Veckoanalys | Vecka 10

7 mars 2022

Krigsrubriker styr marknadsrörelserna

Kriget i Ukraina och det ekonomiska kriget mot Ryssland är överväldigande och innebär en stor osäkerhet vilket marknadsrörelserna speglar. Vi bedömer att den kortsiktiga osäkerheten består men i takt med att effekterna av sanktionerna och bojkotten av Ryssland blir tydligare kan osäkerheten minska.

MARKNAD & MAKRO | Föregående vecka

Finansiella marknader

Högintensiv utveckling kring konflikten med Ryssland, både från Ukraina och från de ekonomiska sanktionerna dominerade totalt veckans marknadsrörelser. Trots sanktionerna mot Ryssland, som utformades för att minska risken för störningar i energileverenser, kan Ryssland fortsätta producera och sälja på världsmarknaden. Problemet nu är att opinionen globalt är så stark mot Ryssland att flertalet tvekar att köpa och oljepriset steg kraftigt under veckan. Den ryska rubeln kollapsade i spåren av bojkott och sanktioner och flertalet stora globala företag stänger ned verksamheten i Ryssland, bland annat IKEA och Apple. Ryska börsen har hållit stängt under veckan och hela det ryska banksystemet är under extrem stress. Rysslands andel av den globala ekonomin är dock klart begränsad och understiger 2 procent av global BNP och de potentiella effekterna av den ryska isoleringen är inte försumbara men bör samtidigt inte överdrivas. På de europeiska aktiemarknaderna har veckan varit svag med tydliga nedgångar, intresset för bolag inom försvarsindustri och energibolag, utan verksamhetskoppling till Ryssland, är dock stort. De amerikanska börserna uppvisade en mer sidledes utveckling där också den starkare dollarn ger ett stöd för investerare med exempelvis svenska kronor som bas.

Oljepris och rubel

Makrostatistik

Veckan inleddes med svagt positiva tecken från Kina då officiellt PMI steg från 50,1 till 50,2, och det privata Caixinidexet steg till 50,4 från 49,1. Båda ligger därmed marginellt över 50 vilket indikerar expansion. Svenskt PMI fortsätter röra sig neråt, men ligger än på höga nivåer. Samtidigt steg detaljhandeln från 3,3 procent till 5,1 procent, trots en hög kärninflation. I eurozonen steg snabbestimaten för inflationen från 5,1 procent till 5,8 mot väntade 5,4 procent i årstakt. Även kärninflationen steg från 2,3 till 2,7 procent, vilket var mer än väntade 2,5 procent. Detta sätter ECB i en svår situation med ytterligare uppåtrisker som följd av energipriser, och nedåtrisker för tillväxt till följd av kriget. Till sist fick vi fler styrketecken från USA då ISM för industrin steg mer än väntat från 57,6 till 58,6, dock inkom serviceindex sämre på 56,5 mot väntade 61,1 drivet av bland annat brist på arbetskraft. Förändringen i antal sysselsatta överträffade förväntningarna om 423 000 och kom in på 678 000 och arbetskraftsdeltagandet ökade marginellt. Samtidigt inkom lugnande siffror för löneinflationen som inte steg, utan sjönk från 5,5 procent till 5,1 procent. Det finns nu få makroekonomiska orostecken och eftersom kriget väntas ha begränsad påverkan på amerikansk ekonomi kan Fed vid marsmötet höja räntan. Efter Powells senaste kommunikation väntas 25 punkter till att börja med, och inte 50 som tidigare delvis väntats av marknaden.

Energipriser väntas fortsatt driva upp inflationen inom EU

MARKNAD & MAKRO | Innevarande vecka

Finansiella marknader

Marknaden kommer fortsätta vara nyhetsstyrd där utvecklingen av den militära och den ekonomiska konflikten kommer styra börsutvecklingen de närmaste veckorna. Efter USA:s uttalande i helgen om ett eventuellt importstopp av rysk olja blir utvecklingen för oljepriset särskilt viktig och intressant framöver då stigande råvarupriser utgör en risk för europeiska tillväxtutsikter och kan leda till en ökad risk för högre inflation. Ryssland är världens tredje största oljeproducent och står för omkring 11 procent av den globala oljeproduktionen, där en stor del av exporten går till Europa, vilket skapar ett betydande beroende. Viktigt framöver blir att följa utvecklingen av Irans kärnavtal eftersom ett sådant avtal skulle innebära minskade sanktioner mot Iran, vilket tillåter landet att börja exportera olja. Vi bedömer att USA och EU är väldigt angelägna om att snabbt färdigställa ett avtal, för att i största möjliga grad minska beroendet av rysk olja och gas inom EU. Detta för att minimera de negativa effekterna som Europa drabbas av när man inför sanktioner mot Ryssland. I det korta perspektivet bedömer vi att den osäkra situationen i Ukraina kan pressa europeiska bolag och föredrar de amerikanska som är relativt isolerat från händelseutvecklingen i Europa där en stor del av intjäning istället kommer från den inhemska marknaden. Samtidigt får de stöd av en just nu starkare dollar.

Amerikanska vs europeiska bolag
Amerikanska bolag är relativt isolerat från händelseutvecklingen i Ukraina

Makrostatistik

Under tisdagen får vi sysselsättningsstatistik över eurozonen som blir den sista intressanta datan för ECB innan torsdag då ett beslut om styrräntan ska tas. Dock lär den inte ha någon påverkan utan andra faktorer, likt förra veckans höga inflation, väger betydligt tyngre. En stor del är självfallet drivet av energi, men även stigande priser på mat och andra varor. ECB är i en annan sits än Fed och påverkas mer direkt av Ukrainakrisen där stigande råvarupriser förväntas slå mot både tillväxt- och inflationsutsikter. Det gör att vi väntar oss en klart mjukare ton från ECB kring framtida räntehöjningar och QE-program, vilket i förlängningen även bör även smitta av sig på Riksbanken. Under torsdagen får vi även amerikansk inflation som blir den sista för Fed att ta hänsyn till inför nästa veckas väntade räntehöjning. Kärninflationen väntas sjunka med 0,1 procentenheter till 5,9 procent medan fortsatt väntas stiga från 7,5 procent till 7,9 procent i årstakt, och väntas därmed bekräfta att en räntehöjning är nödvändig. Veckan avslutas med amerikanskt konsumentförtroende i form av Michigan-index som väntas sjunka för både nuvarande förhållanden och framåtblickande utsikter.

Amerikansk inflation
CPI