftning ger ett bra skydd för spararna, men det innebär också att avkastningen för varje innehav får en begränsad effekt. Om du investerar 100 kr i en fond som har 100 olika innehav (inte alls ovanligt), och ett av dessa innehav ökar med 15%, då har värdet, allt annat lika, på din 100-kronors investering i fonden ökat till 100,15 kr. Att enbart ett av innehaven i fonden ökar/minskar är inte särskilt sannolikt utan det är mer troligt att många innehav ökar/minskar under exempelvis en dag. Men det vill alltså till att fondförvaltaren har rätt på många innehav för att värdet på din fond ska öka nämnvärt, samtidigt behöver hen ha fel på många innehav för att värdet ska minska nämnvärt.

 

Att välja skickliga fondförvaltare

"Om man vill satsa på en aktivt förvaltad fond för att man tror på fondförvaltarens skicklighet att välja rätt aktier, kan det alltså vara en god idé att sikta in sig på de mer koncentrerade fonderna för att hens smarta aktieval verkligen ska få effekt på avkastningen i fonden."

På den svenska marknaden verkar det finnas en medvetenhet kring detta; fonder som har ett stort antal innehav tenderar att betona att de är Sverigefonder (dvs deras geografiska inriktning) medan fonder med ett litet antal innehav tenderar att betona att de är stock-picking fonder (dvs att de skapar mervärde genom aktievalen). Smarta aktieval betonas alltså mer i koncentrerade fonder, där de även får en större effekt.

*Värt att notera: det finns två sidor av myntet, en mer koncentrerad fond kan även innebära en ökad risk på grund av mindre diversifiering.

 

Blogg

Är påverkansinvesteringar marknadens mest missbrukade strategi?

9 oktober · 2018

Påverkansinvesteringar eller Impact Investments är investeringar i företag, organisationer och fonder med avsikt att skapa sociala och miljömässiga effekter tillsammans med ekonomisk avkastning.

Det här är definitionen av påverkansinvesteringar enligt Eurosif och Global Impact Investment Network (GIIN). Vid en första anblick låter definitionen bred, men kravet på att skapa sociala och miljömässiga effekter fångar essensen i strategin: den ska ge mätbara positiva effekter. Det här har marknaden svårt att förhålla sig till. Den ständigt återkommande missuppfattningen att man bidrar till ett företags verksamhet genom att köpa dess aktier fortsätter att leda till felaktiga slutsatser. Jag återkommer till detta.

Påverkansinvesteringar är ett relativt nytt begrepp. Det lanserades under en konferens anordnad av Rockerfellerstiftelsen 2007 och sedan dess har man försökt definiera vad som karaktäriserar påverkansinvesteringar och vad de innebär. Det finns därför relativt mycket skrivet om strategin, särskilt sett i relation till hur liten den fortfarande är. Bara 0,5 % av kapitalet i Europa förvaltas i påverkansinvesteringar enligt Eurosifs senaste rapport.

Enligt rapporten ovan står gröna obligationer och mikrofinans för stora andelar, men sociala obligationer är på frammarsch. Även om påverkansinvesteringar står för en liten andel av kapitalet idag, har strategin en stark tillväxt. I den senaste Eurosif-undersökningen växte påverkansinvesteringar med 385 % under perioden 2013 – 2015, motsvarande 120 % i årlig tillväxttakt.


Egenskaper hos påverkansinvesteringar

Det finns några egenskaper som definierar påverkansinvesteringar, där den viktigaste är att det både ska finnas social eller miljömässig vinst och finansiell vinst med investeringen. Det ska dessutom finnas en korrelation mellan påverkan och den finansiella avkastningen. Med det menas att avkastningen ska bli högre om det sociala eller miljömässiga resultatet är bra. Detta sista krav frångås ofta i praktiken och investeringarna benämns ändå påverkansinvesteringar.

Inom påverkansinvesteringar skiljer man på ”impact first” och ”financial first”. En impact first investerare maximerar hållbarheten och kommer överens om en minsta acceptabel finansiell avkastning. En financial first investerare optimerar istället den finansiella avkastningen och kommer överens om en lägstanivå för påverkan.

 

Utmaningar med att mäta sociala och miljömässiga effekter

En investering i en påverkansinvestering innebär per definition att man förväntar sig en konkret positiv påverkan i en hållbarhetsfråga. Det kan exempelvis handla om fler bostäder till rimligt pris, bättre folkhälsa eller utbildning, investeringar i förnyelsebar energi, eller tillgång till mat och vatten.

Att lyckas mäta projektens framgång är avgörande för att en investering ska kunna kallas påverkansinvestering. Men det är en erkänd utmaning att mäta sociala eller miljömässiga effekter i ett specifikt projekt. Ett flertal organisationer har därför tagit fram standardmodeller och nyckeltal för att mäta resultat, för att stötta framväxten av påverkansinvesteringar.

Trots att definitionen av påverkansinvesteringar inkluderar mätbarhet, är det inte helt okomplicerat att säga att påverkansinvesteringar faktiskt ger effekt. Dels beror detta på att ”mätbarhet” ibland tolkas för brett, dels beror det på att det är svårt att säga vad som hade skett om investeringen inte hade gjorts. 

 

Avkastning i påverkansinvesteringar – Inte nödvändigtvis marknadsmässig

Utöver påverkan, ska strategin även generera en finansiell avkastning. På den här punkten skiljer sig påverkansinvesteringar från de andra hållbara investeringsstrategierna, eftersom avkastningen inte alltid är marknadsmässig. Beroende på upplägg kan avkastningen förväntas vara marknadsmässig, lägre än marknadsmässig eller till och med enbart sträva efter att bevara kapitalet, dvs. inte gå med förlust. Om avkastningen inte förväntas vara marknadsmässig är detta en tydlig överenskommelse mellan investerare och förvaltare.

 

Den mest missuppfattade strategin inom hållbara investeringar

Exempel på påverkansinvesteringar kan vara mikrofinans samt gröna obligationer  och sociala obligationer som jag har skrivit om tidigare. 

Vad påverkansinvesteringar däremot INTE är, är vanliga investeringar i aktier i bolag som arbetar på ett hållbart sätt. Detta även om bolagens positiva påverkan på någon hållbarhetsfråga är mätbar. En sådan investering kan klassificeras inom någon annan strategi inom positivt urval-segmentet, men inte som påverkansinvestering. I det fallet är det ju så att själva köpet av bolagets aktier inte bidrar till bolagets verksamhet då pengarna går till den som sålde aktien. Ställ det i relation till en grön obligation, där kapitalet går till bolaget som ska investera i ett grönt projekt.

Det är tydligt att det finns en begreppsförvirring och på sista tiden har jag sett många fonder presentera sig som påverkansinvestering. Att man börjar följa och mäta sina innehavs arbete med hållbarhetsfrågor är positivt, men det innebär inte att man erbjuder en påverkansinvestering. Jag hoppas att det beror på okunskap, men tyvärr hindrar beteendet oss från att hitta och lyfta fram strategierna som ligger i framkant inom konkreta effekter av hållbara investeringar.

 

P.S. Läs mer om påverkansinvesteringar i min bok Spara ansvarsfullt? Den nya, goda finansmarknaden. Finns i din nätbokhandel.

 

 

Kontakta oss