Skip to main content Skip to main navigation

Pensionsmakt i riksdagen

Pensionsmakt i riksdagen

8 mars · 2018

Idag var jag och min kollega Kajsa Brundin i riksdagen och pratade om en fråga som vi drivit tillsammans i snart ett år. Frågan handlar om att uppmärksamma och kanalisera den makt som svenska pensionssparare har genom sitt sparkapital – det vi kallar Pensionsmakt. 

Sveriges demokrati fyller snart 100 år. Det tog tid, och det kom inte av sig själv, men till slut fick vi den. Den är för oss idag självklar och ger oss möjlighet att påverka hur vårt samhälle styrs och utvecklas. Vi står dock inför en ny demokratisk rörelse. Svenska folket har aldrig varit mäktigare än idag, och har aldrig haft så mycket makt att påverka som nu. För i det tysta har en ekonomisk revolution av aldrig tidigare skådat slag ägt rum.

Den ekonomiska makten har i mänsklighetens historia alltid tillhört de få människorna. Möjligen har vi kunnat påverka den via skatter och andra reformer. Men ytterst har lejonparten av den ekonomiska makten tillhört ett fåtal personer. Men, sedan ett drygt decennium tillbaka utgörs den största enskilda maktfaktorn i samhället av summan av det svenska folkets sparkapital. 

Totalt har svenska folket drygt 2500 miljarder enbart i sitt pensionskapital. Adderar vi svenskarnas övriga privatsparande i fonder och aktier kan vi konstatera att en betydande del av allt kapital som investeras i bolag i Sverige tillhör ”vanliga” sparare. Som vanligt när saker händer snabbt och gradvis uppmärksammar vi inte förändringen. Därför reflekterar kanske inte de flesta sparare idag över vilken makt deras sparkapital bär med sig, och vilken påverkan det kan användas till att uppnå i samhället.  

Vem har egentligen makten?

Ibland debatteras ägandet av börsnoterade bolag och då ses ofta detta sparkapital som ett problem. Svenska folkets sparkapital kallas för det ansiktslösa kapitalet. Det framhålls som viljelöst och kortsiktigt. En del talar med nostalgisk röst om den tid då det fanns ett fåtal tydliga ägare av kött och blod bakom varje företag. Men, nostalgikerna har faktiskt ingen anledning att misströsta. Än.

Svenska folkets kapital och dess tillhörande makt har nämligen hamnat hos ett relativt fåtal professionella förvaltare. Huvuddelen av dem har gått samma ekonomiska utbildning. De är förhållandevis många män och bor i regel i Stockholm. De har fått lära sig att deras jobb innebär att de skall förvalta kapitalet med syfte att maximera aktieägarvärde.

Under senare år har dock frågan om alternativa värden till avkastningsmaximering börjat diskuteras. Hållbarhet har blivit branschens svar på ett grynade intresse hos spararna att driva ägarfrågor. Hållbarhet har på kort tid i princip blivit ett modeord, men vad begreppet hållbarhet egentligen innebär är milt sagt ganska subjektivt och kan tolkas väldigt olika av skilda sparare och förvaltare. 

Vad vill svenska sparare stötta?

Tidigare i år lät Söderberg & Partners genomföra en undersökning om svenskarnas syn på hållbart pensionssparande. Undersökningen visade bland annat att mer än varannan svensk, 56 %, tycker att det är viktigt att kunna pensionsspara hållbart. I undersökningen ombads även de tillfrågade att lista vilka hållbara och etiska frågor som de helst vill att deras pensionspengar används till att påverka. Resultatet visar att de tre mest prioriterade frågorna är:

  1. Investeringar i företag som motverkar barnarbete
  2. Investeringar i företag som betalar full skatt i Sverige
  3. Investeringar i företag som främjar jobb i Sverige

Vad prioriterar förvaltarna?

I en nyligen genomförd uppföljande kartläggning och analys av vilka frågor och påverkansdialoger som förvaltare av fonder med ett uttalat hållbarhetsfokus driver, visar det sig att spararnas prioriteringar inte alls representeras proportionerligt. Den fråga som spararna prioriterar högst, att använda sitt kapital till att motverka barnarbete, är en fråga som förvaltarna idag endast viger i genomsnitt åtta procent av sina dialoger och sitt påverkansarbete åt att driva. Gapet mellan spararnas och förvaltarnas syn på att driva och följa upp investeringar i företag som betalar full skatt i Sverige och som främjar jobb i Sverige är ännu större. Förvaltarna lägger sammanlagt fyra procent av sina dialoger och sitt påverkansarbete åt att driva dessa två frågor, och flera av förvaltarna saknar i dagsläget helt representation av dessa frågor i sitt påverkansarbete. 

Detta innebär i praktiken att förvaltarna av svenska pensionspengar sammanlagt endast lägger 12 procent av sitt samlade påverkansarbete på att driva det som svenska pensionssparare anser vara de tre viktigaste och mest prioriterade hållbarhetsfrågorna. Vi kan med andra ord konstatera att det finns ett stort gap mellan vilka frågor som svenska pensionssparare vill att deras kapital ska användas till att påverka, och vilka frågor som förvaltarna prioriterar i sitt påverkansarbete.

Låt spararna ge uppdrag till förvaltarna

Låt oss för en stund leka med tanken vad som skulle hända om det fanns förvaltare som bättre tillgodoser spararnas önskan om hur de skall bedriva ägarstyrning. Låt oss se en värld där varje sparare också ger en tydlig instruktion till förvaltaren kring vilka frågor som spararen vill att förvaltaren beaktar i sin ägarstyrning av bolagen. Detta skulle innebära att svenska folket skulle forma skilda kluster där de som tycker lika ger i uppdrag till förvaltarna att bedriva ägarstyrning och påverkan på bolagen i linje med vad de faktiskt vill. Eftersom vi människor har olika uppfattningar skulle det formeras skilda påverkanstyrda ägarkluster. Skilda förvaltare skulle ha olika uppdrag beroende på vilka sparare de jobbade för.

Vad skulle då hända när ett företag vill lägga ned en fabrik i Sverige och flytta den till Kina?  38 procent av svenska folket anser att det kan vara att föredra att bevara jobb i Sverige istället för att endast maximera avkastning, men endast 1% av förvaltarnas tid ägnas idag åt att driva denna fråga. Vad händer med möjligheten att förändra skatteuttag för bolag kontra individbeskattning om företagen slutar att arbeta med att minimera bolagsskatt, utan istället betalar ordinarie bolagsskatt? 39 procent av det svenska folket vill att dessa frågor beaktas i ägarstyrningen.

Vi har inte en färdig modell för hur detta kan bli verklighet, men vi har en stark övertygelse att samma fundament råder i dessa ägarfrågor som gäller för framgången för demokrati och kapitalism. Ju mer ett system bygger på att makten inte centreras utan bryts ned och görs påverkansbar för de många desto större välstånd skapar den över tiden. Mångfald i ägandet över kapitalet kommer att berika oss, och egentligen är det inte särskilt stora reformer eller förändringar i samhället som krävs för att nå dit. Allt vi behöver göra är att skicka ett tydligt ägardirektiv till de som förvaltar alla våra sparpengar. Låt oss aktivera oss som de ägare vi faktiskt är och forma den framtid vi vill ha!

Blogg

Att investera på magkänsla eller nyckeltal

20 november · 2018

När man träffar fondförvaltare, som jag gör så gott som varje vecka, kan man inte låta bli att fascineras av hur två förvaltare som har helt olika strategier för att förvalta sina fonder, ändå kan lyckas bra båda två. Ta exempelvis T Rowe Prices europeiska småbolagsfond; en förvaltare, tre extra personer i förvaltarteamet, 15 analytiker enbart på den europeiska marknaden och 162 interna globala analytiker. Kontrasten mot Didner & Gerges europeiska småbolagsfond är stor; två personer i förvaltarteamet.

Funkar båda?

Den praktiska frågan från en sparares perspektiv givet ovan är om en fond som har 162 analytiker och en fond som inte har några analytiker alls kan göra ett lika bra jobb med att förvalta dina pengar? Ja, det verkar finnas både mer eller mindre positiva delar med båda. Först och främst kan storleken ha både fördelar och nackdelar. Till exempel visar Dass et al. (2013) att det finns en trade-off mellan möjligheten att specialisera sig (en analytiker för varje sektor/bolag) och kostnaden för att koordinera alla dessa analytiker och analyser. Dass et al. (2013) visar även att team är bättre på att välja aktier, medan enskilda förvaltare är bättre på att tajma marknaden.

 

Mjuk och hård investeringsinformation

Många artiklar gällande ämnet tar utgångspunkt i en modell utvecklad av Stein (2002). Översatt till fondvärlden behöver en fond ha en strategi som passar storleken och organisationsstrukturen för dess fondbolag. Det är här mjuk och hård information kommer in. En fondförvaltare som träffar bolagsledningar och får en känsla av att denna aktie kommer att lyfta, är typisk mjuk information. En fondförvaltare som istället gör beräkningar i sin excelmodell, och kommer fram till samma slutsats baserat på ett antal nyckeltal, är hård information.

 

Magkänsla vs nyckeltal

För att en stor hierarkisk organisation ska fungera som bäst behöver informationen vara hård för att på så sätt kunna förmedlas och godkännas uppåt i organisationen. Har man flertalet analytiker behöver de ha siffror för att argumentera för sina analyser till beslutsfattaren. Här räcker det inte med magkänsla. I små decentraliserade organisationer kan informationen däremot vara mjuk. En erfaren fondförvaltare som själv tar investeringsbesluten kan ha stor fog för sin känsla av att detta är ett bolag som kommer att lyckas. Mjuk information, så som att tro på bolagets strategi eller ledningen, funkar utmärkt som beslutsunderlag i en liten decentraliserad organisation. Här kan man istället ifrågasätta om det skulle vara en korrekt prioritering att omvandla denna mjuka information till hård information, bara för sakens skull.

 

Vad innebär det för mig som sparare?

I fonder där fondförvaltaren väljer ut aktier som hen tror på, så kallat stock-picking, kan det vara en fördel med ett litet fondbolag ur ett organisatoriskt perspektiv eftersom det kan ge den enskilda förvaltaren ett större mandat att välja aktier utifrån mjuk information. Kvantitativa, systematiska och passiva fonder å andra sidan använder typisk hård information med få subjektiva inslag. Då kan det vara en fördel med en stor organisation, eftersom de objektiva analyserna kan bli mer omfattande. Det ska dock tilläggas att storleken på fondbolaget är långt ifrån det enda som spelar roll ifall fonden kommer att lyckas eller inte. Även storleken på fonden, hur många innehav den har, om förutsättningar för den aktiva/passiva strategin finns och många andra faktorer kan ha betydelse.

 

Dass, Nishant, Vikram Nanda, and Qinghai Wang. "Allocation of decision rights and the investment strategy of mutual funds." Journal of Financial Economics 110.1 (2013): 254-277

Stein, Jeremy C. "Information production and capital allocation: Decentralized versus hierarchical firms." The journal of finance 57.5 (2002): 1891-1921

 

 

 

 

Blogg

Riksdagsvalet, regeringen och skatterna

8 november · 2018

Vad har hänt sedan valet 2014?

Årets riksdagsval blev i sitt resultat inte så väldigt annorlunda än 2014 års val. Vid en titt i backspegeln av vad som skattemässigt ändrats under de senaste fyra åren så har den rödgröna regeringen hunnit med en del. De har bland annat dragit ner på ROT och RUT, minskning av jobbskatteavdraget, infört förmånsbeskattning av sjukvårdsförsäkring och flygskatt samt beslutat om sänkning av bolagsskatten i ett första steg med 0,6%. Större förändringar har dragits tillbaka innan de lagts fram i riksdagen, som ändring av 3:12-beskattningen, bankskatten, exitskatten och vinster i välfärden som röstades ner utan att någon blev överraskad av det.

Sammanfattningsvis har en del ändringar gjorts men inga mer genomgripande förändringar för de allra flesta. När man blickar framåt så framstår det inte som en osannolik prognos för den kommande mandatperioden med tanke på hur mandaten fördelat sig i riksdagen. Om det nu inte blir nyval, det vill säga. För den som är hågad att slå vad om nyval eller inte, är oddsen nu ca 3–4 gånger pengarna på att det inte blir nyval och endast insatsen och lite till på att det blir nyval.

Vad händer framåt?

Det är ju inte så att vi saknar regering, då vi har en övergångsregering fram till dess att ny regering utses. Rekordet för en övergångsregering innehas för stunden av Belgien där en övergångsregering blev sittande i mer än 500 dagar efter deras val 2010. Något nyval i Sverige kan det inte heller bli i en handvändning eftersom övergångsregeringen inte kan besluta om det. Det som ligger närmast till hands för att det ska bli nyval är att talmannens förslag till statsminister röstas ned av riksdagen fyra gånger på raken, och i skrivande stund har talmannen enbart presenterat ett förslag som kammaren ännu inte röstat om.

Nästa datum att hålla reda på är den 15 november då riksdagen senast ska rösta om budgeten. Övergångsregeringen kommer lämna sitt förslag till riksdagen, men även moderaterna har meddelat att det tänker lämna ett förslag. Vi får helt enkelt avvakta för att se hur det nu går med regeringsbildandet, budgeten och ett eventuellt nyval. Hur detta slutar visar sig så småningom – det vi kan vara säkra på är att vi kommer att betala skatt i morgon också.

Blogg

Innebär nedgången på världens börser slutet för denna investeringscykel?

25 oktober · 2018

Aktiemarknaderna verkar följa det sedvanliga säsongsmönstret med en nedgång under tidig höst. Men det har väl inte undgått någon att utvecklingen i denna nedgång är något snabbare än vad vi har sett de senaste åren samtidigt som den direkt utlösande faktorn är svår att peka på. 

Men jag blir ändå inte riktigt förvånad och magnituden är inte olik det vi har sett tidigare. Lågräntemiljön har bidragit till onormalt låga svängningar för de flesta tillgångsklasserna, men även för ekonomisk statistik överlag. Det bidrar till att obalanser byggs upp och att det blir trångt i dörren när fler aktörer samtidigt ska ta hem vinster. Det är heller inte ovanligt att börsen är mer känslig för en nedgång när värderingen är hög. Vill man ändå hitta faktorer som ligger bakom just denna nedgång så ser jag framförallt uppgången i den amerikanska 10-årsräntan som avgörande. Själva nivån, idag på cirka 3,1 procent, oroar jag mig mindre för då det historiskt inte går att hitta större samband med denna och den efterföljande avkastningen på aktiemarknaden. Men när uppgången sker snabbt brukar det vara en anledning att vara mer vaksam.

Tydliga avmattningstendenser ökar risken

Utöver detta finns naturligtvis en rad aktuella orosmoln i form av Saudiarabien, Italien, Brexit osv. Men det vi har fokuserat på i vår försiktiga marknadssyn under året är framförallt en global konjunkturell avmattning. Skattereformen i USA har överskuggat denna temporärt och konsumenterna är alltjämt mycket optimistiska där exempelvis konsumentförtroendet pekar på den högsta nivån på 18 år. Men förutom att denna typ av positiva sentimentsindikatorer historiskt sett är en varningssignal har avmattningstendenserna varit tydliga. Centralbanken har stramat åt till följd av en stärkt inflationstakt, husförsäljningen har börjat vika och handelskonflikten har redan drabbat den globala handeln. För mer exportberoende länder har detta fått tydlig påverkan och det bidrog bland annat till att den Internationella Valutafonden, IMF, reviderade ner sina globala tillväxtprognoser för någon vecka sedan.

Teknologisektorn i fokus

Värt att nämna är naturligtvis också teknologisektorns framfart. Sektorn har varit den lysande stjärnan på aktiemarknaden länge och förutom att teknologijättarnas återköp av aktier har gett stöd till börsen har analytikerkollektivet varit ytterst optimistiska. Även idag har mer än 95 procent av alla analytiker en positiv rekommendation på Amazon och skulle bolaget redovisa sämre siffror än väntat är naturligtvis fallhöjden i aktien stor. Jag säger inte att förutsättningarna för många av bolagen inte är goda och till skillnad från slutet av 1990-talet har många av dessa bolag en god vinstutveckling, men när sektorer växer sig allt större möter de normalt ett ökat hot från regleringar samtidigt som det i dessa bolags fall har varit så att regelverken inte har hunnit ikapp användandet. Det är också tydligt att många av dagens stora bolag dels mer eller mindre har ett monopol och dels visar att det finns en brist på personlig integritet. Med tanke på att det är den minst reglerade sektorn i USA är min bedömning att det finns en risk för att man likt andra sektorer som tidigare har stått för en stor del av det globala marknadsvärdet ser en ökad reglering och därmed en mer dämpad vinstutveckling.

Mer åtstramande miljö

Står vi då inför ett ännu större fall? Nedgången hittills får främst anses vara en rekyl, men det är värt att påminnas om att det inte är ovanligt med en större nedgång vart tionde år. Den huvudsakliga anledningen till de senaste årens expansionsfas, penningpolitiken, väntas bli alltmer åtstramande under nästa år. Det gör att vi räknar med ett högre ränteläge som normalt försämrar förutsättningarna för aktier. I kombination med att tillväxttakten i världen viker, vilket historiskt har varit en negativ signal för aktiemarknaden, ser vi all anledning att fortsatt vara något försiktiga. Men de indikatorer vi följer som signalerar att man bör lämna aktiemarknaden helt visar att vi inte riktigt är på denna nivå än. Därför är det viktigt att se hur en studs uppåt ser ut och om vi kan nå tillbaka till tidigare högstanivåer.

Kontakta oss