Veckoanalys | Vecka 10

Boom eller bust bortom pandemin ?

Pandemin och de åtgärder som vidtagits för att hantera både hälsa och ekonomi dominerar fortsatt i hög grad tillvaron för människor och finansmarknad. De ekonomiska effekterna har delvis lyckats hanteras med framgång till priset av högre skuldsättning på statsnivå. Vad kan vi förvänta oss när nu den mest akuta fasen av pandemin sannolikt närmar sig slutet?

De samlade stimulansåtgärderna, både finans- och penningpolitiska, är av enorma proportioner. Penningmängden har stigit kraftigt under året, exempelvis fanns inte var femte dollar för ett år sedan. Samtidigt har företag och hushåll blivit försiktiga och sparandet har ökat som en konsekvens av pandemiåtgärder och osäkerhet.

The Roaring Twenties?

Kriser har historiskt medfört förändringar och vi kan konstatera att denna gång har en enighet att ta i ordentligt från politiskt håll blivit ett mantra bland de största ekonomierna. Efter en lång period av distansering och minskande sociala kontakter finns sannolikt ett stort mänskligt behov att återuppta dessa. God tillgång till likviditet och uppdämda sociala behov har medfört att paralleller kring förutsättningarna framåt kan dras till det glada tjugotalet eller The Roaring Twenties. Decenniet präglades av hög ekonomisk tillväxt drivet av strukturella förändringar och en dynamik i ekonomi, kultur och i samhället som helhet. I nuläget har dock sysselsättningen minskat och arbetslösheten stigit rejält och det kommer sannolikt att ta flera år att återskapa de arbetstillfällen som har förlorats under pandemin.  Skuldsättningen på statlig nivå har också stigit till nivåer eller som andel av BNP som i ett historiskt perspektiv varit rent skadligt för manöverutrymmet framgent. Centralbankerna har också på flera sätt målat in sig i ett hörn och spelar en allt mer avgörande roll för förutsättningarna för de finansiella marknaderna.

Kraftig studs i tillväxten de närmsta åren

Vi bedömer därför i dagsläget inte att vi står inför ett Roaring Twenties, med en strukturellt högre tillväxt under flertalet år, men dock en kraftig studs i tillväxten de närmsta två åren. En viktig delförklaring är baseffekter efter den synnerligen svaga tillväxten förra året.  Det finns uppdämda investering- och konsumtionsbehov samt sparat kapital i företag och hushåll, vilket aktiveras när restriktionerna lättar och osäkerheten minskar. Efter ett par år bedömer vi att de positiva effekterna avtar när statsbudgetar behöver balanseras och vi ser en mer trendlik utveckling för tillväxten igen.

Strukturella trender har förstärkts

Trender som var tydliga redan innan pandemin, exempelvis digitalisering och klimat- och energiomställningen, har onekligen förstärkts under pandemin. Dessa är i sig omvälvande för samhället men givet det vi kan bedöma i dag ser vi varken ett långsiktigt boom- eller bust scenario bortom pandemin, dock en rejäl återhämtning de närmsta två åren.

IMF tillväxtprognoser (jan 2021)

BNP för några större ekonomier
(indexed, Q1 2006 = 100)

Finansiella marknader

Utvecklingen för långa räntor fortsätter att påverka finansmarknaderna i högsta grad. Börsutvecklingen har under veckan varit synnerligen volatil trots att rapportperioden nu har ebbat ut. Feds ordförande, Jerome Powell, kommenterade bland annat vid ett seminarium att han ser ett betydande inflationstryck som sannolikt när ekonomin öppnar upp men främst relaterat till baseffekter. Han påpekade samtidigt att han bedömde att det skulle vara av tillfällig karaktär. Marknaderna står därför och väger mellan fördelarna av en ekonomisk aktivitet som växlar upp och den negativa effekten av högre räntor för värderingen av finansiella tillgångar. Rotationen från högt värderade tillväxtaktier till konjunkturkänsliga bolag fortsätter som en effekt av ränteuppgångarna och de ljusare konjunkturutsikterna. Även bolag med lägre men stabil tillväxt, ibland kallade ”Bond Proxys” har kursmässigt utvecklats svagare av samma anledning. Banker uppvisade en stark kursutveckling under veckan som gick, med stöd av den allt brantare räntekurvan. Oljepriserna uppvisade en stigande tendens under veckan på uppgifter om att Opec + har enats om att bibehålla produktionsbegränsningar.

Amerikansk 10-årig statsobligationsränta
Inflations- och ränteutveckling blir avgörande för kommande börsutveckling

Makrostatistik

ISM, inköpschefsindex från USA, steg till 60,8 från föregående månads 58,7 för tillverkningsindustrin. För tjänstesektorn var bilden dock den motsatta och indexet föll från 58,7 till 55,3. Från några av de större europeiska länderna, Tyskland, Frankrike samt Italien, visade inköpschefsindex en något starkare bild än förväntat, detta för både tillverknings- och tjänstesektorn. Beige Book, summeringen av nuvarande ekonomiska förhållanden bland de olika Fed distrikten, publicerades i onsdags och visade på en modest ekonomisk aktivitet i den amerikanska ekonomin sedan årsskiftet. Dock med en tydligt optimistisk syn på framtiden givet utrullningen av vaccin. I fredags visade den amerikanska sysselsättningsstatistiken på ett starkt utfall med en ökning på 379 000 jämfört med förväntade 210 000. Januari månads sysselsättningsökning reviderades också upp från 49 000 till 166 000.

USA: ISM

Finansiella marknader

Liksom förra veckan fortsätter marknadens huvudfokus att ligga på utvecklingen på räntemarknaden. Vad marknaden oroar sig för är att just gamla samband ska råda även denna gång och ser man till de senaste 35 årens recessioner och återhämtningar så har normalt sett den amerikanska räntekurvan stigit till ca 350 räntepunkter, vilket givet att Fed inte höjer räntan i närtid implicerar att den amerikanska tioårsräntan stiger till just 3,5 procent, vilket skulle innebära en betydande motvind för värderingen av många finansiella tillgångar och något marknaderna inte räknat med på kortsikt. Med dagens ansträngda aktievärderingar kommer centralbankerna fortsätta vara i fokus för börsutvecklingen och deras agerande beror ytterst på hur ekonomin utvecklas. Utöver farhågor om att stigande räntor kan hämma en global ekonomisk återhämtning försvagas flertalet EM-valutor av oro över ländernas förmåga att betala sina skulder när kostnaderna stiger på en starkare dollar. I den andra vågskålen ligger det enorma stimulanspaket från Joe Biden i USA som bidrar till tillväxten men också ränteuppgången som väntas röstas igenom i representanthuset i veckan.

Räntekurvan blir brantare
Hur mycket kan marknaden och Fed tolerera?

Makrostatistik

På makrofronten är veckans höjdpunkt ECBs penningpolitiska besked på torsdag där marknaden utöver ett räntebesked hoppas på tydliga signaler över hur de ska agera för att begränsa uppgången i de långa räntorna. Som tidigare nämnt väntar sig Fed-chefen Jerome Powell ett visst inflationstryck under tiden framöver. Det är dock inte sannolikt att det kommer vara tillräckligt för att leda till en räntehöjning. I veckan får vi amerikansk inflationsstatistik som blir viktig för rådande ränteoro där marknaden väntar sig en inflationstakt på 1,6 procent i årstakt. Även Tyskland bjuder på inflationsstatistik och Bank of Canada lämnar ett räntebesked i veckan. Lämnar vi inflations- och räntefokuset får vi signaler från industriproduktionen runt om i världen. I Sverige har statistiken succesivt förbättrats sedan botten i juni då industrisektorn hållit emot väl i förhållande till tjänstesektorn. I eurozonen väntas industriproduktionen  falla med 2,7 procent i årstakt.

Veckans höjdpunkt är räntebeskedet från ECB

Ta del av aktuell börsutveckling på världens börser, i lokal valuta och i svenska kronor. Visa tabellen.

Ta del av de senaste utvecklingen på ränte-, valuta och råvarumarknaden. Visa tabellen.

Ta del av vår aktuella marknadssyn i form av vår taktiska allokeringsindikator. Visa indikatorn.

Analytikerna bakom veckoanalysen