Månadsutblick December 2025
AI och FIRE för långsiktiga

Många pratar om AI-bubblan, men är det verkligen en bubbla? Sebastian anser inte det. Själv har jag skrivit en artikel om den heta trenden FIRE: Financial Independence, Retire Early. Rätt planerad kan den leda till ekonomisk frihet, men se upp för fallgroparna. I månadens krönika är vår riskanalytiker Adnan förbryllad över vilka stora risker en del tar.

Vill du hellre läsa utbicken i PDF-format? Ladda ner den här.

Marknadskommentar

Ingen techbubbla i sikte

Den senaste tidens turbulens på aktiemarknaden har i hög grad kretsat kring värderingarna i tekniksektorn, särskilt kring bolag med tydlig koppling till AI. Efter flera år med stora värdeökningar väcks alltid frågan om värderingarna gått för långt. Det är dock inte självklart att oron är befogad, mycket beror på vilka bolag man talar om, vilken tidshorisont man har, och hur man bedömer framtida kassaflöden och vinstmöjligheter.

Varför vi anser att värderingarna är berättigade

Vi menar att värderingarna för de stora, vinstgenererande teknikbolagen i många fall fortfarande är berättigade. Dessa bolag genererar redan stora vinster, har starka balansräkningar och betydande kassaflöden, vilket ger utrymme för fortsatt tillväxt: både organiskt och via investeringar i AI, molntjänster, infrastruktur och produktutveckling. Den långsiktiga potentialen, i kombination med nuvarande lönsamhet, gör att dagens värderingar är motiverade.  

Som ett exempel på nuvarande värderingsnivåer kan vi titta på några ledande teknikbolag inom sektorerna IT och Kommunikationstjänster, de två tech-sektorer vi för närvarande har en övervikt mot. Per den sista november har Apple ett p/e-tal på 33. Microsoft ligger på 28 och Nvidia på 25, vilket täcker de tre största IT-bolagen. Inom Kommunikationstjänster hittar vi Alphabet (moderbolag till Google) som nyligen klättrat till 29, och Meta (moderbolag till Facebook och Instagram) på strax under 22. 

Det innebär förvisso att fyra av dessa fem har högre värderingar än det amerikanska storbolagsindexet S&P 500, som ligger på 22. Det innebär dock också att samtliga fem av dem har lägre värderingsmultiplar än den amerikanska dagligvarujätten Walmart, på 38, och att alla förutom Apple har lägre värderingsmultiplar än Nike, på 31. Därför tycker vi det blir fel att lyfta fram just techbolagens värderingar som överdrivna, givet hur mycket högre vinsttillväxt dessa bolag har. 

När man investerar i dessa bolag får man redan idag kassaflöden och diversifierade intäktsbaser (annonsering, moln, hårdvara, prenumerationer, tjänster etc.) som en stabil grund. Därtill är många av dem ledande i AI-utvecklingen, något som kan ge fortsatt värdetillväxt under lång tid.

Var man bör vara vaksam

Vi vill samtidigt understryka att det finns potentiella riskmoment och att det finns bolag där optimismen kanske är överdriven. Enligt oss gäller det i synnerhet nyare, mindre bolag inom venture- och start-up-scenen, där man försöker bedöma vad vinsterna ska bli många år i framtiden, och där förväntningarna just nu är högt ställda. För sådana bolag är risken större att värderingarna inte håller om tillväxten uteblir.

Även bland de stora teknikbolagen finns en viss sårbarhet. Dyra värderingar bygger delvis på att AI-utvecklingen och digitalisering fortsätter i en snabb takt. Om tillväxten skulle sakta ner, om konkurrens hårdnar, eller om regulatoriska och makroekonomiska risker ökar, kan värderingar komma att testas. Att det är en bubbla som skulle spricka är dock osannolikt.

Ett aktuellt exempel på att marknaden är vaksam är att vissa varningar om ”överhettning” hörts även från institutioner: kritiker menar att känslan av att missa en stor uppgång, “fear of missing out”, kan driva värderingar till nivåer där de är känsligare för bakslag.

Bubbelretoriken och mediebevakningen

När profiler som Michael Burry, känd från filmen The Big Short och för att han är en av dem som förutspådde kraschen på den amerikanska bostadsmarknaden som ledde till finanskrisen 2008, uttalar sig om att det finns en AI-bubbla, får det stor medial uppmärksamhet — vilket kan förstärka osäkerheten och leda till överdrivna reaktioner på marknaden. Man missar dock ofta flera viktiga faktorer.

Först och främst blir positionerna ofta missförstådda och uppblåsta i media. De flesta sidor som rapporterade om hans innehav, där han positionerat sig för en nedgång i Nvidia och Palantir, skrev att positionerna var 100 gånger så stora som de faktiskt var. Detta gjorde att han själv kände sig tvingad att gå ut och förklara hur det faktiskt stod till, något som dock inte snappades upp lika snabbt i media. 

Dessutom har Michael Burry nu stängt sin hedgefond, vilket är ett tecken på att inte alla positioner har träffat så rätt som det som gjorde honom känd. Förvisso fungerar finansbranschen så att om du har rätt men är för tidig så har du fel, då det kostar att ligga i en felaktig position, men även de skickligaste förvaltarna tar felaktiga beslut som inte går att förklara med att de bara var tidiga. Annars vore det omöjligt att två skickliga förvaltare hade olika syn på ett visst bolag eller en viss marknad. 

Slutligen vill vi poängtera att många gånger när berömda hedgefondförvaltare går kort, eller satsar på en nedgång, i ett visst bolag, så har de redan hunnit stänga sin position när detta snappas upp av gemene man. När deras positioner blir offentliga ser man ofta en negativ marknadsreaktion, och storleken på denna beror på hur allvarliga och trovärdiga anklagelser förvaltaren kommer med. 

Ibland kan kursreaktionen redan de första dagarna vara så pass stor att förvaltaren är nöjd med avkastningen de fått från den korta positionen, varpå de  stänger positionen. Allt detta kan ske långt innan svensk media snappat upp att de ens tagit denna position vilket i så fall leder till att folk blir oroliga över någonting som redan är överspelat.   

Vi bedömer att det är dessa aspekter, inte själva fundamenta i bolagen, som överväldigande driver den rådande osäkerheten. För den typen av bolag som utgör de stora delarna av våra portföljer är kritiken i många fall överdriven.

Vår positiva syn kvarstår

Vi står fast vid vår bedömning att AI-utvecklingen fortfarande är i sin linda. Den transformation som pågår med automatisering, AI-driven produktutveckling, molntjänster, datadriven kundinsikt och global spridning av teknik har bara börjat. För de stora teknikbolagen innebär detta att de står väl positionerade för att kapitalisera på framtida vinster under lång tid framöver. 

Det betyder inte att det är det enda portföljen består av, vi förordar alltid en god riskspridning mellan såväl regioner som sektorer. Däremot ser vi goda möjligheter att hämta hem en viss överavkastning genom en något större exponering mot dessa sektorer än vad som återfinns i index. När vi som investerare ser bortom rubrikerna och faktiskt granskar fundamenta som vinster, kassaflöden, balansräkningar och långsiktig tillväxtpotential finner vi att många av de stora teknikbolagen fortfarande är väl värda sina värderingar. Tack vare deras skalbarhet, diversifierade intäktströmmar och ledande position inom AI och molntjänster ser vi fortsatt långsiktig potential. Vi behåller därför vår övervikt mot IT och Kommunikationstjänster.

Portföljstrategi

FIRE: Så mycket pengar krävs för ekonomisk frihet

Drömmen om att kunna sluta jobba långt före 65 lockar många. I sociala medier pratar man ofta om FIRE – Financial Indepen-dence, Retire Early. Idén är enkel: spara så mycket som möjligt, investera smart och nå en punkt där dina investeringar täcker dina kostnader. Men bakom den inspirerande ytan finns både fördelar och fallgropar. Här får du en översikt över hur FIRE fungerar och vad man bör tänka på innan man ger sig in i det.
Mikael Westin
Mikael Westin 
Chef Portfolio Solutions

FIRE bygger på tre grundpelare:

  1. Extremt högt sparande
    För att nå ekonomisk frihet snabbt sparar många FIRE-anhängare 40–70 procent av sin inkomst. Det innebär ofta att leva betydligt enklare än människor i samma livssituation; billigare boende, få resor, minimal konsumtion och i vissa fall även sidojobb för att öka inkomsterna.
  2. Investeringar som växer
    De flesta placerar sparandet brett på aktiemarknaden. Målet är att låta kapitalet växa långsiktigt. Tumregeln brukar vara att när du har sparat ihop cirka 25 gånger dina årliga utgifter, kan du i teorin leva på avkastningen (den så kallade 4-procentsregeln, att man kan ta ut och leva på fyra procent av kapitalet årligen).
  3. Låg och kontrollerad konsumtion
    Nyckeln är inte bara att spara ihop en stor summa, utan att hålla utgifterna låga under lång tid. Många som lever enligt FIRE-principen fortsätter dessutom att leva relativt sparsamt även efter att de slutat arbeta.

Vad behöver man tänka på?

Det finns några centrala frågor som alla bör gå igenom innan man bestämmer sig för att satsa på FIRE:

  • Hur låga och stabila är dina kostnader?
    Att som ung kunna leva på 20 000 kronor i månaden är en sak. Men hur ser det ut om 10, 20 eller 30 år? Kostnader för boende, el, försäkringar och mat är svåra att förutse och familjesituationen kan förändras. Ett eller flera barn lär ju förändra kalkylen betydligt.
  • Vilken avkastning är rimlig att räkna med?
    4-procentsregeln bygger på historik från USA och förutsätter en relativt stark aktiemarknad. I perioder med svag börs kan uttag på fyra procent vara för högt, särskilt om man vill att kapitalet ska räcka i flera decennier. 
  • Hur säkra är dina inkomster innan du når FIRE-målet?
    Jobbar du i en bransch med hög arbetslöshetsrisk? Har du buffert för sjukdom eller oförutsedda utgifter? Ett långt sparrace på 10–20 år kräver stabilitet och tålamod.
  • Hur vill du att livet efter “pensioneringen” ska se ut?
    Många upptäcker att “sluta jobba” inte riktigt är målet – utan att ha frihet att forma vardagen. Vissa arbetar deltid, startar företag, tar korta projekt eller gör helt nya saker. FIRE behöver inte betyda att man inte arbetar alls.

Vanliga fallgropar

Trots att FIRE kan fungera bra för vissa, finns det flera risker som lätt underskattas:

  • Överoptimistiska kalkyler
    Många räknar med hög avkastning och låga kostnader, vilket kan bli farligt när verkligheten förändras. Inflation, räntehöjningar och oväntade utgifter kan snabbt rucka planerna.
  • Socialt liv och livskvalitet
    Att leva mycket sparsamt länge kräver disciplin. Det kan påverka upplevelser, resor, relationer och känslan av livskvalitet. Det är lätt att i efterhand känna att man “offrat” för mycket.
  • Psykologiska effekter av att sluta jobba tidigt
    Jobbet ger struktur, social kontakt och identitet. Många som slutar jobba tidigt upplever tomhet eller rastlöshet. Att planera vad man vill göra, inte bara hur man ska spara, är minst lika viktigt.
  • Skatter och regeländringar
    Ändringar i skattesystem, kapitalbeskattning eller pensionsregler kan påverka möjligheten att leva på en passiv portfölj.

Vem passar FIRE för?

FIRE fungerar bäst för personer som:

  • Har hög inkomst och kan spara mycket utan att leva extremt snålt
  • Trivs med enkel, kostnadsmedveten livsstil
  • Är långsiktiga, disciplinerade och riskmedvetna
  • Gillar tanken på flexibilitet snarare än traditionell pensionering

För de flesta är en mildare variant mer realistisk, som ”Lean FIRE” (låga kostnader), ”Fat FIRE” (högre komfort), ”Coast FIRE” (spara mycket i början och sedan låta portföljen växa medan man jobbar normalt) eller ”Firre” (Financial Independence, Retire Relatively Early: Om det asketiska FIRE-livet blev lite väl trist kan man alltid skjuta fram tidpunkten när man slutar jobba).

Sätt upp en plan 

FIRE kan vara en inspirerande väg till mer frihet i livet, men det är inte en genväg eller en modell som passar alla. Det kräver planering, självinsikt och långsiktig disciplin. För många är det ett bra tankesätt – att spara mer, investera smart och minska onödig konsumtion – även om målet inte är att sluta jobba tidigt. 

Grunden i FIRE är egentligen ganska enkel; skapa ett liv där dina pengar arbetar för dig, istället för tvärtom. Bästa sättet är att göra en plan och sen sätta av pengar direkt varje månad när lönen landat på kontot. Men som i allt annat gäller det att vara realistisk, förberedd och ha en plan för både ekonomi och livskvalitet. 

Två alternativa uttagsvarianter

Det finns två varianter av hur uttaget kan hanteras. Den ursprungliga tanken var att utgå från fyra procent av kapitalet på startdagen och sedan öka det med inflationen varje år. I alla testade 30-årsscenarier på den amerikanska marknaden räckte pengarna.

Källa

Dock finns en risk att pengarna tar slut om börsen faller brant i början eller om inflationen stiger kraftigt. För att minska risken med negativa utfall kan det vara bra att sänka till 3-3,5 procent i uttagsandel. 

Ett mindre riskfyllt sätt är att ta ut fyra procent av aktuellt värde på kapitalet vid det årliga uttagstillfället. Nackdelen är att beloppet svänger mer från år till år men fördelen är att pengarna inte riskerar att ta slut. 

Om vi tänker oss att börsen över tid ökar 7-8 procent per år i snitt gör ett årligt uttag på fyra procent att resterande del kan kompensera för inflation, avgifter och skatter. I genomsnitt blir då det årliga uttaget realvärdesäkrat och grundbeloppet växer med infla-tionen.

Krönika

När fysikens lagar möter ditt ego

Vinterns halka och börsens risker avslöjar samma mänskliga övermod. Men till skillnad från permanenta trafikolyckor kan genomtänkta portföljer återhämta sig över tid. Slutsatsen: Kör – och investera – klokt.
Adnan Berberovic
Adnan Berberovic 
Riskanalytiker

Vinterns första isfläckar avslöjar något fundamentalt om oss människor. Halkan drar fram det där märkliga, oövervinneliga självförtroendet som får helt vanliga bilförare att tro att just deras däck och reflexer står över fysikens lagar. 

E4:ans masskrock förra månaden blev ännu en smärtsam påminnelse. Vi vet vad som händer när man kör för fort på is. Ändå gasar folk. Varför?

Jag fastnar ofta vid kalkylen bakom beslutet. Är det värt att ligga i 110 knyck på blankis för att spara trettio minuter, när insatsen potentiellt är livet? Uppenbarligen tycker många det. 

”Det är ett scenario som spelas upp varje vinter, likt ett makabert evenemang vi vägrar lära oss av"

Det är ett scenario som spelas upp varje vinter, likt ett makabert evenemang vi vägrar lära oss av. De flesta klarar sig med en sladd och intalar sig att ”det gick ju bra”. Men när olyckan väl slår till vet man aldrig om det slutar med en repa eller en katastrof.

Fenomenet kallas ofta ”huvudpersonssyndromet”, den mänskliga impulsen att se sig själv som undantaget. Jag ser det lika tydligt i investeringar som i trafiken. 

Varför köper någon ett ”Bull-certifikat x50” på kakao och tror att de ska överlista marknaden, trots att oddsen är sämre än väggreppet på en isgata? Svaret är detsamma: ”Jag är ju en av de duktiga.” Men marknaden bryr sig lika lite om din magkänsla som isfläcken gör.

Som riskanalytiker lever jag i den motsatta världen. Här lämnas inget åt känslor; risk är en beräkning, inte en gissning. 

Vi analyserar samvariationer och svängningar på värdepappersmarknaderna globalt för att beräkna nedsidesrisk; hur mycket en portfölj kan tappa med 97,5 procents sannolikhet.

Det är ett system av ödmjukhet. Men i de resterande 2,5 procenten bor de finansiella masskrockarna, de sällsynta händelserna bortom modellen.

Här finns dock en avgörande skillnad. En bilkrasch i hög hastighet är ofta permanent. En finansiell olycka läker nästan alltid över tid, förutsatt att du sitter bältad i diversifierade fonder och inte i spekulationsprodukter. 

Tänk finanskrisen 2008: dramatisk, men pengarna kom tillbaka för den tålmodige.

Livet och marknaden belönar oftare den som håller sig på vägen än den som testar gränserna. Halkan kommer varje år. Riskerna på börsen likaså. 

Men du måste inte vara huvudperson i varje kurva. Ibland räcker det väldigt långt att bara köra klokt.

Denna analys är framtagen av Söderberg & Partners Wealth Management AB (nedan Söderberg & Partners). Som grund till analysen har källor använts som i god tro bedömts vara tillförlitliga. Söderberg & Partners kan inte garantera riktigheten i denna information eller ta på sig något ansvar för fullständighet. Historiska utfall är inte en tillförlitlig indikation om framtida resultat. Söderberg & Partners ansvarar inte för direkta eller indirekta skador eller förluster, inklusive men inte begränsat till, förlorad och utebliven vinst, som kan uppkomma till följd av användandet av denna rapport eller dess innehåll. Materialet får inte distribueras, citeras eller kopieras för användning utan Söderberg & Partners föregående godkännande tydligt i analysen. Vid osäkerhet i fråga om intressekonflikter skall frågan tas upp till den verkställande direktörens behandling.

Få det senaste
— först

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev och få nyheter direkt till din inkorg.