Veckoanalys | Vecka 38

Dystert septemberfacit och överraskande inflationssiffror

Börsutvecklingen har fortsatt på inslagen linje med en negativ avkastning för veckan. September ser med andra ord ut att leva upp till sitt historiskt svaga facit så här långt. Trots den svaga utvecklingen i Kina på sistone ställer vi oss fortsatt positiva till Tillväxtmarknader med stöd av en attraktivare värdering och ökade chanser för nya stimulanser.

Finansiella marknader

Börserna ser ut att fortsätta leva upp till sitt svaga septemberrykte. Med data som sträcker sig ända tillbaks till år 1945 har september månad visat upp ett dystert facit sett till historiken. Avkastningsmönstret verkar onekligen vara mer regel än undantag och historien ser så här långt ut att upprepa sig även i år. Det är i synnerhet tillväxtmarknaderna, med Kina i spetsen, som fortsätter tynga världsindex. Den kinesiska kredittillväxten har som bekant mattats av från fjolårets historiskt sett höga nivåer samtidigt som vågen av regleringsinitiativ, från den kommunistiska regimen i Kina, fortsätter avlösa varandra. Dessutom har det kommit allt fler indikationer på att den kinesiska fastighetsjätten Evergrande Group står inför den största rekonstruktionen i historien efter att ha ställt in utestående räntebetalningar. Värderingsmässigt har säljtrycket medfört att många asiatiska marknader nu handlas i linje med sina tioårssnitt, klart lägre än utvecklade marknader. Regleringsrisken bedömer vi kvarstår och motiverar en rabatt, men de långsiktiga utsikterna är fortsatt goda samtidigt som en tydligare avmattning i den kinesiska ekonomin kan öppna upp för nya finans- och penningpolitiska stimulanser framgent.

Fortsatt avmattning kan öppna upp för stimulanser

Makrostatistik

Veckan bjöd på en hel del inflationsstatistik, inte minst från USA men även på hemmaplan. Till att börja med kom amerikansk inflation ut något svagare än vad marknaden hade befarat vilket bidrog till viss inflationslättnad på mark-naderna. Utfallet kom efter flera månader av starkare inflation än väntat och även om det är för tidigt att dra långgående slutsatser bidrog trendbrottet sannolikt till en viss lättandes suck för Fed-direktionens tes om att den höga inflationen trots allt är övergående. De svenska inflationssiffrorna för augusti gick däremot på tvärs emot de amerikanska och landade på beskedliga 2,4 procent mot Riksbankens prognostiserade 1,43 procent. Justerat för energipriser (KPIF ex energi) steg däremot inflationen från 0,5 till 1,4 procent. Det är alltför tidigt att dra några slutsatser, men den överraskande starka siffran kan delvis bero på högre internationella priser, delvis på att normala säsongsmönster har förändrats över tid. I övrigt kom amerikansk detaljhandelsförsäljning ut starkare än väntat under augusti och visade inte på någon särskild avmattning till följd av ökad smittspridning eller flaskhalsar som marknaden i viss mån hade räknat med på förhand.

Amerikansk inflation kom ut svagare än väntat
CPI

Finansiella marknader

Räntemarknaderna fortsätter att präglas av artificiellt låga räntor då centralbankerna, genom sina enorma tillgångsköps-program, önskar hålla nere marknadsräntorna för att ytterligare stimulera ekonomierna. Vi väntar oss att realräntor börjar stiga under hösten vilket i sin tur även får räntan på nominella obligationer att stiga. Med stigande obligationsräntor (fallande kurser på obligationer) ser vi det fortsatt som meningsfullt att ha en lägre durations-/ränterisk i räntedelen av portföljen. Både för företag med bättre bedömd kreditkvalitet (Investment grade) som för de med sämre kreditkvalitet (High yield) är kreditspreadarna idag nere på historiskt mycket låga nivåer. Om och när Fed minskar sina stödköp kan förstås oroa vad gäller investeringar mot företagsobligationer och då särskilt inom investment grade där den underliggande räntan är en klart större del av den totala räntan som ges inom segmentet. Däremot borde inte kreditspreadarna påverkas allt för mycket då en minskning av balansräkningen bara kommer att göras under perioder med goda ekonomiska utsikter, varför vi inte oroas allt för mycket av stigande kreditspreadar trots dagens mycket låga nivåer.

Kreditspreadarna är idag på lägre nivåer än före coronakrisen

Makrostatistik

Vi står inför en tung centralbanksvecka med räntebesked från flera tongivande centralbanker. Viktigast för marknaden är självklart beskedet från Fed men efter den svaga sysselsättningsrapporten för augusti är inga taperingbesked att vänta på onsdag. Bank of England (BoE) har börjat diskutera både minskade tillgångsköp och räntehöjningar, vilket gör att sannolikheten att banken tar ett första steg nästa vecka, genom att avsluta tillgångsköpen i förtid har ökat. Vi räknar inte heller med några nya besked från Riksbanken på tisdag utan ser framför oss att de lämnar politiken oförändrad för fjärde mötet i rad. De har, till skillnad från både Fed och ECB, redan annonserat att de kommer avsluta sina tillgångsköp mot årsskiftet vilket kan tolkas som att Riksbanken ligger före både Fed och ECB i den penningpolitiska åtstramningen. Det ska dock ses i ljuset av att Riksbanken redan äger mer än 50 procent av utestående obligationsstock vilket medför vissa svårigheter. Veckan bjuder också på preliminära inköpschefsindex och dagens höga nivåer för inköpschefsindex vittnar om att vi kommer bevittna en god tillväxt närmaste kvartalen men indikatorerna kan inte stanna på dessa nivåer hur länge som helst utan kommer till sin natur att mattas av och åter normaliseras. Normalt sett leder PMI-tillväxten med ett par kvartal och har även en god följsamhet med börsutvecklingen. Fallande indikatorer är dock inte entydigt med en annalkande recession utan speglar bättre normaliseringsprocessen i ekonomin.

Räntemarknaden frikopplad från makromässigt läge

Ta del av aktuell börsutveckling på världens börser, i lokal valuta och i svenska kronor. Visa tabellen.

Ta del av de senaste utvecklingen på ränte-, valuta och råvarumarknaden. Visa tabellen.

Ta del av vår aktuella marknadssyn i form av vår taktiska allokeringsindikator. Visa indikatorn.

Analytikerna bakom veckoanalysen