Skip to main content Skip to main navigation

Lägre pension på grund av kortare utbetalningstid

Lägre pension på grund av kortare utbetalningstid?

18 april · 2019

Vi lever allt längre, vilket gör att vi borde planera för ett längre pensionärsliv. Men istället ser vi en trend där människor i ökad omfattning väljer att ta ut sina pensioner tidigare och begränsar sina uttag till 5-10 år istället för att ta ut den livsvarigt. Varför lockar snabba uttag och vad blir konsekvenserna för individen och samhället?

Vilka trender kring pensionsuttag ser vi?

Allt fler väljer att ta ut sina pensioner tidigare och snabbare utan att djupgående reflektera över hur gammal man tror sig bli och hur man ska klara sin ekonomi över tid. Paradoxen är att denna grupp väljer att ta ut tjänstepensionen under en kortare tid, samtidigt som vi lever allt längre.

Vår livslängd ökar, vilket innebär att vi har flera år att finansiera som icke yrkesarbetande i jämförelse med tidigare generationer. I och med valfriheten kring uttag av tjänstepension läggs mycket ansvar på individen och många blundar inför effekten av att vi kommer leva längre. Om du exempelvis bestämmer dig för att börja med dina uttag vid 65 och fördela uttagen över 5 år innebär det att tjänstepensionen slutar trilla in vid 70. Om du håller hälsan vid liv och blir 90 år gammal innebär det att du ska kunna försörja dig under 20 år efter att tjänstepensionen delats ut. Om pensionen tas ut under kort tid och pengarna förvaltas på egen hand gäller det att hushålla med resurserna samt beakta eventuella marginalskatteffekter.

Vilka utmaningar står den yngre befolkningen inför?

Det finns en bild bland yngre att de kommer få samma förutsättningar som de äldre pensionärerna idag. Skillnaden är att de äldre har haft förmånsbestämd tjänstepension där man omfattats av livsvariga pensioner som utbetalats oavsett hur gammal du är. För de yngre som har premiebestämd tjänstepension kommer det skilja sig kraftigt. Tänker man inte till ordentligt kring sin pension kan en kraftigt försämrad levnadsstandard vänta.

Är tidigare pensionsuttag och temporärt uttag av pensioner alltid dåligt? Det kan finnas hälsoskäl eller en total ekonomisk situation som kan innebära att det är ett bra beslut. Men i ljuset av ökad livslängd och vetskap om att vi tenderar att välja alternativ som ger närliggande tillfredställelse finns det skäl att lyfta problematiken.

Varför lockar snabb uttagstid?

  • Man vill ta ut pensionen medan man har hälsan.
  • I hopp om större utbetalningar tar man ut pensionen för att själv aktivt placera pengarna.
  • Saknar man godkända förmånstagare vill man säkerställa att närstående får pengarna.
  • Akuta behov får individer att blunda för de långsiktiga konsekvenserna, vilket gör att man väljer snabb uttagstid.

Det finns olika skäl till varför man väljer att ta ut tjänstepensionen under en begränsad tid. Många tänker att man spenderar mer pengar i början av sitt pensionärsliv än när man blir äldre. Studier visar dock att kostnaden inte är märkbart lägre som äldre. På sikt kan man dessutom se att de kommer bli dyrare för de som vill ha tillgång till kvalitativ vård och service. Man ska därför inte underskatta behovet av resurser när man blir äldre om man vill hålla en viss standard.

Med den nya friheten som vi har idag är det svårt att göra en relevant bedömning av de egna behoven i framtiden. Utöver de egna privatekonomiska konsekvenserna riskerar närstående, arbetsgivare och i slutändan samhället att påverkas. Det är också orsaken till den politiskt gränsöverskridande samsynen om att ändra regelverket.

Vad händer framåt?

Framöver kan vi se nya avtalsregler om tjänstepension som lär innebära att vi inte får påbörja utbetalning av pension så tidigt som idag. Det finns incitament hos politiker att ändra regelverket så att individens beslut inte ska innebära ökad belastning på samhället. Man ser risker med att snabba uttag av tjänstepensionen kan komma att kosta staten mycket pengar i form av ekonomiskt stöd om pensionen högre upp i åldrarna inte täcker de privata behoven. Den bredpolitiska tillsatta Pensionsgruppen arbetar därför för att få till följande punkter:

  • Lägsta uttagsålder kan ändras.
  • Uttagstiderna ska ses över.
  • Möjlighet att pausa utbetalningar.
  • Ökade möjligheter att tjäna in pension efter 65. Idag upphör rätt till tjänstepensionspremier i de flesta kollektiv- och frivilliga bolagsavtal vid 65 års ålder.

Vad kan vi göra under tiden?

Den nya förändringen är svår att hantera och många tar beslut utan att beakta de egna privatekonomiska konsekvenserna på sikt. Fram tills vi har lärt oss hantera detta, blir rådgivning och vägledning i användandet av exempelvis digitala verktyg viktigt. Då besluten är komplexa är det svårt att enbart via digitala plattformar säkerställa att innebörd av analyser tolkas rätt av användaren, vilket innebär att behovet av personlig rådgivning ökar.

Inom Söderberg & Partners noterar vi att allt fler företag väljer att erbjuda rådgivning till medarbetare som närmar sig pension. Ur ett arbetargivarperspektiv har dessa rådgivningar två syften. Den ena är att rådgivningen kan resultera i att duktiga medarbetare utifrån ökad kunskap känner sig motiverade att fortsätta jobba och därmed stärka upp sin ekonomi som pensionär. För det andra innebär det att man ger ett stöd som innebär att övergången till ett liv som pensionär blir tryggare.

Är detta något din verksamhet behöver hjälp med? Fyll i formuläret nedan.

Kontakta oss

”Hope for the best, prepare for the worst” – Har du rätt buffert?

16 september · 2020

Jag tror vi är många som har haft en klump i magen när vi läst om alla företag som fått stora problem den senaste tiden, hur arbetslösheten slog ner som en blixt från klar himmel. Plötsligt spelar det ingen roll om man är bra på sitt jobb eller om man har en bra affärsidé. Försvinner marknaden du arbetar inom försvinner ditt jobb – och då gäller det att vara förberedd. Har du en buffert eller ett försäkringsskydd som är rätt anpassat för dig?

Oförutsedda händelser är oförutsägbara

När man tidigare pratat om oförutsedda händelser så kanske man tänkt på att frysen gått sönder, att man fått en vattenskada i badrummet eller att man blivit tvungen att byta ut bilmotorn. Inte tänkte man på ordet pandemi. Och det är saken med oförutsedda händelser – de är oförutsägbara. Vi kommer att råka ut för en mängd oförutsedda händelser i framtiden. Även om vi inte vet vad, så kan vi skapa oss bättre förutsättningar för att hantera dem.

Alla behöver ställa sig frågan ”Vad är en tillräcklig buffert för mig?”. För vissa personer är det en årslön på banken som Anne Wibble rekommenderade efter krisen på 90-talet. För andra är det helt enkelt inte möjligt. Det viktiga är att ta sig en ordentlig funderare på hur man bäst rustar sig för svåra tider.

Sätt dig ned vid köksbordet och gå igenom hur din ekonomi skulle kunna förändras om det oförutsedda händer – till exempel om du blir arbetslös eller om någon i familjen blir sjuk eller går bort. Frågor att ställa sig och gå igenom:

Skydd vid arbetslöshet

  • Arbetar jag i en sårbar bransch?
  • Vilket humankapital har jag? Har jag lätt för att få ett nytt arbete?
  • Behöver jag vässa sågen, vidareutbilda mig?
  • Vilket försäkringsskydd har jag från fackliga försäkringar (A-kassa)?
  • Har jag någon kompletterande inkomstförstärkning som förlänger mitt skydd vid arbetslöshet?
  • Hur långt räcker min privata buffert?

Skydd vid sjukdom inom familjen

I många fall finns det skydd via arbetsgivarnas pensionsplaner eller via privata försäkringar. Men det finns fall då skyddet generellt är lågt, till exempel när du behöver vårda barn som är äldre än 16 år eller andra närstående. Gå igenom om du har rätt skydd genom att se över;

  • Sjukförsäkring
  • Sjukvårdsförsäkring, rehabiliteringsstöd och samtalsstöd
  • Sjuk - & olycksfallsskydd
  • Barnförsäkring

Skydd vid dödsfall

Om det värsta tänkbara händer, har du;

  • Koll på era livförsäkringar, familjepension och återbetalningsskydd?
  • Koll på vilka förmånstagare du har idag?
  • Skrivit testamente, framtidsfullmakt och övriga juridiska handlingar?

Köpa sig en trygghet

Ett bra alternativ, framförallt om man känner att ens buffert inte är tillräckligt stor, är att teckna en försäkring. För en mindre premie kan man då köpa sig en slags buffert och trygghet. Ett tips är dock att fortsätta bygga upp en buffert vid sidan av. Är du lyckosam blir din buffert oanvänd och du kan skörda den som en förstärkt pension istället.

Behöver du hjälp att se över ditt sparande och försäkringsskydd?

Du är alltid välkommen att kontakta oss på Söderberg & Partners för en diskussion och eventuella åtgärder. Ring din rådgivare eller fyll i formuläret nedan.

Kontakt

 

5 tips och insikter om korttidspermittering

9 juni · 2020

Visste du att reglerna för korttidspermittering är mest flexibla för de med kollektivavtal, men att de utan kollektivavtal har mer flexibilitet i att hantera en marknadsvändning långsiktigt? Vi delar med oss av 5 heta tips till dig som ansöker om stöd inför sommaren, men även till dig som redan har fått stöd. Missa inte heller vårt erbjudande om en timmes kostnadsfri rådgivning med Novare Pay Consulting.

Under våren har Regeringen vidtagit en rad åtgärder för att mildra coronavirusutbrottets konsekvenser för jobb och företag. Den absolut mest omfattande krisåtgärden är det tidigarelagda systemet för korttidspermittering, där staten ger stöd till arbetsgivare för personal under korttidsarbete.

Grundkraven återspeglas i varje del av regelverket

Grundkraven för att bli beviljad stöd för korttidsarbete är i praktiken inte så många, men ger stort utrymme för tolkning. Det mest omfattande kravet en arbetsgivare måste ha uppfyllt grundar sig i att andra tillgängliga åtgärder ska ha vidtagits för att minska arbetskraftskostnaderna. Det kan bland annat innebära att personal som inte anses verksamhetskritisk måste sägas upp. Bolaget ska även kunna bevisa att de befinner sig i en ekonomisk kris med anledning av den rådande coronapandemin. Tillväxtverket har möjlighet att reglera stödet och kräva återbetalning om aktieutdelningar och bonusutbetalningar görs, eftersom det inte anses tyda på att bolaget befinner sig i en ekonomisk kris.

Nedan har vi sammanställt fem tips till dig som ansöker om stöd, men även till dig som redan har fått preliminärt stöd.

 

5 heta tips till dig som arbetsgivare inför sommaren:

 

1. Var tydlig och ärlig

Dokumentera gärna för mycket än för lite. Vid kontroll är det viktigt att kunna motivera och bevisa att korttidsarbetet har genomförts i enlighet med regelverket. Ju tydligare och ärligare ni är, desto mindre är risken att bli återbetalningsskyldiga.

2. Se till att era medarbetare håller koll på sin nya arbetstid

Att lämna felaktiga uppgifter till Tillväxtverket kan ha rättsliga effekter. Det är därför oerhört viktigt att era medarbetare rapporterar rätt arbetad tid och inte arbetar varken för mycket eller för lite än den nivån de är permitterade på.

3. Ha koll på semesterplaneringen

Även fast en arbetstagare endast jobbar exempelvis två dagar i veckan pga. korttidsarbete, rekommenderas sammanhängande semester att läggas ut under arbetsfria dagar om arbetstagaren vill garanteras att vara ledig då. Personen kan såklart ”chansa” på att vara ledig då, men risken är att semesterdagarna samlas på hög om arbetstagaren endast tar ut 40 % av sin semester. Det kan leda till hög semesterfrånvaro vid ett senare tillfälle eller dyra kompensationer i form av semesterersättning.


4. Förbered inför att återgå till det normala

Planera för en vardag efter tiden med korttidspermittering. Var förberedd och planera i god tid för att inte hamna i konflikt med regelverket. Se till att medarbetarna har tillräckligt med arbetsuppgifter och att överlämning sker på bästa sätt. Ha även i åtanke att bolag utan kollektivavtal måste permittera minst 70 % av medarbetarna, vilket är viktigt att tänka på när permitteringen upphör. 

5. Håll utkik på Tillväxtverkets webbsida

Tillväxtverkets och Finansdepartementets tolkningar av lagen för korttidsarbete förändras och uppdateras löpande, vilket kan påverka dig som arbetsgivare. I många fall har rutiner och praktisk administration inte satts upp ännu. Se därför till att hålla dig uppdaterad på vad som gäller för dig och dina medarbetare för att minimera risken att rapportera fel.

 

Mer flexibla regler för de med kollektivavtal – men störst flexibilitet för de utan kollektivavtal

Inte långt efter att stöd för korttidsarbete presenterades uppstod diskussion angående arbetsgivares möjligheter till att ta del av stödet, och hur dessa skiljer sig för de med kollektivavtal och de utan. Lagstiftningen för korttidsarbete kan nämligen anses missgynnande för arbetsgivare utan kollektivavtal på grund av de begränsade möjligheterna till att själva bestämma hur många av medarbetarna som ska permitteras och på vilken nivå. 

Arbetsgivare utan kollektivavtal måste ingå i överenskommelse om korttidspermittering med minst 70 % av medarbetarna på driftsenheten (se beskrivning i ruta nedan), medans de med kollektivavtal kan ingå avtal fritt med arbetstagarna. Ytterligare en skillnad är att nivåerna på arbets- och lönereduceringen inte får skilja mellan medarbetarna om kollektivavtal inte finns.

Reglernas utformning har medfört att många arbetsgivare har sett sig tvungna att snabbt teckna kollektivavtal för att kunna ta del av stödet för korttidsarbete, även fast det kanske inte är det långsiktigt bästa beslutet. Av den anledningen är det viktigt att belysa friheten arbetsgivare utan kollektivavtal besitter och hur denna frihet kan vara avgörande när marknadsvillkoren förändras drastiskt. Samtidigt som korttidspermittering kan vara avgörande för ett bolags framtid, bör andra åtgärder övervägas för att på sikt klara sig ur krisen och återgå till tidigare verksamhet. Paus i tjänstepensionsavsättningar, omförhandling av löner, nedsättning av arbetstid och avslutande av anställningar är mycket mer komplicerat att genomföra för arbetsgivare med kollektivavtal och något arbetsgivare utan kollektivavtal kan ta till sin fördel när marknadsvillkoren förändras drastiskt.

 

Definition av driftsenhet

Enligt Lagen om Anställningsskydd är en driftsenhet en arbetsplats avgränsad till en geografisk plats. Tillväxtverket meddelar dock att det inte behöver betyda att en del av ett företag som är beläget inom en och samma byggnad inte kan ses som en egen driftsenhet. Du som arbetsgivare har friheten att själv bedöma vad som är en driftsenhet i din organisation. Tänk på er verksamhets olika delar och huruvida dessa är anknutna till varandra. Bedrivs arbetet gemensamt eller är arbetsplatsen organisatoriskt självständig? Vi uppmanar er till att dokumentera er bedömning för att sedan använda som underlag vid en eventuell kontroll.

 

En timmes kostnadsfri rådgivning

Har ni frågor på hur ni ska resonera kring korttidspermittering eller om Regeringens andra åtgärder? Har ni fått preliminärt stöd redan, men känner er osäkra kring reglerna eller tror att ni riskerar att bli återbetalningsskyldiga? Kontakta oss för vägledning! Vi hjälper dagligen bolag med ersättningsrelaterade frågor där frågeställningar kring praktisk hantering av tjänstepensioner, incitamentsprogram och regerings krisåtgärder uppkommer. Just nu erbjuder vi en timmes kostnadsfri rådgivning som kundanpassas utifrån ert specifika behov och frågeställningar. Tveka inte att höra av er till oss via formuläret nedan för att boka in ett möte.

 

Kontakt

Hållbara investeringar – en fallskärm i kristider

9 juni · 2020

Under kristider när det ena marknadsindexet störtdyker efter det andra, tycks hållbara investeringar prestera med bättre riskjusterad avkastning än sina traditionella motsvarigheter. Att investera hållbart är inte bara bra för miljön och samhället, utan också för din privatekonomi. 

Generellt har hållbara investeringar genererat bättre riskjusterade resultat under det första kvartalet 2020. Hållbarhetsfonder sjönk i snitt med 12,2 % under början av året, medan deras jämförelseindex S&P 500 sjönk med ungefär det dubbla.1 Man kan likna hållbarhetsegenskaper hos investeringarna vid en fallskärm som dämpar nedgångarna. Fenomenet går att observera oavsett geografisk marknad. Index-serien MSCI ”ESG Leaders” består av de 50 % mest hållbara bolagen inom respektive bransch i olika geografiska regioner. Inom samtliga regioner har hållbarhetsindexet presterat bättre än motsvarande marknadsindex utan hållbarhetsfilter.9

En del av förklaringen i överprestationen ligger i att många investeringsprodukter med hållbarhetshänsyn har exkluderat bolag inom fossilt bränsle och energi. Covid-19 har inneburit minskad efterfrågan på fossilt bränsle och rekordlåga oljepriser, vilket har påverkat aktiekurserna i många bolag i energisektorn. Däremot har MSCI ”ESG Leaders” index-serien inte exkluderat fossila bränslen, vilket tyder på att hållbarhetskaraktären har bidragit till överprestationen över alla sektorer. Exkludering av olja är alltså inte hela förklaringen utan det handlar om bolagens inneboende egenskaper. Detta stödjs av ny forskning2 från University of California och University of Zurich som visar att hållbara aktier har varit mest motståndskraftiga under covid-19 kraschen. Detta kan inte förklaras av bolagens finansiella ställning och andra fundamentala nyckeltal. Hållbarhetshänsyn vid investeringsbeslut har därmed en positiv effekt på finansiell avkastning under kristider. 

Det som ytterligare talar emot exkluderingar är påverkansaspekten, för om du vill göra skillnad på riktigt har exkluderingar begränsad effekt på hållbar utveckling. Då är det nämligen påverkansarbete som gäller.

Vad innebär det att exkludera?

Exkluderingar är i praktiken att sälja av aktier i hela branscher eller företag som anses kontroversiella enligt samhällsnormen. Exempel på detta kan vara företag som säljer vapen eller tobak. Vd:n på ett av världens största fondbolag har nyligen uttalat att man har planer på att exkludera termiskt kol i alla sina aktivt förvaltade fonder.3 I teorin har exkluderingar av detta slag ingen effekt på företagen. Eftersom aktier oftast handlas på börser kommer andra investerare att köpa aktier som har sålts, och därav blir effekten endast att aktierna byter ägare. Här kan man snarare fråga sig vilka de nya ägarna är och utifrån vilka värderingar de driver bolagen.

En empirisk studie över topp 200 publika företag med störst reserv av olja, gas och kol, visar att företagens aktiepriser påverkas negativt dagen då exkluderingsåtaganden görs publika4. Det finns dock ingen studie än som visar på att exkluderingar har faktiska effekter på företagens produktionsnivåer eller koldioxidutsläpp5. Att investerare väljer att exkludera kolbolag skickar dock ett tydligt signalvärde till samhället om vilka värderingar och normer de vill stödja. En del studier visar att denna stigmatisering av branscher skapar nya normer för hur företag bör agera och kan påskynda klimatomställningen. 6

 

Varför gör påverkansarbete större skillnad?

Ett alternativ till exkludering är påverkansarbete i syfte att förändra företagens verksamheter i en hållbar riktning. Detta kan ske via informella dialoger med bolagsledning och styrelse, representation på valberedningar där man utser en styrelse med hållbarhetskompetens, eller motionering och röstning på bolagsstämmor. Detta är förstås mer resurskrävande än exkludering men en ägare som lyckas skapa en god relation med bolaget de vill påverka, erhåller förtroende och bolaget blir mer lyhörd till de förändringar som ägaren föreslår.

- Ett framgångsexempel är påverkansdialogerna inom ramen för Climate Action 100+, där investerare har lyckats få några av väldens största oljebolag att sätta mål i linje med Parisavtalet, redovisa klimatrelaterade risker och skapa incitament för bolagsledning att minska verksamhetens koldioxidutsläpp, säger Lingyi Lu, ansvarig för hållbarhetsanalyser och ESG-investeringar på Söderberg & Partners.

 

Legitimitet viktigare än ägarandelens storlek

En vanlig (miss)uppfattning om hållbara investeringar är ägarandelens betydelse för påverkanspotentialen. Till skillnad från vad många tror är ett stort ägande i bolaget inte den mest avgörande faktorn för framgången vid bolagsdialoger i miljö- och sociala frågor. Snarare visar studier på att legitimitet är viktigast. Det kan handla om trovärdighet som en ansvarsfull investerare, vilket kan kopplas till kunnighet i sakfrågan och huruvida investeraren lyckas förmedla till företaget om affärsvärdet i att agera hållbart och ansvarsfullt. 7,8

 

Hur kan mina investeringar göra skillnad för en hållbar utveckling?

Att investera i en fond gör att man indirekt blir ägare i flertalet bolag. Om fonden dessutom är en ansvarsfull ägare med stor legitimitet, finns det således goda chanser att investeringarna bidrar till en bättre värld. Men trots att det finns många fonder på den svenska marknaden som arbetar aktivt med ägandeskap, så är det oftast inte möjligt att själv vara med och välja vilka frågor en fond ska bedriva påverkansarbete inom. Det vill vi på Söderberg & Partners ändra på genom vår nya produkt Aktiv Påverkan.

Vår hållbarhetsfond Aktiv Påverkan gör skillnad

Aktiv Påverkan är Söderberg & Partners flaggskeppsprodukt när det kommer till aktivt ägandeskap, där vi har tagit påverkansarbete ett steg längre genom att låta alla våra sparare rösta i vilka frågor de tycker är viktigast. Utifrån resultaten investerar vi sedan i svenska bolag där vi kan göra absolut störst skillnad i den vinnande frågan. Första frågan ut var barnarbete, där vi samarbetar med Rädda Barnens Centre for Child Rights and Business för att identifiera risker och hjälpa bolagen med att hantera barnarbetesfrågan i sina leverantörsled.

Brinner du för jämställdhet? Är det viktigt att företagen som du investerar i främjar arbete i Sverige? Eller är minskade koldioxidutsläpp din hjärtefråga? Välkommen att kontakta oss om du vill vara med och påverka vilken nästa fråga blir!

 

Kontakt

 

 

Referenser: 

Bloomberg (2020-03-13), Older ESG Funds Outperform Their Newer Rivals in Market Tumult. 

Mahmoud, Ola and Meyer, Julia, Sustainability in the Time of Uncertainty (2020). 

3 The Guardian (2020-01-14), World's biggest fund manager vows to divest from thermal coal. 

4 Dordi, T. & Weber, O. (2019) The impact of divestment announcements on the share price of fossil fuel stocks. Sustainability, 11: 3122. 

5 Sjöström, E. (2020), Active ownership on environmental and social issues: What works? A summary of the recent academic literature, Misum, Stockholm School of Economics & Stockholm Sustainable Finance Centre. 

6 Ayling, J. & Gunningham, N. (2017) Non-state governance and climate policy: the fossil fuel divestment movement, Climate Policy, 17(2): 131–149. 

7 Gifford, J. (2010) Effective shareholder engagement: The factors that contribute to shareholder salience. Journal of Business Ethics, 92(1): 79–97. 

8 Santos, J.C., Sealey, J. & Onuoha, AGC (2014). Shareholder engagement and Chevron’s policy 520 on human rights: The role played by the United States Jesuit Committee on Investment Responsibility. Socially Responsible Investment in the 21st Century: Does it make a difference for society? Emerald Group Publishing. 

9 Nagy & Giese (2020-04-22), MSCI ESG Indexes during the coronavirus crisis, MSCI. 

Kontakta oss