Skip to main content Skip to main navigation

Slutet nära för skattefria pensioner i Portugal?

Slutet nära för skattefria pensioner i Portugal?

21 november · 2019

Portugal har under lång tid varit uppskattat av pensionärer för värmen och ett förmånligt skattesystem. Vi har tidigare skrivit om att det gynnsamma skattesystemet är under omarbetning – men hur ser status ut nu?

Hur ser skatteavtalet ut?

Enligt det nu gällande skatteavtalet beskattas tjänstepension som huvudregel endast i Portugal. Detta gäller då enbart pensionärer som har tjänstepension från privat anställning eller eget bolag. Eftersom Portugal inte beskattar pensionsinkomst utbetald från Sverige om mottagaren har så kallad NHR-status (non-habitual resident), innebär detta att den slutliga skatten på pensionsinkomst blir 0 kr.

Hur ser ändringsförslagen ut?

I maj undertecknade Sverige och Portugal ett tillägg till det gällande skatteavtalet. Ändringsförslagen i tillägget är flera men vad gäller fördelningen av beskattningsanspråket av tjänstepension så ska den nya ordningen vara att Sverige får beskatta tjänstepension som anses härröra från Sverige. Tjänstepensionen ska anses härröra från Sverige om premier eller betalningar avseende sådan inkomst har fått dras av vid beskattningen i Sverige. Det innebär till exempel att en tjänstepension där de inbetalda premierna har fått dras av vid arbetsgivarens beskattning i Sverige eller en direktpension där utbetalning av pension får dras av vid företagets beskattning således omfattas av ändringen.

Ändringen ska träda i kraft tidigast den 1 januari 2020, och från svensk sida är saken klar då riksdagen den 13 november 2019 röstade igenom regeringens förslag om ändring av avtalet.

Hur Portugal klarar av att ta ärendet förbi sin lagstiftande församling återstår att se. Det har dock på sistone börjat cirkulera uppgifter i nyheterna om att Portugals nytillträdda regering avser att införa en skatt på dessa pensioner. Så även om inget är klart än så ska man nog inte bli överraskad om de också klarar av att få ett godkännande för avtalsändringarna. Om Portugal antar ändringarna ska den nya avtalslydelsen därefter kunna börja tillämpas.

Vad innebär detta för våra pensionärer?

Om både Sverige och Portugal antar protokollet som lag nu under hösten innebär detta att Sverige kommer ta ut skatt på de hittills skattefria pensionerna från och med den 1 januari 2020. Men om Portugal beslutar sig för att också börja beskatta de hittills skattefria pensionerna så ska Sverige börja ta ut svensk skatt först från och med den 1 januari 2023.

Att det blir ändringar är ett som är säkert, och mer exakt hur det blir med skatten på tjänstepension från Sverige kan vi förväntas få klarhet i redan under hösten.

Behöver du hjälp med att ta reda på hur de nya skattereglerna kommer påverka dig? Fyll i formuläret nedan så återkommer våra skatteexperter till dig.

Kontakt

Hur hänger skatt och hållbarhet ihop?

5 oktober · 2021

När hållbarhet nämns tänker nog många på jordens ändliga resurser, miljöförstöring och klimatförändringar. Det är mindre vanligt att begreppet kopplas till skatt, men kan det vara så att det håller på att förändras?

Med hållbarhet avses vanligen goda sociala livsbetingelser utan att människans existens och förverkligande i samhället utarmar ekosystemens funktioner. Att de resurser som står till vårt förfogande används på ett sådant sätt att även framtida generationer har en jord att leva av och på. Skatt kommer främst in i hållbarhetsdiskussionen när det ses som priset vi betalar för ett fungerande och tryggt samhälle – att vi med skatten köper oss civilisation.

Det är nog få som har något att invända emot det påståendet, utan åsikterna går vanligen isär kring frågor som nivån på uttaget av skatt och personers vilja eller ovilja att betala densamma. Det som då är ett problem ur ett hållbarhetsperspektiv är skatteundandragande. En företeelse som får anses erodera de gemensamma resurserna som behövs för att i etappmål nå fram till ett hållbart samhälle. Här är det viktigt att göra distinktion mellan legitim och allmänt accepterad skatteplanering och ett skadligt skatteundandragande.

Att dra upp en klar gräns mellan undandragande och planering går inte, utan den gränsen är flytande och tenderar att skifta något i takt med den ekonomiska konjunkturen och den allmänna opinionen. Ett begrepp som torde vara en gränsövergång är artificiell, när ett företag eller individ inte kan motivera sitt handlande på annat sätt än att undvika skatt är nog gränsen mellan planering och undandragande passerad. Invändningen att det till exempel är företagsledningens skyldighet att öka intäkterna, minska kostnaderna – och då även skattekostnaden - för att maximera ägarnas utdelning är, förutom att vara kortsynt, enligt empiriska studier inte rätt väg för att maximera utdelningen. Däremot finns det studier som visar på att företag med vikande eller svagt resultat tenderar att i större utsträckning tillgripa sig av skatteundandragande metoder. Nöden har uppenbarligen inte någon lag, åtminstone inte enligt bolag med knappa resurser.

Bland förklaringsvariablerna kan anges att konsumenter tenderar att straffa företag som undandrar sig skatt och belöna företag som uppfattas som lojala med skattesystemet. Även skatteundandragandets natur tenderar att leda till ökade kostnader då den kräver komplexitet och ger opportunistiska befattningshavare utrymme att agera bortanför aktieägarnas kontroll.

En av flera faktorer som får anses verka för hållbarhet och motverka skatteundandragande är ett väl fungerande beskattningssystem, att det vilar på normer, förtroende och gemensamma åtaganden, vilket kräver att systemet uppfattas som legitimt och rättvist. Här ligger ett stort ansvar på lagstiftaren att lyckas med konststycket att formulera enkel och klar lagtext och att Skatteverket i sitt uppdrag agerar sakligt och opartiskt.

En annan faktor av stor betydelse är transparens vad gäller företags skatter, då det - om inte omintetgör - så i vart fall minskar en av förutsättningarna för skatteundandragande och ger konsumenterna ökad möjlighet att påverka normbildningen i samhället. Ett steg i den riktningen har regeringen redan tagit då det ska införas bestämmelser om skyldighet för företag att i en offentlig särskild rapport redovisa inkomstskatterättslig information om företaget. I vad som kan antas vara ett första steg berörs de största företagen, men som mycket annat kommer nog den informationsskyldigheten med tiden utvidgas till att även gälla ett större antal av företagen, se direktiv 2013/34/EU och Dir. 2021:46 Genomförande av EU-direktiv om offentlig land-för-land-rapportering och några frågor om års- och koncernredovisningar.

Avslutningsvis är det nog inte en förhastad slutsats att skatteundandragande inte underlättar att nå fram till ett hållbart samhälle, även om diskussionen om hur mycket och för vad som skatt tas ut kommer att fortsätta.

Har du frågor om hållbarhet kopplat till skatt?

Eller har du andra skatterelaterade frågor och funderingar? Fyll i formuläret nedan så återkommer vi till dig.

Kontakt

Skatteavtalet med Portugal sägs upp

3 juni · 2021

Nu har riksdagen sagt sitt och sagt ja till regeringens förslag att säga upp Sveriges skatteavtal med Portugal. Avtalet upphör att gälla från och med ingången av 2022. 

Innebörden av att skatteavtalet sägs upp är att den ordning om fördelningen av beskattningsanspråken länderna emellan inte längre ska gälla, och att svensk nationell skattelagstiftning blir ensamt avgörande för om, och i vilken omfattning inkomst är beskattningsbar i Sverige och vilken skatt som tas ut.
 

Så påverkar det dig som är bosatt i Portugal

För den som redan bosatt sig i Portugal och som inte anses skattemässigt kvarbosatt i Sverige, det vill säga en person som är begränsat skattskyldig i Sverige, blir de mest märkbara skillnaderna att svensk SINK-skatt tas ut på pension som utbetalas från Sverige. Det oavsett om det är allmän pension, tjänstepension eller privat pension. 

Även beskattning av utdelning från svenskt bolag påverkas då uttaget av kupongskatt i Sverige inte begränsas till de 10 % som i många fall gällt enligt skatteavtalet. Utan skatteavtal får kupongskattelagens bestämmelse fullt genomslag. Utdelning från svenskt bolag till individ bosatt i Portugal kommer således att beskattas med 30 %. Är det fråga om utdelning på onoterad aktie skulle en bosatt person i Sverige enbart debiteras 25 % skatt, och därför framstår det som klart att Sverige inte får ta ut mer än 25 % kupongskatt då annat får anses diskriminerande i ljuset av EU-rätten. 

Tidsperioden för beskattning av aktievinster fördubblas

Även skattskyldigheten för t.ex. aktievinster påverkas då Sveriges rätt att beskatta dylika vinster enligt skatteavtalet varit begränsad till en period om 5 år från det att personen flyttade ut från Sverige, medan det i inkomstskattelagen gäller en 10-årsperiod från det att personen flyttade härifrån. 

I det fall de inkomster Sverige beskattar även beskattas i Portugal får det antas att Portugal medger avräkning från sin skatt för den skatt som Sverige tagit ut. 

Bosatt i Portugal med obegränsad skattskyldighet i Sverige

Om det är så att den bosatta personen i Portugal är obegränsat skattskyldig i Sverige, till exempel på grund av väsentlig anknytning, är skattskyldigheten i Sverige - utan något skatteavtal som begränsar Sveriges skatteuttag – obegränsad, varför även eventuella inkomster personen har i Portugal eller i annat land ska deklareras i Sverige. Vidare kommer svensk skatt beräknas som för andra i Sverige bosatta med vad det betyder i form av till exempel full marginalskatt om dryga 50 % och 3:12-beskattning av utdelning. 

För den som är obegränsat skattskyldig ska dock Sverige medge avräkning för utländsk skatt enligt avräkningslagen. 

Skatteavtal med Grekland sägs upp

Även skatteavtalet med Grekland sägs upp, vilket innebär motsvarande konsekvenser för den som är bosatt där med inkomster från Sverige. 

Har du frågor om skatteavtalen?

Eller har andra frågor och funderingar? Fyll i formuläret nedan så återkommer vi till dig

 

Kontakt

Hur beskattas utdelning från utländska aktier?

20 april · 2021

Utdelningssäsongen är i gång och utdelningarna har förmodligen redan satts in på aktieägarnas konto. Skatten på svenska aktier skiljer sig beroende på vilken sorts konto aktierna sparats, men skatten på utländska aktier är dock lite svårare att beräkna och kräver mer grundarbete inför deklarationen.

Var svenska aktier sparas påverkar skatten – depå eller ISK?

Så här på våren brukar den stora utdelningssäsongen vara i gång. Kommer utdelningen från en svensk aktie har det för skatten betydelse på vilken sorts konto aktien sparas. Är det en vanlig depå så betalas 70 % av utdelning in på kontot och 30 procent i skatteavdrag. Den slutliga skatten fastställs sedan efter att inkomstdeklarationen granskats året efter, då Skatteverket ger besked om att det finns över- eller underskott på deklarantens skattekonto. Sparas aktien däremot på ett ISK betalas utdelningens bruttobelopp till investeringssparkontot vilket sedan beskattas enligt schablon.

Så här långt brukar de flesta tycka att beräkningen av skatt är relativt enkelt och hanterbart. Men det räcker med att lägga till en utländsk aktie för att även den som är mer erfaren inom skatter behöver stanna upp och tänka efter vad nettobehållningen av utdelningen blir för aktieägaren.

Men innan vi fördjupar oss i utländsk källskatt, skatteavtal, avräkning, restitution, CRS och TRACE, med mera, ska sägas att för svensk kapitalförsäkring och pensionsförsäkring är detta frågor som inte hanteras i innehavarens deklaration – i stället är det försäkringsbolaget som tillhandahåller försäkringen som får hantera detta.

Så fungerar skatten på utländska aktier

Enligt de flesta skatteavtal som Sverige har ingått så har utdelningsstaten rätt att ta 15 % i källskatt. Det finns dock undantag som t.ex. Storbritannien där det är 5 % och Portugal där det är 10 %.

Exempel på skattuträkning vid utdelning av utländsk aktie

Med kombinationen vanlig depå och utländsk aktie blir oftast resultatet, vid en utdelning om 100 kr, att det i utdelningsstaten tas 15 kr i källskatt och resterande 85 kr betalas till innehavarens konto. Aktieägaren redovisar sedan i sin deklaration utdelningen med 100 kr och begär avräkning för utländsk skatt med 15 kr. Skatteverket beslutar om skatt med 30 kr, medger avräkning med 15 kr och kvar att betala i Sverige är då 15 kr.

Slutresultatet blir då som för en svensk aktie men att skatten om 30 kr delats mellan staten där det inkomstbringande företaget finns och Sverige där den berikade aktieägaren är hemmahörande. 


Det överskådliga exemplet förutsätter dock två saker, dels att utdelningsstaten tillämpar s.k. direktnedsättning vid källan som metod vid uttag av skatt på utdelningen, dels att aktieägaren har svensk kapitalinkomstskatt att avräkna den utländska skatten mot.

Nedsättning av skatt vid källan innebär att skatt innehålls i samband med att utdelningen betalas ut i utdelningsstaten och att skatt tas ut baserat på den information om aktieägarna som den som administrerar utbetalning av utdelningen har och som vanligen är korrekt.

Avräkning för utländsk skatt är begränsad till vad Sverige och utdelningsstaten kommit överens om att utdelningsstaten får ta i skatt enligt skatteavtalet och den svenska skatten på de utländska inkomsterna. Om aktieägaren har underskott av kapital så medges som mest avräkning med 500 kr.

När utdelning lämnas för utländsk aktie på ISK är den utländska ordningen samma som i fallet med en vanlig depå men att proceduren i Sverige påverkas då ISK schablonbeskattas. Taket för hur mycket av den utländska skatten, som i exemplet är 15 kr, som får avräknas är då alltså den svenska schablonskatten på investeringssparkontot där den utländska aktien sparas.

Skatteändringar i Finland – ökning från 15 till 35 procent

När det gäller vilken skatt som tas i utdelningsstaten är det som sagt vanligt med nedsättning vid källan, men de som äger till exempel finska aktier har redan i år blivit medvetna om att Finland nu ändrat i sitt system (tillämpar TRACE-metoden, Treaty Relief and Compliance Enhancement). Skatten på den finska utdelning som betalas till aktieägare i Sverige har ökat från 15 till 35 procent. De som ännu inte noterat det ökade finska uttaget av skatt torde bli varse dilemmat när Skatteverket nästa år enbart kommer beakta finsk skatt motsvarande 15 procent, som är den skatt länderna kommit överens om i skatteavtal, när de hanterar avräkningen. För att undvika en utdelningsbeskattning om 50 procent, i värsta fall, måste aktieägaren vända sig till den finska skattemyndigheten och begära återbetalning (begära restitution vilket t.ex. de som äger schweiziska aktier är vana vid sedan tidigare) av den skatt om 20 procentenheter som Finland tagit ut i strid med skatteavtalet. Detta får även anses vara pudelns kärna, att det som i exemplet med Finland handlar om att ”förmånlig” beskattning förbehålls de som har rätt till det. Men konsekvensen för aktieägaren är ökad administration och eventuellt en benägenhet att inte investera i ”krångliga” stater.

Det ska avslutningsvis påtalas att i fallet med Finland kan det institut som förvarar de finska aktierna ingå avtal med skattemyndigheten och därefter göra en nedsättning av finsk skatt när utdelningen betalas ut vilket underlättar för aktieägaren. Det kommer nog dock dröja innan sådana avtal kommer på plats då ett villkor i avtalet är att förvaringsinstitutet tar på sig ansvaret för den finska skatten.

Har du frågor eller funderingar om utländsk skatt?

Fyll i formulerat nedan så kommer vår Skatteavdelning att kontakta dig för vidare dialog.

Kontakt

Kontakta oss