Veckoanalys | Vecka 3

Vad kan väcka liv i finanssektorn?

Rapportperioden har dragit igång i USA och först ut att bekänna färg var amerikanska storbanker. Finanssektorn har som helhet utvecklats tydligt svagare än världsindex sedan pandemin slog till, vad är det som pressar sektorn och finns det skäl att tro på en bättre utveckling framöver?

Finanssektorn har på global bas utvecklats klart svagare än det samlade världsindexet sedan i våras och sticker ut med relativt låga vinstmultiplar jämfört med övriga sektorer. Marknadsnarrativet är att det saknas triggers för sektorn i kombination med tuffa regleringar kring utdelningar och risktagande utmaningar i den digitala förändringen och ett permanent lågt ränteläge. Vad ska få intresset att öka eller har den ”gamla” finanssektorn spelat ut sin roll?

Finanskrisen ligger kvar som en våt filt

Finanssektorns roll och dess otyglade tillvaro innan finanskrisen 2008 har varit i lagstiftarnas fokus i efterdyningarna av finanskrisen. Vidlyftigt risktagande inom sektorn skulle inte på nytt tillåtas äventyra hela samhällets ekonomi. Högre kapitalkrav, tydligare distinktion av tillgångs- och säkerhetsmassan och uppdelning av affärsområden för att minska risken för intressekonflikter har blivit några av konsekvenserna. En ökad reglering och myndighetskontroll har också medfört att ansvaret för kapitaltransaktionerna lagts på de finansiella aktörerna i högre grad. Problem och kostnader förknippat med penningtvätt har sannolikt hållit alla bankledningar sömnlösa  de senaste åren.  Effekterna av regleringsvågen är förenklat en finanssektor med en mindre affärssida och med större kostnader för risk- och compliance enheter.

Affärsmodellen är således under hårt förändringstryck av regulatoriska skäl, i tillägg accelererar en annan trend för finanssektorn, digitaliseringen. Pandemiutbrottet medförde att behovet av fysiska bankkontor minskade dramatiskt och affärerna skulle istället ske digitalt. Flertalet av de konservativa kunderna tvingades till förändring vilket i förlängningen kan innebära en konkurrensnackdel för den oligopolliknande strukturen i många länder.

Brantare yieldkurva är en klassisk signal

Även om det finns en historik och en framtid för finanssektorn av tuffa regleringar och tekniksprång finns ljuspunkter. När pandemin är under kontroll, eventuella kreditförluster tagna och en ekonomisk cykel börjar om gynnas  finanssektorn av högre räntor vilket ger bättre marginaler. En klassisk positiv signal är en brantare räntekurva. Banker lånar in på korta löptider och ut på längre. En brantare räntekurva, eller yieldkurva, är därför allt annat lika positivt för intjäningen för sektorn. Konkurrensen är hård men samtidigt har volymtillväxten de senaste åren varit god vilket i någon mån  kompenserar för högre kostnader. I nuvarande krismedvetenhet med fokus på att starta igång ekonomierna igen spelar finanssektorn en viktig roll och hårdare restriktioner kring utlåning är knappast högst upp på lagstiftarnas agenda.

Global financials vs MSCI World

Steepening yield curve

Finansiella marknader

Veckan har präglats av förhoppningar kring fler och utökade amerikanska stimulanspaket, den tillträdande nya administrationen har kommunicerat att de gärna ser ytterligare två stimulanspaket för att förstärka den ekonomiska aktiviteten. Den välbekanta oron kring smittspridningstakten fick ny energi av en negativ signal från Kina, med kraftiga ökningar i några regioner i Pekings omedelbara närhet. Kina har agerat draglok för världsekonomin när flertalet andra länder varit nedstängda och det är naturligtvis mycket illavarslande om Kina behöver vidta drakoniska nedstängningsåtgärder på nytt.  Ränteuppgången, för statspapper med längre löptider, som följde på senatsvalutgången i Georgia tog en paus under veckan. Utvecklingen på aktiemarknaderna var också avvaktande till svagt negativ inför kommande rapportsäsong.  Kursreaktionerna för de rapporterande amerikanska bankerna, Citigroup, JP Morgan och Wells Fargo var generellt negativ trots att både omsättning och resultat överträffade prognoserna. 

Amerikansk statsobligation 2 och 10 år

Makrostatistik

Detaljhandelsstatistik från USA kom in klart svagare, förväntningarna var att detaljhandeln exklusive bilar skulle minska med 0,4 procent och utfallet blev minus 1,4 procent. Industriproduktionen, också den amerikansk, överraskade dock positivt. Förväntansbilden var en ökning på 0,5 procent och utfallet blev 1,6 procent. Tillverkningsindustrin i USA håller  onekligen igång relativt bra. Kapacitetsutnyttjandet var också starkt med ett utfall på 74,5 procent, vilket var bättre än förväntade 73,7 procent. Konsumentförtroende och sysselsättning är fortfarande svagt och förhoppningarna är att pandemin kan vara under kontroll med vaccinens hjälp till sommaren. Ett första estimat på Tysklands BNP presenterades under veckan vilket visade ett fall på 5 procent under 2020. Onekligen har pandemiåtgärderna slagit hårt mot ekonomisktillväxt under 2020 och trots att vaccinering nu påbörjats blir restriktionerna hårdare i många länder.

Detaljhandel och BNP

Finansiella marknader

Det råder generellt ett starkt börssentiment där investerare fortsätter att se möjligheter istället för risker.  Rapportperioden som väntas ge en uppdatering kring hur bolagen klarat höstens pandemiläge startar på allvar under veckan. Givetvis blir resultatutveckling och orderläge intressant läsning, men investerare har redan tagit höjd för fallande vinster under det fjärde kvartalet och fokuserar mer på framtidsutsikterna och kommande utdelningsbesked. Det intressanta blir hur bolagen guidar för 2021 och i vilken utsträckning detta räcker för att försvara de generellt höga värderingarna. För de svenska storbolagen blir det även intressant att se hur den starka svenska kronan har påverkat resultaten under det fjärde kvartalet. Vi står inför en högintressant vår där ränteutveckling och massvaccinering blir helt avgörande för framtida börsutveckling. Lyckas vaccineringen ta ikapp förseningar så att tidsplanen för att nå flockimmunitet håller bör vi se en återgång till en mer normaliserad efterfrågan för bolagens produkter och tjänster. Tillsammans med de kostnadsbesparingar som genomfördes under 2020 finns god potential till stigande vinster under kommande kvartal i takt med att efterfrågan kommer tillbaka.

Förväntad vinsttillväxt för Q4-rapporterna i USA

Makrostatistik

Kinas ekonomi är undantaget när helåret 2020 sum­meras och leder återhämtningen relativt resten av världens ekonomier. Företagen har snabbt kommit i gång med produktionen och kinesiska hushåll konsumerar om än med viss för­siktig eftersläpning. Det gör det svårt att se tydliga konsumtions- och beteendeförändringar från covid-19 i landet. Idag måndag släpptes kinesisk BNP för det fjärde kvartalet som steg med 6,5 procent i årstakt, vilket resulterade i en tilläxttakt om 2,3 procent för helåret 2020. Det är den lägsta siffran sedan 1976 men Kina är trots allt ett av de få länder som kan presentera en positiv tillväxttakt  under pandemiåret. En av de största riskerna för den starka börstrend vi befinner oss i är om den ekonomiska återhämtning, när världen är vaccinerad, får fart på inflationen. Det skulle kunna innebära att centralbankerna tvingas dra tillbaka de mycket marknadsvänliga penningpolitiska stimulanserna. I veckan får vi inflationssiffror från eurozonen men även om inflationsförväntningarna har återhämtat sig råder ett fortsatt lågt inflationstryck i regionen jämfört med exempelvis USA. Stimulansåtgärden med en sänkt moms i Tyskland väntas tillsammans med den starkare euron ha bidragit negativt de senaste inflationssiffrorna.

Stigande globala inflationsförväntningar
Värd risk att beakta under året då det påverkar centralbankernas stimulansplaner

Ta del av aktuell börsutveckling på världens börser, i lokal valuta och i svenska kronor.

Ta del av de senaste utvecklingen på ränte-, valuta och råvarumarknaden. 

Ta del av vår aktuella marknadssyn i form av vår taktiska allokeringsindikator.

Analytikerna bakom veckoanalysen