Skip to main content Skip to main navigation

Hur påverkas du av Nordeas flytt till Finland?

Hur påverkas du av Nordeas flytt till Finland?

17 oktober · 2018

Nu har flyttlasset gått och från och med 1 oktober 2018 har Nordea sitt säte i Finland. Frågan som många ställer sig nu är ”hur påverkas jag av att Nordea är finländskt och vad händer med skatten?

Under oktober månad har Nordea Bank AB flyttat sitt huvudkontor till Finland. Efter några mer eller mindre komplicerade bolagsrättsliga turer kommer de som har ägt en Nordea Bank AB aktie istället inneha en Nordea Bank Abp. Själva bytet av aktier, från en svensk till en finsk aktie, skedde den 28 september och utlöser i sig inte någon beskattning för de svenska aktieägarna. Den finska Nordeaaktien anses köpt för samma belopp som betalades för den ursprungliga svenska aktien.

Det som förändras är att svenska aktieägare kommer att inneha en finsk aktie. Detta innebär att utdelning som lämnas på aktien inte enbart beskattas hos innehavaren i Sverige utan även i Finland med så kallad kupongskatt.

Enligt skatteavtalet mellan Sverige och Finland får Finland (som källstat) enligt huvudregeln ta 15% i skatt på utdelningen. Den skatten får sedan den svenska aktieägaren vid sin beskattning tillgodoräkna sig som betald skatt på utdelningen, men beroende på var aktien sparas kan slutresultatet bli olika.

Skatt i Finland och Sverige

Om den finska Nordeaaktien sparas på en vanlig depå och utdelning tas emot med 100 kr kommer 85 kr sättas in på aktieägarens svenska depåkonto. De 15 kr som ”fattas” har Finland behållit i kupongskatt. När aktieägaren sedan deklarerar utdelningen på 100 kr kommer Skatteverket räkna fram den svenska kapitalinkomstskatten på utdelningen till 30 kr, men också medge avräkning för den finska kupongskatten mot den svenska. Kvar att betala i Sverige är då 15 kr. Slutresultatet blir således lika jämfört med idag men att en del av skatten som betalas på utdelningen hamnar i Finland och inte enbart i Sverige som tidigare.

Vad händer med Nordeaaktien på ett investeringskonto?

Om aktien istället förvaras på ett investeringssparkonto (ISK) i Sverige tas ingen skatt ut i Sverige på den enskilda utdelningen, istället tas skatt ut på den schablonintäkt som beräknats med utgångspunkt i kapitalet på ISK-kontot. Om den finska Nordeaaktien förvaras på ett ISK medges avräkning för den finska kupongskatten, men något förenklat kan sägas att avräkning inte medges med mer än vad den svenska schablonskatten uppgår till. Med tanke på den låga statslåneräntan som påverkar storleken på schablonskatten, så kan det inte heller uteslutas att kupongskatten överstiger schablonskatten. Den del av den finska kupongskatten som avräkning inte kan medges för får sparas, så kallad carry forward, och användas att kvittas mot framtida svensk skatt på utländska inkomster. Risken är dock att den ej avräknade kupongskatten aldrig kan kvittas mot svensk skatt. Nordeas flytt till Finland kan därför innebära en ökad skattebelastning, jämfört med tidigare, för den som förvarar sin Nordeaaktie på ett ISK.

I stort gäller ovan även för svenska kapitalförsäkringar där det i slutänden är innehavaren som kommer att se uttag ur försäkringen som försäkringsföretaget gör till täckande av den finska kupongskatten på utdelningen.

Innan Nordeas svenska aktieägare börjar att flytta sina aktier från det ena till det andra sparalternativet bör de stanna upp och fundera över vad som är att föredra, 30% kapitalinkomstskatt eller schablon/avkastningsskatt som toppas upp med utländsk kupongskatt. För de flesta sparar nog inte enbart i Nordeaaktier.

Har du frågor och funderingar kring Skatt är du välkommen att kontakta oss på skatt@soderbergpartners.se.

Hur ser jag till att arv och gåvor blir enskild egendom?

20 februari · 2019

Vill du överlåta egendom såsom pengar, fastigheter och värdepapper, genom gåva eller testamente samt försäkra dig om att egendomen blir enskild för mottagaren? Då finns det flera saker att tänka på för att få ett heltäckande skydd.

Upprätta ett gåvobrev, testamente eller äktenskapsförord

Det enklaste sättet att försäkra sig om att den egendom som tillfaller gåvotagaren eller arvtagaren ska bli enskild egendom är att skriva det som ett villkor i gåvobrev eller testamente. Detta innebär att egendomen hålls utanför bodelning i samband med skilsmässa och bortgång. Huvudregeln är annars att gåvan eller arvet blir mottagarens giftorättsgods om denne är gift och delas därmed lika vid en framtida separation.

Du bör vara uppmärksam på att egendom som är enskild genom föreskrift i gåvobrev och testamente inte direkt tillfaller dina bröstarvingar vid din bortgång om du är gift med gemensamma barn. Då tillfaller egendomen din make med fri förfoganderätt* för att först vid din makes bortgång tillfalla era gemensamma barn. Om du däremot vill att dina barn ska ärva den enskilda egendomen direkt vid din bortgång bör du skriva in detta i ditt testamente.

 

Enskild egendom i efterhand

När du erhållit egendom i gåva eller arv utan föreskrift om enskild egendom går det bra att i efterhand förordna om att du vill att gåvan eller arvet ska utgöra din enskilda egendom vid en eventuell bodelning. Detta gör du genom att du och din make upprättar ett äktenskapsförord som ni undertecknar och registrerar hos Skatteverket. Detta förutsätter dock att ni båda är överens.

 

* Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande utan annan begränsning än förordnande genom testamente har rätt att fritt förfoga över vad som ärvts.

 

Rådgör alltid med en jurist

Det är viktigt att förordnande om enskild egendom utformas på ett korrekt sätt för att få ett heltäckande skydd. Rådgör därför alltid med en jurist vid upprättande av gåvobrev och testamente.

På Söderberg & Partners har vi erfarna jurister som är specialiserade inom ekonomisk familjerätt, arvsrätt och förmögenhetsrätt. Om du önskar rådgivning kring och hjälp med upprättande av juridiska handlingar är du välkommen att kontakta våra jurister på familjejuridik@soderbergpartners.se eller via formulär nedan.

 

 

 

 

Nytt EU-direktiv ställer krav på transparens kring ersättning

20 februari · 2019

I juni 2019 träder det reviderade Aktieägarrättsdirektivet i kraft. Du har väl inte missat vad du behöver tänka på kring ersättning till ledande befattningshavare? 

I juni 2019 kommer det reviderade Aktieägarrättsdirektivet (SRD II*) att träda i kraft. Syftet är att tackla tillkortakommanden i bolagsstyrningen i europeiska noterade bolag. Direktivets huvudfokus ligger på att möjliggöra ett aktivt och långsiktigt deltagande från aktieägarnas sida, såväl gällande institutioner, fonder, röstrådgivare och andra investerare.

 

Aktieägarrättsdirektivet i korthet

  • EU-kommissionen har arbetat fram Aktieägarrättsdirektivet. Förslaget på lagändring lades fram i januari 2019 och de första bestämmelserna träder i kraft i juni 2019.
  • Direktivet berör bolagsstyrningsfrågor, där ett aktivt aktieägarengagemang och transparens står i fokus.
  • På ersättningsområdet är de två viktigaste punkterna de förändrade kraven för ersättningsriktlinjerna samt kravet på publicering av en separat ersättningsrapport.

 

Direktivet om ersättning

  • Ersättningsriktlinjer

På ersättningsfronten innebär direktivet ett antal viktiga nyheter för noterade bolag. Bland annat kommer bolagets ersättningsriktlinjer inte behöva innefatta fler ledande befattningshavare än VD, vice VD och styrelsen. Riktlinjerna kommer inte heller behöva tas till röstning på stämman mer än vart fjärde år. Däremot ställs det nu högre krav på de riktlinjer som vi vanligen ser på stämmorna.

  • Ersättningsrapport

Det kommer även krav på att bolagen ska publicera en ersättningsrapport som komplement till årsredovisningen. Ersättningsrapporten ska redovisa all utbetald ersättning för samma grupp som riktlinjerna berör där ersättningen bland annat ska ställas i direkt relation till bolagets resultat och lönen för den genomsnittlige anställde.

Ersättningsfrågorna är i ständigt fokus. Med ny reglering med mål att öka transparensen blir det spännande att se hur utvecklingen kommer se ut i våra svenska börsbolag framåt.

Har du frågor på ersättningsområdet eller om Aktieägarrättsdirektivet? Vi hjälper dig bland annat att:

  • Tolka de nya reglerna och hur de ska tillämpas i praktiken på ditt bolag.
  • Bevaka hur de implementeras på marknaden och hur andra bolag går tillväga.
  • Stötta i den praktiska hanteringen och redovisningen.

 

* Shareholders Rights Directive II

 

 

Har du koll på hur mycket du får i pension?

20 februari · 2019

Nu är det orangea kuvertet, som fyller 20 år i år, på väg ut till 5,9 miljoner pensionssparare. Ändå är det väldigt få personer som vet hur mycket de kommer att få i pension och vad som krävs för att få den pension som de önskar.

Det orangea kuvertet innehåller årsbesked om den allmänna pensionen från staten, dvs. inkomstpensionen och premiepensionen. Om du vill veta mer om din totala pension, inklusive tjänstepension och privata pensionsförsäkringar så finns en sammanställning på Söderberg & Partners Online.

Vi lever allt längre vilket medför att vi behöver arbeta längre eller spara mer för att pensionen ska kunna bibehållas på samma nivå som tidigare. I nedanstående exempel visar vi hur stort pensionskapital och hur stort sparande som behövs vid vissa åldrar för att kunna få en pension motsvarande 70% av slutlönen för en person som planerar att gå i pension vid 65 respektive 67 års ålder.

För en 65-årig person som går i pension och som tjänat 35 000 kr i månaden så krävs ca 6 MSEK* i totalt pensionskapital för att kunna ta ut en pension om ca 70% av lönen, dvs 24 500 kr i månaden före skatt.

För en 67-årig person som går i pension och som tjänat 35 000 kr i månaden så krävs ca 5,5 MSEK* i totalt pensionskapital för att kunna ta ut en pension om ca 70% av lönen, dvs 24 500 kr i månaden före skatt.  

* Givet att risknivån är låg i det placerade kapitalet när pensionen betalas ut.

Beloppet ovan inkluderar den allmänna pensionen men för att nå hela vägen med en vanlig löneutveckling och normala kollektivavtalade pensionsavtal krävs ett stort eget sparande fram till pensionen. Pensionssparande avser tjänstepensionsavsättning från arbetsgivaren och eget sparande avser privat sparande av skattade medel i till exempel fonder eller ISK.

Tabellen nedan visar ungefär vilka nivåer av sparande som krävs vid vilken ålder för att ”vara på spåret” på vägen till pensionen. Exemplen är baserade på medel- till lågriskplacering under din aktiva karriär.

 

tabell-pension4.PNG


Tjänstepensionssparandet ovan motsvarar den vanligaste nivån inom kollektivavtalen, dvs 4,5 % av lönen. För att nå det egna sparandet krävs för ovan exempel ett privat sparande om ca 2000 kr per månad för en 65-åring eller motsvarande ca 1000 kr per månad för en 67-åring.

Allt fler kommer in senare på arbetsmarknaden och det innebär också att det sparande som krävs både via tjänstepensionen och privat behöver vara högre för att kunna behålla samma pensionsnivå som tidigare generationer. Påfrestningarna på det allmänna pensionssystemet är också stort till följd av att allt fler kommer in sent eller inte alls på arbetsmarknaden.

Det är viktigt att ha kontroll på hur pensionssituationen ser ut. Både för att veta om sparandet behöver höjas men också för att känna sig tryggare med sin situation.  Så öppna ditt orangea kuvert och titta på hur din pensionsprognos ser ut. Analysera din situation och se över ditt privata sparande och justera vid behov. Att undersöka möjligheten till löneväxling via arbetsgivaren kan också vara ett alternativ. Det viktigaste är att du är medveten om din situation och att du gjort aktiva val inför framtiden även om den känns avlägsen.

Behöver du hjälp att se över hela din situation, kontakta din rådgivare.

 

Kontakta oss