Skip to main content Skip to main navigation

Hur påverkas du av Nordeas flytt till Finland?

Hur påverkas du av Nordeas flytt till Finland?

17 oktober · 2018

Nu har flyttlasset gått och från och med 1 oktober 2018 har Nordea sitt säte i Finland. Frågan som många ställer sig nu är ”hur påverkas jag av att Nordea är finländskt och vad händer med skatten?

Under oktober månad har Nordea Bank AB flyttat sitt huvudkontor till Finland. Efter några mer eller mindre komplicerade bolagsrättsliga turer kommer de som har ägt en Nordea Bank AB aktie istället inneha en Nordea Bank Abp. Själva bytet av aktier, från en svensk till en finsk aktie, skedde den 28 september och utlöser i sig inte någon beskattning för de svenska aktieägarna. Den finska Nordeaaktien anses köpt för samma belopp som betalades för den ursprungliga svenska aktien.

Det som förändras är att svenska aktieägare kommer att inneha en finsk aktie. Detta innebär att utdelning som lämnas på aktien inte enbart beskattas hos innehavaren i Sverige utan även i Finland med så kallad kupongskatt.

Enligt skatteavtalet mellan Sverige och Finland får Finland (som källstat) enligt huvudregeln ta 15% i skatt på utdelningen. Den skatten får sedan den svenska aktieägaren vid sin beskattning tillgodoräkna sig som betald skatt på utdelningen, men beroende på var aktien sparas kan slutresultatet bli olika.

Skatt i Finland och Sverige

Om den finska Nordeaaktien sparas på en vanlig depå och utdelning tas emot med 100 kr kommer 85 kr sättas in på aktieägarens svenska depåkonto. De 15 kr som ”fattas” har Finland behållit i kupongskatt. När aktieägaren sedan deklarerar utdelningen på 100 kr kommer Skatteverket räkna fram den svenska kapitalinkomstskatten på utdelningen till 30 kr, men också medge avräkning för den finska kupongskatten mot den svenska. Kvar att betala i Sverige är då 15 kr. Slutresultatet blir således lika jämfört med idag men att en del av skatten som betalas på utdelningen hamnar i Finland och inte enbart i Sverige som tidigare.

Vad händer med Nordeaaktien på ett investeringskonto?

Om aktien istället förvaras på ett investeringssparkonto (ISK) i Sverige tas ingen skatt ut i Sverige på den enskilda utdelningen, istället tas skatt ut på den schablonintäkt som beräknats med utgångspunkt i kapitalet på ISK-kontot. Om den finska Nordeaaktien förvaras på ett ISK medges avräkning för den finska kupongskatten, men något förenklat kan sägas att avräkning inte medges med mer än vad den svenska schablonskatten uppgår till. Med tanke på den låga statslåneräntan som påverkar storleken på schablonskatten, så kan det inte heller uteslutas att kupongskatten överstiger schablonskatten. Den del av den finska kupongskatten som avräkning inte kan medges för får sparas, så kallad carry forward, och användas att kvittas mot framtida svensk skatt på utländska inkomster. Risken är dock att den ej avräknade kupongskatten aldrig kan kvittas mot svensk skatt. Nordeas flytt till Finland kan därför innebära en ökad skattebelastning, jämfört med tidigare, för den som förvarar sin Nordeaaktie på ett ISK.

I stort gäller ovan även för svenska kapitalförsäkringar där det i slutänden är innehavaren som kommer att se uttag ur försäkringen som försäkringsföretaget gör till täckande av den finska kupongskatten på utdelningen.

Innan Nordeas svenska aktieägare börjar att flytta sina aktier från det ena till det andra sparalternativet bör de stanna upp och fundera över vad som är att föredra, 30% kapitalinkomstskatt eller schablon/avkastningsskatt som toppas upp med utländsk kupongskatt. För de flesta sparar nog inte enbart i Nordeaaktier.

Har du frågor och funderingar kring Skatt är du välkommen att kontakta oss på skatt@soderbergpartners.se.

Slut på skattefria pensioner i Portugal

19 juni · 2019

Portugal har länge varit paradiset för pensionärer med värme och lägre skatt. Nu görs avtalet om för att stoppa skatterabatten. Hur påverkar detta dig som bor i Portugal, eller har funderingar på att flytta dit?

Torsdagen den 16 maj undertecknades en överenskommelse mellan Sverige och Portugal om ändring av skatteavtalet länderna emellan. Ändringsförslagen är flera men det som fått mest uppmärksamhet är utan tvekan det som behandlar beskattning av pension. Genom ändringen kommer det inte längre vara möjligt att flytta till Portugal för att ta ut pensioner från tidigare privat anställning skattefritt.

 

Vad gäller idag?

Har man lämnat Sverige och permanent bosatt sig i Portugal beskattas privat tjänstepension endast i Portugal. Skattelättnaden gäller enbart pensionärer som haft privat arbetsgivare eller egna bolag. Eftersom Portugal inte beskattar pensionsinkomst utbetald från Sverige om mottagaren har så kallad NHR-status (non-habitual resident), innebär detta att den slutliga skatten på pensionsinkomst blir 0 kr. Detta har varit till glädje för både pensionären och portugisiska statskassan som, även om de bjuder på inkomstskatten, förväntar sig andra fördelar som ökade indirekta skatteintäkter i form av moms och punktskatter etc.

 

Hur påverkar de nya skattereglerna tjänstepensionen för svenskar i Portugal?

Den ändring som nu är aktuell innebär att Sverige ska få beskatta tjänstepension som anses härröra från Sverige. Enligt den föreslagna ändringen ska pensionen anses härröra från Sverige om premier eller betalningar avseende sådan inkomst har fått dras av vid beskattningen i Sverige. En tjänstepension där premierna fått dras av i Sverige av arbetsgivaren eller en direktpension där utbetalning av pension får dras av fångas således in.

Om både Sverige och Portugal har antagit protokollet som lag senast den 1 december 2019 innebär detta att Sverige kommer ta ut skatt på de hittills skattefria pensionerna från och med den 1 januari 2020, förutsatt att de anses härröra från Sverige. Detta gäller då till exempel tjänstepension från privat anställning som inte beskattas i Portugal.

Om Portugal skulle börja beskatta sådan pensionsinkomst ska ändringen tillämpas först från och med den 1 januari 2023.

De aktuella ändringarna väcker en lång rad med frågor vi ännu inte har svaret på. Kommer Portugal börja beskatta pensioner? Hur många svenska pensionärer kommer flytta till Portugal efter skatteändringen? Vad betyder ändringarna för övriga Europa, kommer fler pensionärer välja att bosätta sig i andra länder framåt?

Behöver du hjälp med att ta reda på hur de nya skattereglerna kommer påverka dig? Fyll i formuläret nedan så återkommer våra skatteexperter till dig.

 

Kontakt

Blogg

Är utdelning lägre beskattad än lön och har pensionsavsättningen ett värde?

18 april · 2019

Beskattningen av arbetsinkomst omnämns vanemässigt som hög medan kapitalinkomst som t.ex. utdelning ofta anses vara lågt beskattad. Fåmansföretagare har dessutom en uppsättning särskilda skattebestämmelser att ta hänsyn till där viss del av utdelningsinkomst inte beskattas som kapital utan som lön. Ur denna snårskog av bestämmelser för fåmansföretagare har det vuxit fram ett antal tumregler som inte sällan hanteras som absoluta sanningar. Jag ska försöka bena ut dessa ”sanningar” då det börjar närma sig bolagsstämma och beslut om utdelning för många företagare.

En vanlig ”sanning” är att ägaren istället för lön ska ta utdelning som ryms inom aktiens gränsbelopp* men inte mer. Ett sådant förfarande kan vara rationellt, men långt ifrån en absolut sanning. Om man tar sig tid och räkna på det kan resultatet bli en överraskning.

Innan jag ger mig in på siffrorna och procentsatsernas värld för en jämförelse mellan vad som blir kvar av bolagets resultat efter skatter och avgifter måste jag redogöra för utgångspunkterna i mitt resonemang. Mitt första antagande utgår från att det intressanta är att se är vad som återstår för ägaren att lägga i den privata plånboken för att kunna avgöra vilken typ av utbetalning som är mest lönsam. Min andra utgångspunkt och antagandet i resonemanget är att de arbetsgivaravgifter som betalats på lön har ett värde i form av framtida allmän pension.

*den effektiva skatten på utdelning för mottagaren som ryms inom gränsbeloppet är 20 procent

Hur mycket får man kvar?

Om vi börjar med alternativet att ta utdelning så lämnas utdelning av bolagets beskattade resultat. Bolagsskatten är i år 21,4 procent. Detta innebär att om bolaget har ett resultat på 1 000 kr innan skatt återstår 786 kr efter skatt. Om de 786 kr används till utdelning, och ägarens gränsbelopp (dvs. 20%) rymmer hela utdelningen, får hen kvar 629 kr vilket innebär 62,9 procent att stoppa i plånboken. Förhållandena är de samma oavsett utdelningens storlek, ägarens behållning blir alltså 62,9 procent av bolagets beskattningsbara inkomst så länge utdelningen ryms inom hens gränsbelopp.

Om vi istället räknar på behållningen i procent vid uttag av lön, hur blir det då, bättre eller sämre? Det beror självklart på lönens storlek men det företagaren behåller i relation till arbetsgivarens kostnad ligger mellan 75 och 33 procent. Helt klart avtagande i takt med ökad löneinkomst. I denna beräkning ska tas i beaktande att i de arbetsgivaravgifter som betalas inkluderas en avsättning till den allmänna pensionen med 18,5%, i vart fall på inkomsten upp till 483 000 kr år 2019. Och om vi antar att den framtida pensionen har ett faktiskt värde kan vi göra följande beräkning.

För en person som ännu ej fyllt 65 år, och som är skriven i till exempel Uppsala kommun och inte är medlem i svenska kyrkan hamnar brytpunkten vid en beräknad årslön på 560 000 kr. Upp till den årsinkomsten blir det mer över i plånboken om man tar ut lön än om samma inkomst tagits ut som lågbeskattad utdelning, när även den framtida allmänna pensionen ges ett värde.

Den brytpunkten rör sig upp respektive ned beroende på nivån på den kommunala inkomstskatten, med ett minimumvärde kring 525 tkr för bosatta i Dorotea kommun och ett maxvärde vid 610 tkr för bosatta i Österåkers kommun.

Slutsatsen kring vilket alternativ som ger mest kvar i plånboken beror alltså på den individuella situationen men också att det är många fler parametrar som spelar in utöver det som syns tydligast, vilket i många fall är skatten. Det krävs också ett ställningstagande kring huruvida framtida pension har ett värde eller inte.

Som företagare är det därmed värdefullt att göra en noggrann beräkning innan beslut om utdelningen eller lön tas, och vid behov ta hjälp av en expert, och inte fullt ut luta sig mot de ”sanningar” som florerar.

Har du frågor om skatt, eller är nyfiken på våra beräkningar i exemplet ovan är du välkommen att kontakta oss på skatt.

Kontakt

Blogg

Ny rapporteringsplikt för skatterådgivare

20 februari · 2019

Arbetet med att motverka aggressiv skatteplanering har tagit ytterligare ett steg fram i lagstiftningsprocessen då Utredningen om informationsskyldighet för skatterådgivare publicerats. Utredningens förslag innebär att skatterådgivare ska vara skyldiga att informera Skatteverket om vilka råd som lämnats och till vem. I detta blogginlägg går jag igenom vad detta innebär.

De nya bestämmelserna ska enligt förslaget träda i kraft 1 juli 2020, och syftet är att motverka aggressiv skatteplanering men även att stävja skattefusk. Skatteverket ska ha informationen om vilka råd som lämnats och till vem inom 30 dagar från det att rådet lämnades.

Grunden för förslaget är ett direktiv som gäller EU-medlemmar. Direktivet som gäller EU anger enbart att det ska finnas lagstiftning i medlemsländerna att skatteråd som involverar fler än ett EU land ska rapporteras. Det svenska förslaget går ännu längre då man vill att råd som enbart gäller inom Sverige också ska rapporteras.

Rapporteringspliktiga arrangemang

Nu är det inte så att allt som skatterådgivaren säger ska rapporteras utan det är enbart vad utredningen döpt till ”rapporteringspliktiga arrangemang” som Skatteverket ska informeras om. Problemet är dock att begreppet arrangemang är mycket vidsträckt och att det således kommer att ta sin tid och ett otal domstolsprocesser innan begreppet har fått en något fastare form i detta system. Med ”rapporteringspliktiga arrangemang” avser utredningen rådgivning som uppvisar minst ett av flera ”angivna kännetecken”. Exempel på detta är när en inkomst omvandlas från att träffas av mer tyngande beskattning till mindre tyngande, betalningar över nationsgränsen, förekomst av konfidentialitetsvillkor etc.

Vad kommer detta leda till?

Även om det just är arrangemang med vissa kännetecken som ska rapporteras kommer det bli ett nytt lager av kostsam administration för alla skatterådgivare att hantera. Att hoppa över att rapportera torde inte vara något att fundera på då prislistan för försummad rapportering startar på 7 500 kr och stannar vid 500 000 kr per rapporteringsmiss. Med tanke på den höga sanktionsavgiften kommer detta förmodligen leda till att många råd som egentligen inte behöver rapporteras ändå kommer att rapporteras.

Utan skatterådgivare ansvarar man själv för rapporteringsansvaret

Den som då tänker sig att finna på ett eget råd, utan inblandning av skatterådgivare, har enbart lyckats med att flytta över rapporteringsansvaret på sig själv. Detta innebär att om du inte köper rådet utan kommer på ett eget sätt, har du själv skyldighet att rapportera till Skatteverket vad du gjort. Här riskerar användaren själv att åka på en del av sanktionsavgiften. Detsamma ska gälla om rådgivaren inte omfattas av rapporteringsplikten, till exempel på grund av advokatsekretess eller att praktiken är placerad utanför det område som omfattas av den här informationsskyldigheten.

Att stävja skattefusk är inget dåligt syfte men jag delar inte utredningens uppfattning att förslaget ovan gör just det. Men om målet däremot är att få alla skattskyldiga att enbart söka råd av Skatteverket istället för av en privat aktör är det ett steg i rätt riktning.

Kontakta oss