Skip to main content Skip to main navigation

Skattenyheter inför 2019

Skattenyheter och lönsamma deklarationstips inför 2019

14 december · 2018

Nu börjar det bli dags att planera inför deklarationen 2019. Det finns en hel del att tänka på vad gäller inkomst av tjänst, kapital och näringsverksamhet. Vi delar med oss av tips för en lönsammare deklaration och skattenyheter.

Det är många som denna tid på året funderar över deklarationen 2019 – beskattningsår 2018. Här följer tre tips på vad du ska tänka på för en lönsammare deklaration.

Tre tips för en lönsammare deklaration

  • Kvittning av vinster och förluster – Ett av de effektivaste sätten är att se över sin aktiedepå och realisera eventuella vinster och/eller förluster för att på bästa möjliga sätt jämna ut resultatet av årets värdepappersförsäljningar. Tänk på att alla vinster och förluster inte är fullt kvittningsbara mot varandra så det gäller att välja rätt värdepapper att sälja.

  • Rot- & rutavdrag – För att få skattereduktion för beskattningsår 2018 krävs att arbetet är utfört och betalat under året. Rotavdrag medges med 30% av arbetskostnaderna och skattereduktion för ruttjänster är begränsad till 25 000 kr för de under 65 år.
  • Saknas inkomster för att få rot- eller rutavdraget? Kom ihåg att makar eller sambor som äger fastigheten tillsammans kan flytta avdraget mellan sig.
  • Fåmansföretag – Att ta ut rätt lön från ett fåmansföretag är viktigt. Det styr inte bara inkomstskatten och de sociala förmånerna, utan har också betydelse för hur stor kapitalbeskattad utdelning man kan ta ut nästa år till lägre skattesats (20%) på sina kvalificerade andelar. För att få använda det s.k. lönebaserade utrymmet för utdelning ska den som äger kvalificerade andelar ta ut en lön under 2018 som inte understiger det lägsta av; 375 000 kr ökat med 5 procent av den kontanta lönesumman i företaget eller 600 000 kr.


Nyheter på skatteområdet 2019

Budgetpropositionen för 2019 presenteras den 15 november av den sittande socialdemokratiska övergångsregeringen. Denna budget antogs dock inte av riksdagen på grund av det parlamentariska läget. Istället beslutade riksdagen att anta den budget som lades fram av M tillsammans med KD. Deras budgetförslag innehåller flera nyheter på skatteområdet. Några av de viktigaste är;

  • Nytt jobbskatteavdrag införs
  • Höjd brytpunkt för statlig skatt
  • Lägre skatt för personer över 65 år

De nya bestämmelserna bör träda i kraft den 1 januari 2019 och tillämpas första gången för beskattningsåret som börjar efter den 31 december 2018.

Utöver de förändringsförslag som anges ovan så skall regeringen återkomma till riksdagen med förslag på nya regler som förhoppningsvis skall börja gälla under 2019. Några av dem är;

  • Diskrimineringen av generationsskiften inom familjen föreslås slopas så att samma skatteregler gäller för en äldre generation som säljer företaget inom eller utom familjen
  • Utökat tak för rut-avdraget till 50 000 kr (ev. 75 000 kr senare)
  • Återinförd avdragsrätt för gåvor
  • Avskaffad skattereduktion för fackföreningsavgift
  • Avskaffad flygskatt
  • Avskaffad särskild löneskatt för äldre

 

Radio- och tv-avgift

Något som är en nytt för 2019 är att radio- och tv-avgiften ersätts av en public service-avgift som kommer att betalas via skatten. Alla som har fyllt 18 år och som har en beskattningsbar inkomst ska betala den nya avgiften, även de som inte har en TV. Avgiften blir 1% av den beskattningsbara inkomsten upp till ett tak. Avgiften kommer som mest att uppgå till cirka 1 300 kronor per person och år. De som har en lägre inkomst än 13 600 kronor per månad betalar en reducerad avgift. Avgiften bestäms utifrån inkomstbasbeloppet, som ändras varje år. Hur mycket var och en har betalat i public service-avgift per år kommer att synas på slutskattebeskedet.

Statslåneräntan

En annan sak som ändrar sig från år till år är statslåneräntan, vilken bland annat påverkar vilken skatt som betalas för investeringssparkonto och kapitalförsäkring. Aktuell ränta för beskattningsåret 2019 är 0,51%, varför schablonintäkten är 1,51% och skatten då 0,453% av kapitalunderlaget för investeringssparkontot respektive kapitalförsäkringen.

Har du frågor och funderingar kring skatt är du välkommen att kontakta oss på skatt@soderbergpartners.se

 

Enklare att överlåta fåmansbolag till närstående

16 september · 2019

Från och med 1 juli blir det lättare att överlåta bolagets verksamhet till närstående då de numera omfattas av samma skatteregler som extern köpare vid överlåtelse.

Nu är sommarens semester avslutad för de flesta. En semester som förhoppningsvis bjudit på avkoppling, umgänge och en del vackert väder. Sådant som tillsammans brukar vara berikande för fantasin och även utvecklande på många sätt. Om du hör till de som har funderingar kring att överlåta ditt företag till nästa generation och på så sätt ”förlänga” ledigheten finns ny lagstiftning som kan underlätta beslutsfattandet.

 

Vad har gällt tidigare?

Sedan tidigare gäller att den som är aktiv delägare i fåmansbolag hamnar under de många gånger skattemässigt fördyrande 3:12-bestämmelserna, och att det vanligen tar minst fem år att komma ur en sådan skattemässig situation. Då skattebördan påtagligt brukar lindras av fem års ”passivitet” är det en vanligt förekommande lösning att lägga bolaget vilande, och helt enkelt ”träda” sig ur 3:12-bestämmelserna. En sådan lösning har dock enbart varit möjlig om bolaget säljs till köpare som är utomstående. Den som överlåtit bolaget till närstående har således inte kunnat ”träda” sig ur den kostsamma 3:12-problematiken utan har suttit fast i 3:12-bestämmelserna så länge någon närstående fortsatt varit aktiv i verksamheten.

 

Vad gäller nu?

Från och med den 1 juli i år är detta ändrat så att även den som överlåter bolagets verksamhet till närstående ska kunna ”träda” sig ur 3:12-bestämmelserna. De mest grundläggande kraven enligt de nya bestämmelserna är att överlåtaren tidigare varit verksam i bolaget minst fem av de närmast föregående sju åren. Det krävs också att överlåtaren inte längre är verksam i bolaget eller verksamheten som överlåtits samt att överlåtaren inte heller på något sätt äger del i det som överlåtits.

 

Vad innebär detta framåt?

Med dessa nya bestämmelser kommer således överlåtelse av 3:12-bolag att, i en större utsträckning än tidigare, beskattas på samma sätt oavsett om bolaget övergår till närstående eller utomstående. Det är nog lite i överkant att säga att julen kommer tidigt i år, men viss glädje för nog de nya bestämmelserna med sig. Däremot funderar jag över det där om gungor och karuseller, för som bekant finns det ju inget som är gratis. Men det visar sig i sinom tid.

Slut på skattefria pensioner i Portugal

19 juni · 2019

Portugal har länge varit paradiset för pensionärer med värme och lägre skatt. Nu görs avtalet om för att stoppa skatterabatten. Hur påverkar detta dig som bor i Portugal, eller har funderingar på att flytta dit?

Torsdagen den 16 maj undertecknades en överenskommelse mellan Sverige och Portugal om ändring av skatteavtalet länderna emellan. Ändringsförslagen är flera men det som fått mest uppmärksamhet är utan tvekan det som behandlar beskattning av pension. Genom ändringen kommer det inte längre vara möjligt att flytta till Portugal för att ta ut pensioner från tidigare privat anställning skattefritt.

 

Vad gäller idag?

Har man lämnat Sverige och permanent bosatt sig i Portugal beskattas privat tjänstepension endast i Portugal. Skattelättnaden gäller enbart pensionärer som haft privat arbetsgivare eller egna bolag. Eftersom Portugal inte beskattar pensionsinkomst utbetald från Sverige om mottagaren har så kallad NHR-status (non-habitual resident), innebär detta att den slutliga skatten på pensionsinkomst blir 0 kr. Detta har varit till glädje för både pensionären och portugisiska statskassan som, även om de bjuder på inkomstskatten, förväntar sig andra fördelar som ökade indirekta skatteintäkter i form av moms och punktskatter etc.

 

Hur påverkar de nya skattereglerna tjänstepensionen för svenskar i Portugal?

Den ändring som nu är aktuell innebär att Sverige ska få beskatta tjänstepension som anses härröra från Sverige. Enligt den föreslagna ändringen ska pensionen anses härröra från Sverige om premier eller betalningar avseende sådan inkomst har fått dras av vid beskattningen i Sverige. En tjänstepension där premierna fått dras av i Sverige av arbetsgivaren eller en direktpension där utbetalning av pension får dras av fångas således in.

Om både Sverige och Portugal har antagit protokollet som lag senast den 1 december 2019 innebär detta att Sverige kommer ta ut skatt på de hittills skattefria pensionerna från och med den 1 januari 2020, förutsatt att de anses härröra från Sverige. Detta gäller då till exempel tjänstepension från privat anställning som inte beskattas i Portugal.

Om Portugal skulle börja beskatta sådan pensionsinkomst ska ändringen tillämpas först från och med den 1 januari 2023.

De aktuella ändringarna väcker en lång rad med frågor vi ännu inte har svaret på. Kommer Portugal börja beskatta pensioner? Hur många svenska pensionärer kommer flytta till Portugal efter skatteändringen? Vad betyder ändringarna för övriga Europa, kommer fler pensionärer välja att bosätta sig i andra länder framåt?

Behöver du hjälp med att ta reda på hur de nya skattereglerna kommer påverka dig? Fyll i formuläret nedan så återkommer våra skatteexperter till dig.

 

Kontakt

Blogg

Är utdelning lägre beskattad än lön och har pensionsavsättningen ett värde?

18 april · 2019

Beskattningen av arbetsinkomst omnämns vanemässigt som hög medan kapitalinkomst som t.ex. utdelning ofta anses vara lågt beskattad. Fåmansföretagare har dessutom en uppsättning särskilda skattebestämmelser att ta hänsyn till där viss del av utdelningsinkomst inte beskattas som kapital utan som lön. Ur denna snårskog av bestämmelser för fåmansföretagare har det vuxit fram ett antal tumregler som inte sällan hanteras som absoluta sanningar. Jag ska försöka bena ut dessa ”sanningar” då det börjar närma sig bolagsstämma och beslut om utdelning för många företagare.

En vanlig ”sanning” är att ägaren istället för lön ska ta utdelning som ryms inom aktiens gränsbelopp* men inte mer. Ett sådant förfarande kan vara rationellt, men långt ifrån en absolut sanning. Om man tar sig tid och räkna på det kan resultatet bli en överraskning.

Innan jag ger mig in på siffrorna och procentsatsernas värld för en jämförelse mellan vad som blir kvar av bolagets resultat efter skatter och avgifter måste jag redogöra för utgångspunkterna i mitt resonemang. Mitt första antagande utgår från att det intressanta är att se är vad som återstår för ägaren att lägga i den privata plånboken för att kunna avgöra vilken typ av utbetalning som är mest lönsam. Min andra utgångspunkt och antagandet i resonemanget är att de arbetsgivaravgifter som betalats på lön har ett värde i form av framtida allmän pension.

*den effektiva skatten på utdelning för mottagaren som ryms inom gränsbeloppet är 20 procent

Hur mycket får man kvar?

Om vi börjar med alternativet att ta utdelning så lämnas utdelning av bolagets beskattade resultat. Bolagsskatten är i år 21,4 procent. Detta innebär att om bolaget har ett resultat på 1 000 kr innan skatt återstår 786 kr efter skatt. Om de 786 kr används till utdelning, och ägarens gränsbelopp (dvs. 20%) rymmer hela utdelningen, får hen kvar 629 kr vilket innebär 62,9 procent att stoppa i plånboken. Förhållandena är de samma oavsett utdelningens storlek, ägarens behållning blir alltså 62,9 procent av bolagets beskattningsbara inkomst så länge utdelningen ryms inom hens gränsbelopp.

Om vi istället räknar på behållningen i procent vid uttag av lön, hur blir det då, bättre eller sämre? Det beror självklart på lönens storlek men det företagaren behåller i relation till arbetsgivarens kostnad ligger mellan 75 och 33 procent. Helt klart avtagande i takt med ökad löneinkomst. I denna beräkning ska tas i beaktande att i de arbetsgivaravgifter som betalas inkluderas en avsättning till den allmänna pensionen med 18,5%, i vart fall på inkomsten upp till 483 000 kr år 2019. Och om vi antar att den framtida pensionen har ett faktiskt värde kan vi göra följande beräkning.

För en person som ännu ej fyllt 65 år, och som är skriven i till exempel Uppsala kommun och inte är medlem i svenska kyrkan hamnar brytpunkten vid en beräknad årslön på 560 000 kr. Upp till den årsinkomsten blir det mer över i plånboken om man tar ut lön än om samma inkomst tagits ut som lågbeskattad utdelning, när även den framtida allmänna pensionen ges ett värde.

Den brytpunkten rör sig upp respektive ned beroende på nivån på den kommunala inkomstskatten, med ett minimumvärde kring 525 tkr för bosatta i Dorotea kommun och ett maxvärde vid 610 tkr för bosatta i Österåkers kommun.

Slutsatsen kring vilket alternativ som ger mest kvar i plånboken beror alltså på den individuella situationen men också att det är många fler parametrar som spelar in utöver det som syns tydligast, vilket i många fall är skatten. Det krävs också ett ställningstagande kring huruvida framtida pension har ett värde eller inte.

Som företagare är det därmed värdefullt att göra en noggrann beräkning innan beslut om utdelningen eller lön tas, och vid behov ta hjälp av en expert, och inte fullt ut luta sig mot de ”sanningar” som florerar.

Har du frågor om skatt, eller är nyfiken på våra beräkningar i exemplet ovan är du välkommen att kontakta oss på skatt.

Kontakt

Kontakta oss