18 januari · 2021

 

Vad kan väcka liv i finanssektorn?

Rapportperioden har dragit igång i USA och först ut att bekänna färg var amerikanska storbanker. Finanssektorn har som helhet utvecklats tydligt svagare än världsindex sedan pandemin slog till, vad är det som pressar sektorn och finns det skäl att tro på en bättre utveckling framöver?

Finanssektorn har på global bas utvecklats klart svagare än det samlade världsindexet sedan i våras och sticker ut med relativt låga vinstmultiplar jämfört med övriga sektorer. Marknadsnarrativet är att det saknas triggers för sektorn i kombination med tuffa regleringar kring utdelningar och risktagande utmaningar i den digitala förändringen och ett permanent lågt ränteläge. Vad ska få intresset att öka eller har den ”gamla” finanssektorn spelat ut sin roll?

Finanskrisen ligger kvar som en våt filt

Finanssektorns roll och dess otyglade tillvaro innan finanskrisen 2008 har varit i lagstiftarnas fokus i efterdyningarna av finanskrisen. Vidlyftigt risktagande inom sektorn skulle inte på nytt tillåtas äventyra hela samhällets ekonomi. Högre kapitalkrav, tydligare distinktion av tillgångs- och säkerhetsmassan och uppdelning av affärsområden för att minska risken för intressekonflikter har blivit några av konsekvenserna. En ökad reglering och myndighetskontroll har också medfört att ansvaret för kapitaltransaktionerna lagts på de finansiella aktörerna i högre grad. Problem och kostnader förknippat med penningtvätt har sannolikt hållit alla bankledningar sömnlösa  de senaste åren.  Effekterna av regleringsvågen är förenklat en finanssektor med en mindre affärssida och med större kostnader för risk- och compliance enheter.

Affärsmodellen är således under hårt förändringstryck av regulatoriska skäl, i tillägg accelererar en annan trend för finanssektorn, digitaliseringen. Pandemiutbrottet medförde att behovet av fysiska bankkontor minskade dramatiskt och affärerna skulle istället ske digitalt. Flertalet av de konservativa kunderna tvingades till förändring vilket i förlängningen kan innebära en konkurrensnackdel för den oligopolliknande strukturen i många länder.

Brantare yieldkurva är en klassisk signal

Även om det finns en historik och en framtid för finanssektorn av tuffa regleringar och tekniksprång finns ljuspunkter. När pandemin är under kontroll, eventuella kreditförluster tagna och en ekonomisk cykel börjar om gynnas  finanssektorn av högre räntor vilket ger bättre marginaler. En klassisk positiv signal är en brantare räntekurva. Banker lånar in på korta löptider och ut på längre. En brantare räntekurva, eller yieldkurva, är därför allt annat lika positivt för intjäningen för sektorn. Konkurrensen är hård men samtidigt har volymtillväxten de senaste åren varit god vilket i någon mån  kompenserar för högre kostnader. I nuvarande krismedvetenhet med fokus på att starta igång ekonomierna igen spelar finanssektorn en viktig roll och hårdare restriktioner kring utlåning är knappast högst upp på lagstiftarnas agenda.

 

Global financials vs MSCI World

Steepening yield curve

 

 

Finansiella marknader

Veckan har präglats av förhoppningar kring fler och utökade amerikanska stimulanspaket, den tillträdande nya administrationen har kommunicerat att de gärna ser ytterligare två stimulanspaket för att förstärka den ekonomiska aktiviteten. Den välbekanta oron kring smittspridningstakten fick ny energi av en negativ signal från Kina, med kraftiga ökningar i några regioner i Pekings omedelbara närhet. Kina har agerat draglok för världsekonomin när flertalet andra länder varit nedstängda och det är naturligtvis mycket illavarslande om Kina behöver vidta drakoniska nedstängningsåtgärder på nytt.  Ränteuppgången, för statspapper med längre löptider, som följde på senatsvalutgången i Georgia tog en paus under veckan. Utvecklingen på aktiemarknaderna var också avvaktande till svagt negativ inför kommande rapportsäsong.  Kursreaktionerna för de rapporterande amerikanska bankerna, Citigroup, JP Morgan och Wells Fargo var generellt negativ trots att både omsättning och resultat överträffade prognoserna. 

Amerikansk statsobligation 2 och 10 år

Makrostatistik

Detaljhandelsstatistik från USA kom in klart svagare, förväntningarna var att detaljhandeln exklusive bilar skulle minska med 0,4 procent och utfallet blev minus 1,4 procent. Industriproduktionen, också den amerikansk, överraskade dock positivt. Förväntansbilden var en ökning på 0,5 procent och utfallet blev 1,6 procent. Tillverkningsindustrin i USA håller  onekligen igång relativt bra. Kapacitetsutnyttjandet var också starkt med ett utfall på 74,5 procent, vilket var bättre än förväntade 73,7 procent. Konsumentförtroende och sysselsättning är fortfarande svagt och förhoppningarna är att pandemin kan vara under kontroll med vaccinens hjälp till sommaren. Ett första estimat på Tysklands BNP presenterades under veckan vilket visade ett fall på 5 procent under 2020. Onekligen har pandemiåtgärderna slagit hårt mot ekonomisktillväxt under 2020 och trots att vaccinering nu påbörjats blir restriktionerna hårdare i många länder.

Detaljhandel och BNP

 

Finansiella marknader

Det råder generellt ett starkt börssentiment där investerare fortsätter att se möjligheter istället för risker.  Rapportperioden som väntas ge en uppdatering kring hur bolagen klarat höstens pandemiläge startar på allvar under veckan. Givetvis blir resultatutveckling och orderläge intressant läsning, men investerare har redan tagit höjd för fallande vinster under det fjärde kvartalet och fokuserar mer på framtidsutsikterna och kommande utdelningsbesked. Det intressanta blir hur bolagen guidar för 2021 och i vilken utsträckning detta räcker för att försvara de generellt höga värderingarna. För de svenska storbolagen blir det även intressant att se hur den starka svenska kronan har påverkat resultaten under det fjärde kvartalet. Vi står inför en högintressant vår där ränteutveckling och massvaccinering blir helt avgörande för framtida börsutveckling. Lyckas vaccineringen ta ikapp förseningar så att tidsplanen för att nå flockimmunitet håller bör vi se en återgång till en mer normaliserad efterfrågan för bolagens produkter och tjänster. Tillsammans med de kostnadsbesparingar som genomfördes under 2020 finns god potential till stigande vinster under kommande kvartal i takt med att efterfrågan kommer tillbaka.

Förväntad vinsttillväxt för Q4-rapporterna i USA

Makrostatistik

Kinas ekonomi är undantaget när helåret 2020 sum­meras och leder återhämtningen relativt resten av världens ekonomier. Företagen har snabbt kommit i gång med produktionen och kinesiska hushåll konsumerar om än med viss för­siktig eftersläpning. Det gör det svårt att se tydliga konsumtions- och beteendeförändringar från covid-19 i landet. Idag måndag släpptes kinesisk BNP för det fjärde kvartalet som steg med 6,5 procent i årstakt, vilket resulterade i en tilläxttakt om 2,3 procent för helåret 2020. Det är den lägsta siffran sedan 1976 men Kina är trots allt ett av de få länder som kan presentera en positiv tillväxttakt  under pandemiåret. En av de största riskerna för den starka börstrend vi befinner oss i är om den ekonomiska återhämtning, när världen är vaccinerad, får fart på inflationen. Det skulle kunna innebära att centralbankerna tvingas dra tillbaka de mycket marknadsvänliga penningpolitiska stimulanserna. I veckan får vi inflationssiffror från eurozonen men även om inflationsförväntningarna har återhämtat sig råder ett fortsatt lågt inflationstryck i regionen jämfört med exempelvis USA. Stimulansåtgärden med en sänkt moms i Tyskland väntas tillsammans med den starkare euron ha bidragit negativt de senaste inflationssiffrorna.

Stigande globala inflationsförväntningar
Värd risk att beakta under året då det påverkar centralbankernas stimulansplaner

 

 

Ta del av aktuell börsutveckling på världens börser, i lokal valuta och i svenska kronor. Visa tabellen.

Ta del av de senaste utvecklingen på ränte-, valuta och råvarumarknaden. Visa tabellen.

Ta del av vår aktuella marknadssyn i form av vår taktiska allokeringsindikator. Visa indikatorn.

 

Analytikerna bakom veckoanalysen

---

---

22 februari · 2021

 

Resan mot en mer hållbar värld ritar om kartan

Engagemanget för hållbarhet växer för varje minut och finans-branschen spelar en viktig roll i omställningen mot en mer hållbar värld. Utan tvekan kommer avkastningen i finansiella tillgångsslag som aktier i allt högre grad att styras av hållbarhets-arbetet.

Alla behöver vi bidra till ett mer hållbart samhälle och finansbranschen är en viktig kugge i det hjulet. Riktningen i vilken kapital allokeras och hur det används för att påverka affärsmodeller är av stor betydelse för resan mot ett mer hållbart samhälle. Många steg tas för att öka hållbarhetstransparensen, men mycket arbete kvarstår och definitionen av vad som faktiskt är hållbart är otydlig, även om EU:s taxonomi blir ett av ett flertal viktiga steg mot en bättre genomlysning.

Tidigare var uppfattningen att hållbara investeringar bidrog till samhällsnyttan men inte genererade konkurrensmässig avkastning. Det har på senare år visat sig felaktigt. Avkastningen i hållbarhetsindex som MSCI ESG Leaders har överträffat klassiskt världsindex och en positiv följd av coronapandemin har varit att medvetenheten och efterfrågan när det gäller hållbarhet har ökat ytterligare.

Flödena till det som anses vara hållbara investeringar har varit mycket stora. Därför är idag också bubbeldiskussionen på temat het. Flera gånger i historien har nämligen hastigheten i förändringen som står för dörren överskattats av finansmarknader. Det har i sin tur resulterat i priskollaps när verklighetens hinder längs vägen hunnit ikapp och ett ganska nutida exempel är IT-bubblan runt millennieskiftet. Idag vet vi alla att antagandena om att tekniken skulle var banbrytande var riktiga, men tiden det tog innan den verkliga omställning kom var betydligt längre än vad som då väntades. Priset du betalar för en aktie påverkar dina avkastningsutsikter och att en teknologi är disruptiv rättfärdigar naturligtvis inte vilken prislapp som helst.

Idag är jag övertygad om att vi befinner oss vid foten av nästa stora skifte; skiftet mot en mer hållbar värld. Resan är lång och många fallgropar kommer att finnas längs vägen, men otvivelaktigt är det den trendriktningen som gäller. Att ligga i framkant och investera i sådant som på allvar kan bidra till att förändra världen i en mer hållbar riktning kommer att löna sig över tid. Jag skulle till exempel inte bli förvånad om nästa generation megacapbolag är bolag som genom skalbar teknologi och artificiell intelligens kan erbjuda produkter som till exempel påtagligt reducerar jordens resurs- eller energiförbrukning eller bidrar till att minska fattigdom och svält. Oavsett kommer skillnaden mellan de bolag som gör skillnad och inte att göra allt tydligare avtryck i avkastningen.

Hållbarhet är ett mycket viktigt inslag i allt vi gör på Söderberg & Partners och vi genomför idag hållbarhetsanalyser inom fyra områden; fonder, fondförsäkringar, sakförsäkringar och pensionsbolag. Prata gärna med din rådgivare om du vill veta mer!

 

Hållbart lönar sig även avkastningsmässigt

 

Finansiella marknader

Under inledningen av föregående vecka nåddes nya rekordnivåer på Stockholmsbörsen. USA och Kina, som höll stängt på måndagen respektive måndagen till onsdagen föll tillbaka något, men ligger inte heller de långt ifrån de toppar som noterades veckan dessförinnan. Den veckan noterade också Bank of America de största inflödena till aktiemarknaden någonsin, då nästan 500 miljarder kronor sattes in i olika aktiefonder under en enda vecka. Vinstestimaten har efter rapportsäsongen fortsatt att revideras upp och det har givit stöd till sentimentet. Andra händelser som hade betydelse för riktningen på börsen förra veckan, utöver den makroekonomiska statistikskörden som berörs mer i detalj nedan, var offentliggörandet centralbanksprotokollen från både ECB:s, Fed:s och Riksbankens senaste möten. I samtliga fall kom duvaktiga signaler om att stimulanserna kommer att ligga kvar under en överskådlig framtid. Veckan bjöd också på G7-toppmöte i virtuellt tappning. Mötet var den nytillträdde amerikanska presidenten Joe Bidens första och ett givet diskussionsämne för ledarna i världens sju största ekonomier var förstås pandemin. Såväl USA som EU kom med beskeden att de utökar tidigare utlovade stöd till Världshälsoorganisationens (WHO) globala vaccinprogram Covax.

Stockholmsbörsen inkl. utdelning

Makrostatistik

En makrotung vecka ligger nu bakom oss och vi har bland annat fått mer ljus på industriproduktionen i såväl euroområdet som USA. I USA steg den mer än vad som väntades av marknaden månad över månad, medan det motsatta syntes i euroområdet, där statistiken släpar en månad och produktionen minskade i större omfattning än vad marknaden i snitt hade förväntat sig. I tisdags fick vi preliminär BNP-statistik och sysselsättningsstatistik från euroområdet liksom tyska finansanalytikers förtroendeindex (ZEW). BNP beräknas nu preliminärt ha backat med 0,6 procent under fjärde kvartalet i fjol medan sysselsättningen under samma period steg något. ZEW-index steg klart mer än väntat, till 71,2 och ökningen kan uteslutande härledas till framtidsoptimism. Onsdagen bjöd på amerikansk detaljhandelsstatistik som visade sig vara klart starkare än väntat då detaljhandeln i januari ökad 5,3 procent månad över månad. De stora finanspolitiska stimulanserna är en viktig bidragande orsak bakom den kraftiga ökningen. Stämningsläget bland amerikanska husbyggare är också fortsatt gott och försäljningen av befintliga bostäder steg på månadsbasis samtidigt som bostadsbyggandet föll tillbaka något. Philadelphia Fed index överträffade förväntningarna men försvagades marginellt. Svensk inflation steg med 1,7 procent i årstakt, högsta takten sedan slutet av 2019. Veckan avslutades med preliminära inköpschefsindex från Markit som signalerar fortsatt styrka i USA men svaghet i euroområdet.

Industriproduktion
Årstakt

 

Finansiella marknader

Rapportsäsongen börjar nu tappa i intensitet även om det fortfarande är en strid ström av rapporter från lite mindre bolag. Efter rapportperioder brukar marknadsfokus istället bli mer makrobetonat. För tillfället uppvisar både långa obligationsräntor och aktiemarknaderna generellt en stigande utveckling. Det mycket låga ränteläget bedömer vi är en mycket viktig komponent och förklaring till de nuvarande historiskt höga vinstvärderingarna. Vi har tidigare kommunicerat att earnings yield sticker ut positivt för aktiemarknaden relativt räntemarknaden i ett historiskt perspektiv, men hur ser förhållandet ut nu efter en tids ränteuppgång? Vi kan konstatera att förhållandet, med en differens på cirka tre procent, fortfarande är positivt även om det har försämrats och kan jämföras med den genomsnittliga differensen på två procent. Ränteutvecklingen är under stark påverkan från centralbankerna och deras olika tillgångsköpsprogram förutom de konjunkturella faktorerna. Nuvarande kommunikation är fortsatt väldigt stöttande från centralbankerna men eventuella förändringar i denna blir viktiga för utvecklingen för finansiella tillgångar.

Earnings yield vs räntemarknaden
Aktiers avkastning är attraktiv i nuvarande ränteläge

Makrostatistik

Veckan inleds med att IFO presenterar statistiken för affärsklimatet i Tyskland. Efter den snabba uppgången efter kraschen under förra året har tendensen varit svagare. Restriktionerna kopplade till coronapandemin tynger fortsatt delar av näringslivet även om exportsektorn har varit en viktig ljuspunkt under de senaste månaderna. Förväntansbilden är ett utfall på 90,5. Från USA presentas flera konsumentförtroendemätningar under veckan, vilka i motsats med flertalet andra ekonomiska indikatorer inte pekat uppåt efter bottenkänningen förra våren. På tisdag presenteras Conference Board Consumer Confidence, vilket förväntas stiga något till 90,0 från förra månadens utfall på 89,3. På torsdag kommer även konsumentförtroendemätningar från Tyskland, Italien och Frankrike. I slutet av veckan, på fredag, presenteras University of Michigan sin konsumentförtroendemätning och även här förväntas en liten förbättring jämfört med förra månaden.

Tyskt affärsklimat
IFO-index

 

 

Ta del av aktuell börsutveckling på världens börser, i lokal valuta och i svenska kronor. Visa tabellen.

Ta del av de senaste utvecklingen på ränte-, valuta och råvarumarknaden. Visa tabellen.

Ta del av vår aktuella marknadssyn i form av vår taktiska allokeringsindikator. Visa indikatorn.

 

Analytikerna bakom veckoanalysen

---

---

15 februari · 2021

 

Dollar och euro nu i balans

Den amerikanska dollarn har under det senaste året försvagats rejält mot flertalet valutor, drivet kanske främst av minskade räntedifferenser. Ska dollarn försvagas ytterligare och var finns värderingsstöd?

Det senaste året har dollarn försvagats drygt åtta procent mot en korg av andra större valutor (DXY). Utraderade och minskade räntedifferenser i spåren av räntesänkningar och andra stimulansåtgärder från den amerikanska centralbanken bedömer vi är huvudanledningen. Valutor påverkas samtidigt av en mängd variabler och ökad riskaptit, oro för skenande amerikanska underskott samt ett allt större kinesiskt inslag i den globala ekonomin är även bidragande förklaringar. Vår valutasyn under fjolåret, att dollarn skulle försvagas mot både euro och krona,  har således visat sig vara korrekt och den generella försvagningen har medfört en förbättrad tillvaro för många bolag på tillväxtmarknaderna, där skuld i dollar är vanligt förekommande. Med det sagt, finns det nu skäl att ändra uppfattning?

Vad visar förhållandet enligt REER ?

Värdering enligt REER, Real Effective Exchange Rate, används bland annat för att mäta ett jämnviktsläge för länders valutor i relation till andra länders valutor där handelsutbytet justerat för inflation länderna emellan ger den underliggande viktningen i valutakorgen. Denna visar i nuvarande läge en fortsatt nedsida för dollarn mot hela valutakorgen. Ser man däremot till värdering genom räntekurvdifferenser så har amerikanska räntor med längre löptider börjat stiga vilket ger på nytt ökande räntedifferenser till dollarns fördel. Jämfört med exempelvis euron finns det för närvarande inte stöd för en fortsatt försvagning av dollarn mot euron. Däremot bedömer vi att det  fortfarande finns utrymme för en försvagning av dollarn mot de mest cykliska valutorna.

Neutrala utsikter för EUR/USD

Vår bedömning är därför att dollarn inte försvagas ytterligare mot euron på tre till tolv månaders sikt men vi ser fortsatt stöd för de mest cykliska valutorna, däribland den svenska kronan. I vår taktiska allokeringsindikator lyfts därför betyget till neutralt eller gult för EUR/USD men vi kvarstår i bedömningen att kronan är undervärderad relativt både dollar och euro.

Valutor är en del av helhetsbedömning

I ett investeringsperspektiv utgör valutabedömningar en viktig pusselbit att beakta. I synnerhet vid val av regional exponering och för investeringar med låg förväntad avkastning. Rörelserna kan vara betydande och är därför en högst påtaglig risk att förhålla sig till. Vårt förändrade betyg får dock inga omedelbara implikationer för övriga betyg och positioner, men innebär att vi förväntar oss mindre dramatik och rörelser på valutaområdet de kommande månaderna, vilket kan vara positivt för det generella marknadssentimentet.

 

Euron har stärkts mot dollar och är nu i balans vid beaktande av räntedifferenser

 

De mest cykliska valutorna har mer att ge enligt REER

 

 

Finansiella marknader

Rapportfloden fortsätter och ger mycket bolagsspecifik information men också successivt en samlad bild över hur den nuvarande pandemin och den konjunkturella situationen påverkar företagssektorn. Rapportutfallen är överlag bättre än analytikerprognoserna, ett förhållande vi tidigare kommunicerat också krävdes för att ge fortsatt kortsiktigt stöd och kursuppgångar. Stockholmsbörsen och världsindex i svenska kronor uppvisade under veckan en positiv utveckling med uppgångar på cirka en procent. Ränteutvecklingen var relativt odramatisk och den amerikanska tioåriga statsobligationen noterades till något högre ränta, 1,18 procent, under vecken.  Volatilitetsindex, VIX, noteras återigen sedan en tid nära tioårssnittet. VIX ger en indikation på en lugnare marknadsutveckling för närvarande men mycket låga nivåer kan också tolkas på motsatt sätt då marknaden i det läget blir känslig för skeenden som innebär stigande osäkerhet.

Volatilitetsindex
CBOE (S&P 500)

Makrostatistik

NFIB, eller småföretagarnas framtidsutsikter i USA, visade på en fortsatt försvagning. De samlade prognoserna indikerade 96,5, utfallet blev 95, vilket också var något lägre än förra månadens utfall på 95,9. Pandemieffekterna är högst påtagliga och det i synnerhet för de mindre företagen, ofta verksamma inom tjänstesektorn. Amerikansk inflationsstatistik visade på ett något svagare inflationstryck än väntat, 1,4 procent mot väntade 1,5 procent, för konsumentprisindex år över år. I fredags presenterades Michiganindex, en amerikansk konsumentförtroendemätning. Utfallet för mätningen mitt i månaden blev 76,2 vilket var lägre än förväntningarna på 80,8. Konsumentförtroendet sticker generellt ut med svagt utfall vilket vi tidigare kommunicerat kring. Historiskt har konsumentförtroendet och exempelvis börsutveckling uppvisat starka samband men sedan pandemiutbrottet har en tydlig frikoppling blivit ett faktum.

USA: NFIB
Småföretagarindex, 1986 = 100, tre månaders glidande medelvärde

 

Finansiella marknader

Förra veckans första samtal mellan Joe Biden och Xi Jinping är startskottet för att förbättra relationen efter fyra år av drastisk försämring. Slutsatsen av samtalet är att vi framöver kan vänta oss en kraftig konkurrens men inte någon tydlig konfrontation stormakterna emellan. Den kinesiska yuanen har stärkts ordentligt det senaste halvåret, som en effekt av dollarförsvagningen, Kinas ekonomiska styrka och förhoppning på Bidens utrikespolitik. Avgörande för valutautveckling blir, utöver Kinas ekonomiska återhämtning, hur förhållandet mellan USA och Kina utvecklas. Vi bör inte vänta oss några ytterligare tullar från USA framöver men inte heller att befintliga exportrestriktioner och tariffer tas bort i närtid. Biden är knappast någon frihandelsvän och hans idé blir att bygga allianser, sannolikt med EU för att möta Kinas växande ekonomiska maktanspråk. Risken att marknaden överraskas av drastiska och impulsiva åtgärder har minskat då Biden väntas ha ett tålamod och signalerar en radikalt skild inställning till Kina jämfört med Trump. Utöver den fortlöpande maktrelationen är fokus på de sista rapporterna. Rapporterna har hittills bekräftat den kraftiga förväntade vinsttillväxten är inom räckhåll, vilket gör att börsen kan fortsätta att stiga samtidigt som den växer in i en något ansträngd värdering.

Yuanförstärkning under hösten
Stark återhämtning och hopp om mildare handelskonflikt har givit stöd

Makrostatistik

Idag måndag får vi statistik över industriproduktionen i euroområdet. Industrin har i flera länder visat motståndskraft mot slutet av 2020 när nya nedstängningar slagit hårt mot framför allt tjänstesektorn. Däremot har återhämtningstakten bromsat in ju närmare vi kommer toppen före corona, vilket innebär att en något svagare statistik är att vänta. Framöver förblir dragkraften från den kinesiska återhämtningen avgörande för Europas industri, samtidigt som det krävs att tjänstesektorn och konsumtionen kommer igång på allvar för att produktion och efterfrågan ska nå nivåer före corona. En bra indikator för den globala efterfrågesituationen är den amerikanska detaljhandeln som pressats på senare tid. Konsumtionsdata för januari presenteras på onsdag som väntas stiga med 0,7 procent jämfört med tidigare månad. Om konsumentförtroendet, som fortfarande ligger på dämpade nivåer, börjar stiga som en effekt av minskade restriktioner, ytterligare stimulanspaket och en ökad sysselsättning kan konsumtionen öka under de kommande kvartalen. I veckan får vi också tyska finansanalytikers förtroendeindex (ZEW). Både index över förväntningarna, som ska förutsäga den ekonomiska utvecklingen om sex månader, och index över nuläget väntas falla tillbaka något. Troligtvis som en effekt av den fortsatta osäkerheten om nya nedstängningarna. Veckan avslutas med preliminära inköpschefsindex från Markit.

 

Industriproduktion
Årstakt

 

 

Ta del av aktuell börsutveckling på världens börser, i lokal valuta och i svenska kronor. Visa tabellen.

Ta del av de senaste utvecklingen på ränte-, valuta och råvarumarknaden. Visa tabellen.

Ta del av vår aktuella marknadssyn i form av vår taktiska allokeringsindikator. Visa indikatorn.

 

Analytikerna bakom veckoanalysen

---

---

8 februari · 2021

 

Hur positionerar vi oss på räntemarknaden?

Dagens låga ränteläge innebär rejäla utmaningar för att skapa avkastning på räntemarknaden. Efter en stark utveckling för high yield begränsas potentialen men vi föredrar fortsatt kreditrisk över ränterisk i vår ränteallokering.

Med de oerhört låga räntenivåerna vi har idag är det fortsatt en utmaning att skapa meningsfulla värden inom räntemarknaden generellt. Stigande marknadsräntor skulle däremot göra obligationer mer attraktiva än vad de är idag, men samtidigt medföra förluster under resan dit. Från bottennivån i somras har de långa räntorna i USA stigit och vi noterar idag 1,17 procent för den 10-åriga räntan. Framförallt ligger högre inflationsförväntningar bakom rörelsen. Detta efter att Fed nu tolererar högre inflation under längre perioder i kombination med att senaten i USA styrs av demokraterna och en allmän positiv syn på ekonomin.

Samtidigt indikerar de stigande inflationsförväntningarna ett något högre ränteläge vilket gör det mindre fördelaktigt att ta ränterisk (duration) i dagsläget, varför vi behåller vår undervikt på längre obligationer.

Blickar vi ut över 2021 bedömer vi inte att styrräntorna kommer att förändras under året vare sig i Sverige, inom eurozonen eller i USA. Alla tre centralbankerna verkar istället vara inne på att stimulera via köp på obligationsmarknaden och genom att erbjuda lånefaciliteter.

Stark återhämtning för high yield

Under marknadsturbulensen i mars steg kreditspreadarna, påslaget i ränta mellan företags- och statsobligationer kraftigt. Kreditspreadarna rör sig omvänt mot priset på själva företagsobligationen och kursfallen blev brutala där både den amerikanska som europeiska marknaden föll cirka 20 procent på tre veckors tid.

l början av april valde vi att höja betyget på high yield då värderingsnivåerna var klart attraktiva. Uppgången sedan botten i slutet av mars har varit kraftfull och överstiger i skrivande stund 30 procent. Nackdelen med uppgången är förstås att kreditspreadarna nu åter är nere på de nivåer som rådde före krisen i fjol, vilket är klart under historiskt snitt. Det lämnar små möjligheter för ekonomiska snedsteg framöver och vi har därför i samband med vår strategirapport i januari sänkt betyget för det mest riskfyllda segmentet high yield från ljusgrönt till gult (neutralt). Det finns däremot fortsatt ett visst värde i att vara exponerad mot segmentet, vilket vi fortfarande är, särskilt med tanke på de kraftfulla stimulanserna från centralbankerna som ger stöd åt marknaderna.

I samband med justeringen av betyget tog vi upp betyget för investment grade då vi bedömer att centralbankernas stora tillgångsköp och marknadens efterfrågan gör att kreditspreadarna för investment grade under 2021 kommer att vara stabila eller svagt sjunkande. Visserligen är också den underliggande räntan mycket låg, men en viss potential finns på obligationsmarknaden så länge Fed, ECB och Riksbanken fortsatt köper en så stor andel av marknaden.

 

Amerikansk 10-årig statsobligationsränta

Kraftiga svängningar för kreditspreadar
På global nivå är kredispreadarna nere på samma nivå som för ett år sedan

 

Finansiella marknader

Under veckan såg vi en återtagen optimism med nya rekordnivåer på världens börser efter nya stimulanstankar i USA där politikerna diskuterar storlek och sammansättning på nya program. Även att Gamestop-hysterin lagt sig något har bidragit till det positiva börshumöret. På hemmaplan fortsatte bokslutsrapporter trilla in med blandade utfall, men där de flesta var överlag bättre än väntat. Volvo presenterade till exempel ett urstarkt bokslut där rörelseresultat kom in 34 procent högre än väntat och orderingången på lastbilar ökade med hela 61 procent till 86 069 fordon, vilket var 28 procent över förväntningarna. På andra sidan Atlanten, där nu 43 procent har rapporterat, har cirka 84 procent överträffat förväntningarna efter starka bolagsrapporter från bland annat Alphabet (Google) och Amazon i veckan. Däremot ska man komma ihåg att amerikanska bolag ofta guidar ned inför rapporterna för att överträffa estimaten. Slutligen har oljepriset stigit till den högsta nivån sedan februari 2020 då OPEC+ estimerar att lagernivåerna kommer att falla framöver, vilket ses som ett lyckat steg i att skära ner utbudet.

S&P 500 index
USA

Makrostatistik

En ny månad betyder som alltid att en mängd tung data presenteras. Veckan inleddes av statistik från världens alla inköpschefer inom industrin som överlag visade något svagare siffror än tidigare. Amerikanska ISM-index för industrin föll tillbaka mer än väntat i januari men ligger kvar på tydligt expansiva nivåer 58,7. Längre leveranstider fortsätter att bidra positivt till indexet, medan order och produktion sjönk från höga nivåer och sysselsättningsindex steg. I Europa fortsätter tjänstesektorn att vara det största sänket för ekonomin där restriktionerna drabbar de hårt utsatta branscherna. Inköpschefsindex för tjänstesektorn i euroområdet sjönk i januari till 45,4 jämfört med 46,4 i december, vilket är den tredje månaden i rad som indikatorn backar och både det kombinerade och tjänste-PMI ligger under gränsen för tillväxt. Konsumentprisindex i euroområdet steg till 0,9 procent i januari jämfört med –0,3 i december, vilket är det högsta sedan i februari förra året och första gången det vänder till plus på fem månader. Efter att antalet nyanmälda arbetslösa föll till den lägsta nivån sedan i november avslutades veckan med sysselsättningsstatistik där 49 000 nya jobb skapades under januari, vilket var i linje med förväntningarna. Samtidigt uppgick arbetslösheten till 6,3 procent, vilket ska sättas i relation till decembers 6,7 procent.

Globalt inköpschefsindex - tecken på avtagen styrka
Tjänstesektorn fortsatt svagast

 

Finansiella marknader

Rapportsäsongens intensivaste dagar ligger bakom oss och marknaderna blickar i allt större utsträckning åter mot politik, makroekonomi och virusläge. Som väntat har återhämtningen i den globala ekonomin visat tecken på att plana ut och i vissa fall ta ett steg tillbaka, men förväntningarna ligger fortsatt på att vaccin ska möjliggöra förnyad stryka under senare delen av året. I framkant vad gäller vaccinationer ligger naturligtvis Israel, som var tidigt ute med att sluta vaccinavtal till sin befolkning, men även USA och Storbritannien har kommit långt vad gäller vaccinering. USA var dessutom snabba med att införa omfattande stimulansåtgärder och en potentiellt starkare återhämtning där än i omvärlden kan göra att vi kan få se ett avbrott i dollarförsvagningen senare under året. Cykliska undervärderade valutor likt kronan kan dock fortsätta visa styrka så länge riskaptiten, likt idag, är god. Vår bedömning är därför att ytterligare kronförstärkning väntar under året, men vi ser samtidigt att såväl kortsiktiga som långsiktiga faktorer kan dämpa kronas apprecieringstrend. Inom kort drar utdelningssäsongen i gång och det är en tid då kronan historiskt visat svaghetstecken. På längre sikt kommer Riksbankens ambition att öka valutareserven att påverka kronkursen negativt eftersom ett säljtryck uppstår genom stora köp av utländska valutor. Riksbankens möjligheter att nå inflationsmålet om två procent påverkas negativt av en starkare krona eftersom det sänker priset på importerade varor och på så vis pressar inflationen.

COVID-19 vaccinations
Percent of population

Makrostatistik

Idag måndag kom data över tysk industriproduktion under fjolårets avslutande månad. Den sju månader långa uppåtgående trenden bröts då statistiken visade en oförändrad nivå månad över månad. Det kan ställas i relation till förväntningarna om en produktionstillväxt om 0,3 procent. På tisdag får vi mer ljus på de amerikanska småföretagarnas humör genom NFIB småföretagarindex för januari. Föregående mätning visade en klart större humörförsämring än vad marknaden hade estimerat och svagheten gick framförallt att härleda till försämrade utsikter för försäljning och affärsklimat, kopplat både till den nya kongressen och den tilltagande smittspridningen. Viss förbättring väntas ha skett under januari. Onsdagen bjuder på inflationsstatistik och av störst intresse blir den amerikanska som väntas ha stigit till 1,5 procent år över år. En kraftigt stigande och varaktigt hög inflation skulle kunna få den amerikanska centralbanken Fed att vända om sin idag expansiva penningpolitik, något som i sin tur skulle förändra spelplanen för finansiella tillgångsslag. På torsdag får vi svensk arbetslöshet i januari från Arbetsförmedlingen och fredagen bjuder på månadens preliminära Michiganindex från USA samt eurozonens industriproduktion under januari.

 

USA: NFIB
Småföretagarindex, 1986 = 100, tre månaders glidande medelvärde

 

 

Ta del av aktuell börsutveckling på världens börser, i lokal valuta och i svenska kronor. Visa tabellen.

Ta del av de senaste utvecklingen på ränte-, valuta och råvarumarknaden. Visa tabellen.

Ta del av vår aktuella marknadssyn i form av vår taktiska allokeringsindikator. Visa indikatorn.

 

Analytikerna bakom veckoanalysen

---

---