Veckoanalys | Vecka 22

Aktiemarknadens förlustsvit är bruten

Aktiemarknaderna världen över bjuder på fortsatt kraftiga rörelser, men under föregående vecka var rörelserna överlag positiva. Stockholmsbörsen stängde veckan på plus, samtidigt som det amerikanska indexet S&P 500 bröt en sju veckor lång förlustsvit. Mötesprotokollet från senaste Fed-mötet indikerade fler räntehöjningar och rapporterna från den nya omgången detaljhandelsjättar var starka.

Finansiella marknader

Marknaden har nu börjat vänja sig vid dagliga börsrörelser på flera procent, och även om aktiemarknadens volatilitetsindex VIX har fallit tillbaka något så ligger det fortfarande på en hög nivå. Överlag var sentimentet på marknaden dock positivt, och de positiva rörelserna övervägde de negativa. Detta innebar att S&P 500 bröt sin sju veckor långa förlustsvit, samtidigt som Stockholmsbörsen fortsatte sin återhämtning. Bland det som bidrog till det positiva sentimentet fanns, förvånansvärt nog, mötesprotokollet från det senaste Fed-mötet som indikerade att de kan höja räntan mer än de redan mycket aggressiva höjningar som marknaden prisar in. Kraftiga räntehöjningar tenderar inte att stå högst upp på aktiemarknadens önskelista, men givet att detta visar beslutsamhet i kampen mot den höga inflationstakten tolkades det ändock som positivt. Vi fick även ta del av rapporter från fler detaljhandelsjättar, och efter dåliga rapporter från bland annat Walmart och Target kunde marknaden glädjas åt att bland andra Macy’s, Dollar Tree, Nordstrom och Best Buy presterade desto bättre.

Förlustsviten är bruten för S&P 500
Efter sju veckors nedgång stängde det amerikanska aktieindexet på plus

Makrostatistik

Först ut vad gäller föregående veckas makrostatistik var tyska ifo-indexet, som mäter den ekonomiska aktiviteten i Tyskland. Indexet är uppdelat i tre subkategorier som mäter affärsklimatet, nuläget och förväntningarna för framtiden, där samtliga mått kom in bättre än föregående månad trots att indexet väntades falla. På tisdagen följde sedan en rad preliminära inköpschefsindex för Eurozonen, diverse stora europeiska ekonomier samt USA. Dessa index väntades falla från föregående mätning, men överlag var fallen större än estimerat.  Tjänstesektorn i Storbritannien såg ett betydligt större fall än väntat, och även i USA presterade tjänstesektorn dåligt, men trots detta låg samtliga mått över 50-strecket som indikerar tillväxt. Under onsdagen presenterades sedan statistik över den svenska arbetslösheten, som likt föregående månad landade på 8,2 procent. Mycket tyder på att Sverige dels har ett matchningsproblem mellan de arbetssökandes kvalifikationer och de färdigheter som företagen eftersöker, och dels att en stor del utrikes födda i Sverige har problem att komma i arbete. Onsdagen bjöd även på svenskt och franskt konsumentförtroende, som båda kom in lägre än föregående månad. Veckans makrostatistik avslutades sedan i USA där Michigan index,  som är ett sentimentsindex för den amerikanska ekonomin, fortsatte falla från redan låga 59,1 till 58,4.

Fallande trend i det amerikanska konsumentförtroendet
University of Michigan Index

Finansiella marknader

Under föregående vecka såg vi aktiemarknaden reagera positivt på ett mötesprotokoll från den amerikanska centralbanken Fed som indikerade att de kan komma att höja räntan mer än de 2 procentenheter som marknaden prisar in för i år trots att deras egen prognos är 1 procentenhet, utöver de höjningar som redan skett. Det här tyder dels på att man redan har tagit kraftiga räntehöjningar i beaktning vad gäller nuvarande aktiepriser, och även att man är mer orolig för den höga inflationstakten än för räntehöjningar. Marknaden ger således på sätt och vis sitt godkännande till centralbankernas kraftiga åtstramning som man har inlett, och där betydligt mer åtstramning är att vänta. Marknadens synpunkter på deras agerande är inget som centralbankerna ska ta i beaktning, men från marknadens synpunkt är det betryggande att agerandet är i linje med vad man bedömer att centralbankerna bör prioritera, även om det lett till oro på marknaden. Vidare är det betryggande, nu när rapportsäsongen är så gott som över, att bolagen överlag visar på en god förmåga att hantera den höga inflationstakten, åtminstone på kort sikt. Bolag som kan navigera det svåra nuläget och centralbanker som agerar för att hantera inflationen bådar trots allt gott för framtiden. 

Marknadens prissättning ligger fortsatt före Fed

Makrostatistik

En vecka med relativt begränsad makrostatistik inleds med att vi får ta del av preliminär tysk inflationsstatistik som återigen väntas stiga, till 7,6 procent i maj jämfört med 7,4 procent i april. Vidare bjuds vi även på preliminär inflationsstatistik från Eurozonen på tisdag, där väntat är att inflation i maj landar på 7,7 procent, jämfört med 7,4 procent i april. Därefter följer slutgiltiga inköpschefsindex under onsdagen och fredagen för de länder och områden som presenterade preliminära inköpschefsindex under föregående vecka. Även veckans höjdpunkt för alla de som tycker om makrostatistik, vilket bör vara diverse statistik över läget på den amerikanska arbetsmarknaden, är spritt mellan onsdag och fredag. Under onsdagen får vi ta del av JOLTS-statistiken, vilken mäter hur många lediga tjänster som finns i USA. Föregående månads siffra var 11,5 miljoner lediga jobb, vilket går att jämföra med att under sex miljoner människor är arbetslösa i USA. Det mycket strama läget på arbetsmarknaden i USA syns även på arbetslösheten, som är nere på låga 3,6 procent, och väntas ligga kvar på denna nivå. Den siffran samt siffran över hur många nya tjänster som tillsatts utanför jordbruket, non-farm payrolls, presenteras på fredag.

Mycket stram arbetsmarknad i USA
Antalet lediga tjänster överstiger antalet arbetssökande med över 5 miljoner

x1000

Ta del av aktuell börsutveckling på världens börser, i lokal valuta och i svenska kronor. Visa tabellen.

Ta del av de senaste utvecklingen på ränte-, valuta och råvarumarknaden. Visa tabellen.

Ta del av vår aktuella marknadssyn i form av vår taktiska allokeringsindikator. Visa indikatorn.

Analytikerna bakom veckoanalysen