Skip to main content Skip to main navigation

Lägre pension på grund av kortare utbetalningstid

Lägre pension på grund av kortare utbetalningstid?

18 april · 2019

Vi lever allt längre, vilket gör att vi borde planera för ett längre pensionärsliv. Men istället ser vi en trend där människor i ökad omfattning väljer att ta ut sina pensioner tidigare och begränsar sina uttag till 5-10 år istället för att ta ut den livsvarigt. Varför lockar snabba uttag och vad blir konsekvenserna för individen och samhället?

Vilka trender kring pensionsuttag ser vi?

Allt fler väljer att ta ut sina pensioner tidigare och snabbare utan att djupgående reflektera över hur gammal man tror sig bli och hur man ska klara sin ekonomi över tid. Paradoxen är att denna grupp väljer att ta ut tjänstepensionen under en kortare tid, samtidigt som vi lever allt längre.

Vår livslängd ökar, vilket innebär att vi har flera år att finansiera som icke yrkesarbetande i jämförelse med tidigare generationer. I och med valfriheten kring uttag av tjänstepension läggs mycket ansvar på individen och många blundar inför effekten av att vi kommer leva längre. Om du exempelvis bestämmer dig för att börja med dina uttag vid 65 och fördela uttagen över 5 år innebär det att tjänstepensionen slutar trilla in vid 70. Om du håller hälsan vid liv och blir 90 år gammal innebär det att du ska kunna försörja dig under 20 år efter att tjänstepensionen delats ut. Om pensionen tas ut under kort tid och pengarna förvaltas på egen hand gäller det att hushålla med resurserna samt beakta eventuella marginalskatteffekter.

Vilka utmaningar står den yngre befolkningen inför?

Det finns en bild bland yngre att de kommer få samma förutsättningar som de äldre pensionärerna idag. Skillnaden är att de äldre har haft förmånsbestämd tjänstepension där man omfattats av livsvariga pensioner som utbetalats oavsett hur gammal du är. För de yngre som har premiebestämd tjänstepension kommer det skilja sig kraftigt. Tänker man inte till ordentligt kring sin pension kan en kraftigt försämrad levnadsstandard vänta.

Är tidigare pensionsuttag och temporärt uttag av pensioner alltid dåligt? Det kan finnas hälsoskäl eller en total ekonomisk situation som kan innebära att det är ett bra beslut. Men i ljuset av ökad livslängd och vetskap om att vi tenderar att välja alternativ som ger närliggande tillfredställelse finns det skäl att lyfta problematiken.

Varför lockar snabb uttagstid?

  • Man vill ta ut pensionen medan man har hälsan.
  • I hopp om större utbetalningar tar man ut pensionen för att själv aktivt placera pengarna.
  • Saknar man godkända förmånstagare vill man säkerställa att närstående får pengarna.
  • Akuta behov får individer att blunda för de långsiktiga konsekvenserna, vilket gör att man väljer snabb uttagstid.

Det finns olika skäl till varför man väljer att ta ut tjänstepensionen under en begränsad tid. Många tänker att man spenderar mer pengar i början av sitt pensionärsliv än när man blir äldre. Studier visar dock att kostnaden inte är märkbart lägre som äldre. På sikt kan man dessutom se att de kommer bli dyrare för de som vill ha tillgång till kvalitativ vård och service. Man ska därför inte underskatta behovet av resurser när man blir äldre om man vill hålla en viss standard.

Med den nya friheten som vi har idag är det svårt att göra en relevant bedömning av de egna behoven i framtiden. Utöver de egna privatekonomiska konsekvenserna riskerar närstående, arbetsgivare och i slutändan samhället att påverkas. Det är också orsaken till den politiskt gränsöverskridande samsynen om att ändra regelverket.

Vad händer framåt?

Framöver kan vi se nya avtalsregler om tjänstepension som lär innebära att vi inte får påbörja utbetalning av pension så tidigt som idag. Det finns incitament hos politiker att ändra regelverket så att individens beslut inte ska innebära ökad belastning på samhället. Man ser risker med att snabba uttag av tjänstepensionen kan komma att kosta staten mycket pengar i form av ekonomiskt stöd om pensionen högre upp i åldrarna inte täcker de privata behoven. Den bredpolitiska tillsatta Pensionsgruppen arbetar därför för att få till följande punkter:

  • Lägsta uttagsålder kan ändras.
  • Uttagstiderna ska ses över.
  • Möjlighet att pausa utbetalningar.
  • Ökade möjligheter att tjäna in pension efter 65. Idag upphör rätt till tjänstepensionspremier i de flesta kollektiv- och frivilliga bolagsavtal vid 65 års ålder.

Vad kan vi göra under tiden?

Den nya förändringen är svår att hantera och många tar beslut utan att beakta de egna privatekonomiska konsekvenserna på sikt. Fram tills vi har lärt oss hantera detta, blir rådgivning och vägledning i användandet av exempelvis digitala verktyg viktigt. Då besluten är komplexa är det svårt att enbart via digitala plattformar säkerställa att innebörd av analyser tolkas rätt av användaren, vilket innebär att behovet av personlig rådgivning ökar.

Inom Söderberg & Partners noterar vi att allt fler företag väljer att erbjuda rådgivning till medarbetare som närmar sig pension. Ur ett arbetargivarperspektiv har dessa rådgivningar två syften. Den ena är att rådgivningen kan resultera i att duktiga medarbetare utifrån ökad kunskap känner sig motiverade att fortsätta jobba och därmed stärka upp sin ekonomi som pensionär. För det andra innebär det att man ger ett stöd som innebär att övergången till ett liv som pensionär blir tryggare.

Är detta något din verksamhet behöver hjälp med? Fyll i formuläret nedan.

Kontakta oss

Har du koll på ditt orange kuvert?

19 februari · 2020

Nu är det orange kuvertet på väg ut till 5,9 miljoner pensionssparares fysiska eller digitala brevlådor. Ändå är det väldigt få personer som vet hur mycket de kommer att få i pension och vad som krävs för att få den pension som de önskar. För att trygga pensionsåren och nå sina drömmar och mål är det hög tid att se över sin situation. En bra start är att se över nuläget och hur mycket du kommer få i pension. Hur mycket behöver du spara för att nå dina mål?

Vi lever allt längre vilket medför att vi behöver arbeta längre eller sätta upp ett eget sparande för att pensionen ska räcka till den levnadsstandard du vill ha i framtiden. I nedanstående exempel visar vi hur stort pensionskapital och hur stort eget sparande som behövs vid vissa åldrar för att kunna få en pension motsvarande 70% av slutlönen för en person som planerar att gå i pension vid 65 respektive 67 års ålder.

För en 65-årig person som går i pension och som tjänat 35 000 kr i månaden så krävs ca 6 MSEK* i totalt pensionskapital för att kunna ta ut en pension om ca 70% av lönen, dvs 24 500 kr i månaden före skatt.

För en 67-årig person som går i pension och som tjänat 35 000 kr i månaden så krävs ca 5,5 MSEK* i totalt pensionskapital för att kunna ta ut en pension om ca 70% av lönen, dvs 24 500 kr i månaden före skatt.  

* Givet att risknivån är låg i det placerade kapitalet när pensionen betalas ut.

Beloppen ovan inkluderar den allmänna pensionen. Pensionssparande avser tjänstepensionsavsättning från arbetsgivaren och eget sparande avser privat sparande av skattade medel i till exempel fonder eller ISK.
För att nå hela vägen med en vanlig löneutveckling och normala kollektivavtalade pensionsavtal krävs ett stort eget sparande fram till pensionen. Har man ett befintligt kapital kan placeringar och investeringar vara ett sätt att nå ännu längre.

Tabellen nedan visar ungefär vilka nivåer av sparande som krävs vid vilken ålder för att ”vara på spåret” på vägen till pensionen. Exemplen är baserade på medel- till lågriskplacering under din aktiva karriär.

 

tabell-pension4.PNG


Tjänstepensionssparandet ovan motsvarar den vanligaste nivån inom kollektivavtalen, dvs 4,5 % av lönen. För att nå det egna sparandet krävs för ovan exempel ett privat sparande om ca 2000 kr per månad för en 65-åring eller motsvarande ca 1000 kr per månad för en 67-åring.

Allt fler kommer in senare på arbetsmarknaden och det innebär också att det sparande som krävs både via tjänstepensionen och privat behöver vara högre för att kunna behålla samma pensionsnivå som tidigare generationer. Påfrestningarna på det allmänna pensionssystemet är också stort till följd av att allt fler kommer in sent eller inte alls på arbetsmarknaden.

Det är viktigt att ha kontroll på hur pensionssituationen ser ut. Både för att veta om sparandet behöver höjas men också för att känna sig tryggare med sin situation. Så öppna ditt orange kuvert och titta på hur din pensionsprognos ser ut. Analysera din situation och se över ditt privata sparande.

Om du redan har ett sparkapital bör du också se över hur du kan trygga det och få en så bra långsiktig avkastning som möjligt. Vill du ha hjälp med att sätta en plan för ditt kapital tillsammans med en expert på området? Kontakta oss för ett första möte.

 

Kontakta oss

Personlig rådgivning för dig med minst 500 000 kr i placerbart kapital.

5 pensionsnyheter inför 2020

18 december · 2019

Vad bör du ha koll på under 2020? Vi delar med oss av 5 viktiga nyheter inom pensionsområdet.

Under året är det flera förändringar på gång inom pensionsområdet. Bland annat så höjs den lägsta åldern för att ta ut allmän pension, begreppet ”riktålder” införs och den nya flyttlagstiftningen förändras.

Pensionsnyheter 2020:

  • Den lägsta åldern för att ta ut allmän pension höjs från 61 år till 62 år. Bakgrunden är att vi lever allt längre, och om vi skulle fortsätta gå i pension vid samma ålder som idag så leder det till att den inkomstgrundande pensionen blir lägre. Vi kommer se ytterligare höjningar framåt då lägsta åldern höjs till 63 år 2023 och till 64 år 2026.

  • Begreppet ”riktålder för pension” införs i socialförsäkringsbalken för ett förbättrat grundskydd. Detta innebär att åldern när man som tidigast kan ta ut allmän pension kommer kopplas till medellivslängdens utveckling för att upprätthålla pensionsnivåerna nu när vi lever allt längre.

  • Från och med 1 januari 2020 ändras vissa bestämmelser i lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS). Åldersgränsen för rätten att kvarstå i anställning höjs från 67 år till 68 år. Nästa steg i höjningen av LAS-åldern sker 2023, till 69 år. Syftet är att fler ska ha möjlighet att arbeta längre och att anställda själva ska kunna bestämma när de vill gå i pension. För arbetsgivare är det viktigt att uppdatera pensionspolicyn, dvs. om policyn inte sedan tidigare tar höjd för anställda som är äldre än 65 år.

  • En annan viktig förändring är den nya flytträttslagstiftningen. Den nya lagstiftningen innehåller några förbättringar men i praktiken inga större förändringar. Riksdagen instruerade dock Regeringen, i samband med beslutet om ny lagstiftning, att skyndsamt återkomma med ett förslag till ny lagstiftning med syfte att sänka avgifterna för att flytta pensionskapital.

  • En nyhet för dig som HR-ansvarig är att regeringen vill införa ett ingångsavdrag från 1 juli 2020, vilket innebär en minskad kostnad för arbetsgivare som anställer utsatta grupper t.ex. unga, långtidsarbetslösa eller nyanlända. Detta för att göra det mer attraktivt att anställa personer som står utanför arbetsmarknaden.

Behöver ditt bolag hjälp att uppdatera er pensionspolicy eller har du kanske funderingar hur pensionsflytten fungerar? Kontakta din rådgivare eller beskriv ditt ärende i formuläret nedan så återkommer våra experter till dig!

Kontakt

Ett steg på vägen mot enklare pensionsflytt

21 november · 2019

Efter många turer har riksdagen sagt ja till regeringens proposition. Lagändringarna som träder i kraft 1 januari 2020 syftar till att effektivisera möjligheterna att återköpa och flytta livförsäkringar.

Flytträtt innebär att du får flytta värdet i din pensionsförsäkring till ett annat försäkringsbolag. Det bolag som du flyttar från tar vanligtvis ut en avgift för flytten vilket har varit föremål för diskussion under en längre tid. Denna med flera frågeställningar reglas nu och ändringarna kommer att ske gradvis.

– Ur konsumentperspektiv är det största problemet idag att folk sitter fast i en massa gamla lösningar som är ganska dyra och som de inte kan göra något åt. Det kan handla om avgifter men det kanske största problemet är att kunder kan fastna i lågavkastande tillgångar. Du kanske har lejonparten i räntebärande tillgångar fast kunden egentligen vill investera i aktier, det har en enorm kostnad för konsumenten, säger Gustaf Rentzhog, koncernchef Söderberg & Partners i en artikel i Realtid.

Lagändringen är ett steg i rätt riktning och nedan har vi sammanfattat några av de viktigaste punkterna från lagändringarna:

  • Hela värdet i en eller flera pensionsförsäkringar får flyttas till en annan pensionsförsäkring med samma person som försäkrad, utan några beskattningskonsekvenser.
  • Flytt ska kunna göras under tiden din pension betalas ut. Utbetalning får dock inte ha påbörjats från den försäkring som du vill flytta till.
  • Kravet på att den mottagande pensionsförsäkringen ska vara nytecknad slopas.
  • Kravet på att den mottagande försäkringen ska vara tecknad av försäkringstagaren i den ursprungliga försäkringen slopas. Men eftersom flytten fortfarande kräver godkännande från försäkringstagaren till den avgivande försäkringen (i normalfallet arbetsgivaren) så innebär förändringen väldigt lite i praktiken.

Riksdagen meddelade dock att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som tydligt skiljer fond- och depåförsäkringar från traditionella livförsäkringar när det gäller vilka avgifter som får tas ut vid flytt och återköp. Syftet är att ytterligare begränsa avgifterna vid återköp och flytt av fond- och depåförsäkringar. Lagförslaget bör därför utformas utifrån nedanstående riktlinjer:  

  • Flyttavgifterna ska begränsas kraftigt. De ska enbart motsvara de direkta kostnaderna för den administrativa hanteringen av flytten.
  • Ett avgiftstak på flyttavgiften bör införas.
  • Flytträtten bör gälla för försäkringar tecknade både före och efter den 1 juli 2007, om inte avgörande skäl talar mot detta. 
  • Fribelopp vid flytt av små försäkringsvärden och automatisk flytt av försäkringsvärden under fribeloppet vid byte av arbetsgivare ska prövas.

Förändringen kommer att ske gradvis och vi kommer därför att ha anledning att återkomma till detta ämne.

Kontakt

Kontakta oss