Skip to main content Skip to main navigation

Hur påverkas du av Nordeas flytt till Finland?

Hur påverkas du av Nordeas flytt till Finland?

17 oktober · 2018

Nu har flyttlasset gått och från och med 1 oktober 2018 har Nordea sitt säte i Finland. Frågan som många ställer sig nu är ”hur påverkas jag av att Nordea är finländskt och vad händer med skatten?

Under oktober månad har Nordea Bank AB flyttat sitt huvudkontor till Finland. Efter några mer eller mindre komplicerade bolagsrättsliga turer kommer de som har ägt en Nordea Bank AB aktie istället inneha en Nordea Bank Abp. Själva bytet av aktier, från en svensk till en finsk aktie, skedde den 28 september och utlöser i sig inte någon beskattning för de svenska aktieägarna. Den finska Nordeaaktien anses köpt för samma belopp som betalades för den ursprungliga svenska aktien.

Det som förändras är att svenska aktieägare kommer att inneha en finsk aktie. Detta innebär att utdelning som lämnas på aktien inte enbart beskattas hos innehavaren i Sverige utan även i Finland med så kallad kupongskatt.

Enligt skatteavtalet mellan Sverige och Finland får Finland (som källstat) enligt huvudregeln ta 15% i skatt på utdelningen. Den skatten får sedan den svenska aktieägaren vid sin beskattning tillgodoräkna sig som betald skatt på utdelningen, men beroende på var aktien sparas kan slutresultatet bli olika.

Skatt i Finland och Sverige

Om den finska Nordeaaktien sparas på en vanlig depå och utdelning tas emot med 100 kr kommer 85 kr sättas in på aktieägarens svenska depåkonto. De 15 kr som ”fattas” har Finland behållit i kupongskatt. När aktieägaren sedan deklarerar utdelningen på 100 kr kommer Skatteverket räkna fram den svenska kapitalinkomstskatten på utdelningen till 30 kr, men också medge avräkning för den finska kupongskatten mot den svenska. Kvar att betala i Sverige är då 15 kr. Slutresultatet blir således lika jämfört med idag men att en del av skatten som betalas på utdelningen hamnar i Finland och inte enbart i Sverige som tidigare.

Vad händer med Nordeaaktien på ett investeringskonto?

Om aktien istället förvaras på ett investeringssparkonto (ISK) i Sverige tas ingen skatt ut i Sverige på den enskilda utdelningen, istället tas skatt ut på den schablonintäkt som beräknats med utgångspunkt i kapitalet på ISK-kontot. Om den finska Nordeaaktien förvaras på ett ISK medges avräkning för den finska kupongskatten, men något förenklat kan sägas att avräkning inte medges med mer än vad den svenska schablonskatten uppgår till. Med tanke på den låga statslåneräntan som påverkar storleken på schablonskatten, så kan det inte heller uteslutas att kupongskatten överstiger schablonskatten. Den del av den finska kupongskatten som avräkning inte kan medges för får sparas, så kallad carry forward, och användas att kvittas mot framtida svensk skatt på utländska inkomster. Risken är dock att den ej avräknade kupongskatten aldrig kan kvittas mot svensk skatt. Nordeas flytt till Finland kan därför innebära en ökad skattebelastning, jämfört med tidigare, för den som förvarar sin Nordeaaktie på ett ISK.

I stort gäller ovan även för svenska kapitalförsäkringar där det i slutänden är innehavaren som kommer att se uttag ur försäkringen som försäkringsföretaget gör till täckande av den finska kupongskatten på utdelningen.

Innan Nordeas svenska aktieägare börjar att flytta sina aktier från det ena till det andra sparalternativet bör de stanna upp och fundera över vad som är att föredra, 30% kapitalinkomstskatt eller schablon/avkastningsskatt som toppas upp med utländsk kupongskatt. För de flesta sparar nog inte enbart i Nordeaaktier.

Har du frågor och funderingar kring Skatt är du välkommen att kontakta oss på skatt@soderbergpartners.se.

Dags att se över kapitalförsäkring i trädabolag inför årsskiftet

21 november · 2019

Under senare år har allt fler ägare till fåmansbolag valt att lägga trädabolagets finansiella tillgångar i kapitalförsäkringar. Mycket för att förenkla redovisningen av de finansiella tillgångarna i väntan på att den 5-åriga karensperioden enligt 3:12 regelverket ska löpa ut. Det finns dock några saker man behöver hålla koll på för att optimera situationen.

Vad är ett trädabolag?

 Trädabolag, eller karensbolag, är ett bolag som vanligen har upphört med sin verksamhet och där ägaren inte längre är aktiv. Syftet är ofta att ägaren vill komma ifrån den vanligen mer skattemässigt tyngande 3:12-bestämmelserna som gäller ”kvalificerade aktier”. Skatten på utdelning på aktie som inte är kvalificerad är vanligen 25%. Skattereglerna är dock komplicerade och det finns flera faktorer som påverkar. 

Lågbeskattad utdelning under trädaperioden

Under trädaperioden eller karensperioden som det också kallas får man tillgodoräkna sig ett årligt schablonbelopp för lågbeskattad utdelning. En rekommendation är att ta ut denna lågbeskattade utdelning inom den 5-åriga trädaperioden. Den möjligheten kan inte skjutas upp och nyttjas senare utan när trädaperioden är över försvinner möjligheten.

När år sex kommer planerar man ofta att dela ut hela bolagets kapital till ägaren. För att kunna göra det krävs dock att det finns fritt eget kapital i bolaget. Detta fastställs på ordinarie årsstämma. Om det vid den tiden finns övervärden i kapitalförsäkringar, måste dessa avyttras för att skapa ett fritt kapital. Detta är viktigt att göra detta innan bokslutsdagen det femte året i trädaperioden, för att då kunna fastställa resultatet och vinsten och därmed säkra utdelningsbart fritt eget kapital.

Planera och ha framförhållning

I och med att trädaperioden är så pass lång som fem år krävs både framförhållning och planering för att skapa de bästa förutsättningarna. Det är viktigt att hålla reda på vilket år man är på i trädaperioden, och att i tid realisera latent resultat så att det under det sjätte året ingår i det fria egna kapitalet. Missar man detta behöver man vänta ett år till innan hela kapitalet kan delas ut, vilket kanske inte går i linje med den plan man lagt upp för sin framtida ekonomi.

Så kort sagt är det viktigt att tänka igenom hela karensperioden och ha god framförhållning och genomtänkt planering inför utdelningstidpunkten för att kunna tillgodoräkna sig fördelaktig beskattning.

Är detta något du och ditt bolag skulle behöva få hjälp med? Fyll i formuläret nedan så återkommer våra experter till dig. Vi kan även hjälpa dig med ditt företags redovisning, bokslut, rapportering, moms, inkomstdeklaration, lön och andra företagstjänster.

 

Kontakt

Slutet nära för skattefria pensioner i Portugal?

21 november · 2019

Portugal har under lång tid varit uppskattat av pensionärer för värmen och ett förmånligt skattesystem. Vi har tidigare skrivit om att det gynnsamma skattesystemet är under omarbetning – men hur ser status ut nu?

Hur ser skatteavtalet ut?

Enligt det nu gällande skatteavtalet beskattas tjänstepension som huvudregel endast i Portugal. Detta gäller då enbart pensionärer som har tjänstepension från privat anställning eller eget bolag. Eftersom Portugal inte beskattar pensionsinkomst utbetald från Sverige om mottagaren har så kallad NHR-status (non-habitual resident), innebär detta att den slutliga skatten på pensionsinkomst blir 0 kr.

Hur ser ändringsförslagen ut?

I maj undertecknade Sverige och Portugal ett tillägg till det gällande skatteavtalet. Ändringsförslagen i tillägget är flera men vad gäller fördelningen av beskattningsanspråket av tjänstepension så ska den nya ordningen vara att Sverige får beskatta tjänstepension som anses härröra från Sverige. Tjänstepensionen ska anses härröra från Sverige om premier eller betalningar avseende sådan inkomst har fått dras av vid beskattningen i Sverige. Det innebär till exempel att en tjänstepension där de inbetalda premierna har fått dras av vid arbetsgivarens beskattning i Sverige eller en direktpension där utbetalning av pension får dras av vid företagets beskattning således omfattas av ändringen.

Ändringen ska träda i kraft tidigast den 1 januari 2020, och från svensk sida är saken klar då riksdagen den 13 november 2019 röstade igenom regeringens förslag om ändring av avtalet.

Hur Portugal klarar av att ta ärendet förbi sin lagstiftande församling återstår att se. Det har dock på sistone börjat cirkulera uppgifter i nyheterna om att Portugals nytillträdda regering avser att införa en skatt på dessa pensioner. Så även om inget är klart än så ska man nog inte bli överraskad om de också klarar av att få ett godkännande för avtalsändringarna. Om Portugal antar ändringarna ska den nya avtalslydelsen därefter kunna börja tillämpas.

Vad innebär detta för våra pensionärer?

Om både Sverige och Portugal antar protokollet som lag nu under hösten innebär detta att Sverige kommer ta ut skatt på de hittills skattefria pensionerna från och med den 1 januari 2020. Men om Portugal beslutar sig för att också börja beskatta de hittills skattefria pensionerna så ska Sverige börja ta ut svensk skatt först från och med den 1 januari 2023.

Att det blir ändringar är ett som är säkert, och mer exakt hur det blir med skatten på tjänstepension från Sverige kan vi förväntas få klarhet i redan under hösten.

Behöver du hjälp med att ta reda på hur de nya skattereglerna kommer påverka dig? Fyll i formuläret nedan så återkommer våra skatteexperter till dig.

Kontakt

Enklare att överlåta fåmansbolag till närstående

16 september · 2019

Från och med 1 juli blir det lättare att överlåta bolagets verksamhet till närstående då de numera omfattas av samma skatteregler som extern köpare vid överlåtelse.

Nu är sommarens semester avslutad för de flesta. En semester som förhoppningsvis bjudit på avkoppling, umgänge och en del vackert väder. Sådant som tillsammans brukar vara berikande för fantasin och även utvecklande på många sätt. Om du hör till de som har funderingar kring att överlåta ditt företag till nästa generation och på så sätt ”förlänga” ledigheten finns ny lagstiftning som kan underlätta beslutsfattandet.

 

Vad har gällt tidigare?

Sedan tidigare gäller att den som är aktiv delägare i fåmansbolag hamnar under de många gånger skattemässigt fördyrande 3:12-bestämmelserna, och att det vanligen tar minst fem år att komma ur en sådan skattemässig situation. Då skattebördan påtagligt brukar lindras av fem års ”passivitet” är det en vanligt förekommande lösning att lägga bolaget vilande, och helt enkelt ”träda” sig ur 3:12-bestämmelserna. En sådan lösning har dock enbart varit möjlig om bolaget säljs till köpare som är utomstående. Den som överlåtit bolaget till närstående har således inte kunnat ”träda” sig ur den kostsamma 3:12-problematiken utan har suttit fast i 3:12-bestämmelserna så länge någon närstående fortsatt varit aktiv i verksamheten.

 

Vad gäller nu?

Från och med den 1 juli i år är detta ändrat så att även den som överlåter bolagets verksamhet till närstående ska kunna ”träda” sig ur 3:12-bestämmelserna. De mest grundläggande kraven enligt de nya bestämmelserna är att överlåtaren tidigare varit verksam i bolaget minst fem av de närmast föregående sju åren. Det krävs också att överlåtaren inte längre är verksam i bolaget eller verksamheten som överlåtits samt att överlåtaren inte heller på något sätt äger del i det som överlåtits.

 

Vad innebär detta framåt?

Med dessa nya bestämmelser kommer således överlåtelse av 3:12-bolag att, i en större utsträckning än tidigare, beskattas på samma sätt oavsett om bolaget övergår till närstående eller utomstående. Det är nog lite i överkant att säga att julen kommer tidigt i år, men viss glädje för nog de nya bestämmelserna med sig. Däremot funderar jag över det där om gungor och karuseller, för som bekant finns det ju inget som är gratis. Men det visar sig i sinom tid.

Kontakta oss