Månadsutblick Juni 2026

Nya uppgångar, trots krig

Trots att konflikten i Iran fortgår och trafiken genom Hormuzsundet förblir begränsad nådde flera globala index nya rekord under maj, något vi snarare ser som en styrkesignal än ett varningstecken. När börsen har slagit rekord har nämligen börsen historiskt sett gått bra även efterföljande 12 månader.

Drivkraften var återigen rapportsäsongen: bolagen på S&P 500 redovisade en sammanvägd vinsttillväxt på drygt 27 procent, det sjätte kvartalet i rad med tvåsiffrig tillväxt, och en bred majoritet av bolagen slog analytikernas estimat.

AI driver börserna uppåt

Sektordata ritar årets tema tydligt. IT är den klart starkaste sektorn globalt och är upp drygt 35 procent i år (i kronor), driven av AI-relaterad efterfrågan. 

Tillväxtmarknaderna, där börserna till cirka 40 procent består av IT-bolag, är årets starkaste region, upp drygt 30 procent och bärs av halvledarbolagen i Taiwan och Sydkorea. 

Uppgången är dock relativt bred över regioner: världsindex har stigit omkring 14 procent och USA-börsen knappt 13 procent (i kronor), medan Stockholmsbörsen följer efter på knappt sju procent. 

Oljan bidrog till att sätta prägel på marknaderna under månaden. Priset på brentolja föll tillbaka sedan president Trump i mitten av maj pausat nya militära operationer för att ge utrymme åt förhandlingar. 

Energi är trots en viss nedgång i oljepriset fortfarande en av årets bästa sektorer (omkring 29 procent i kronor i år). Kronan har under april och maj handlats relativt sidledes inom ett intervall efter att ha försvagats under irankonfliktens inledning. 

Svag guidning sänkte Broadcom

Tidigt i juni kom Broadcoms kvartalsrapport som blev en lärorik illustration av marknadens humör. Bolaget är ett teknikföretag som tillverkar avancerade datachip och programvara som används i allt från mobiltelefoner till datacenter och AI-system. 

Bolagets AI-intäkter steg 143 procent, men aktien föll tillbaka kraftigt sedan bolagets guidning för AI-försäljningen inte lyckades överraska marknaden även om den var bättre än många analytikers estimat. 

Aktiens fall illustrerar att förväntningarna på dessa bolag är relativt högt ställda, även om vi länge argumenterat för att bolagen överlag kommer nå dessa. Ett visst tvivel har dock letat sig in i marknaderna under juni månads första halva, vilket medfört viss volatilitet och tillbakagång för den globala IT-sektorn.

På hemmaplan har SCB nyligen publicerat ny inflationsdata: KPIF steg till 1,5 procent i maj från 0,8 procent i april, något över väntade 1,3 procent, och även kärninflationen (exklusive energi) kom in marginellt över estimatet. 

Uppgången är dock till stor del energidriven; det underliggande pristrycket är fortsatt dämpat och inflationen ligger alltjämt klart under Riksbankens mål. 

Vi är fortsatt positiva till aktier

Sedan vi i februari ökade risken i portföljerna, genom att flytta en viss exponering från räntor till globala aktier, har vi behållit en positiv syn på aktier. 

Vi är fortsatt positiva till såväl globala som nordiska aktier och detta, i kombination med vår övervikt mot IT-sektorn och tillväxtmarknader har varit mycket lönsam. 

Vår positiva syn på risk påverkar även vår syn på räntor där vi gärna har en exponering mot globala företagsobligationer. Vi kvarstår därför överviktade mot High Yield.

Under våren har vi finjusterat vår svenska portfölj med direktägda aktier. Vi har passat på att ta hem vinst i ett par verkstadsaktier, ABB och Sandvik, som utvecklats väldigt starkt för att i stället öka i Getinge och Octave.

I Global Tema har vi introducerat två nya teman: Strategiska Metaller och Finansiella Tjänster. Den ökade råvaruexponeringen drar nytta av de strukturella trenderna drivet av AI-boomen, energiomställningen och den accelererande globala upprustningen. Finansiella Tjänster medför att vi breddar det tidigare temat Noterat Riskkapital, med syfte att öppna upp för fler subteman inom finans.

Lösning av Irankriget gynnar räntekänsliga aktier mest

Mycket avgörs alltjämt i Hormuzsundet. Om förhandlingarna leder till ett avtal kommer vi se lägre oljepriser, avtagande inflationsimpuls och centralbanker som kan avvakta eller på sikt kanske även sänka, snarare än att strama åt. 

I Sverige, där resursutnyttjandet är lågt och inflationen ligger under målet, framstår de räntehöjningar marknaden tidvis prisat in som svårmotiverade. 

Skulle fredsläget klarna bör marknadsräntorna kunna glida tillbaka, något som kommer gynna räntekänsliga svenska tillgångar som småbolag och fastigheter. 

Svensk konjunktur försvagades när den ryska fullskaliga invasionen av Ukraina startade. Sedan dess har vi dock fått tecken på att konsumenter gradvis blivit mer optimistiska och vi kan även notera att SEB:s boprisindikator nu ligger nära sitt historiska snitt. 

Sammantaget talar detta för att hushållen blivit tryggare och att den inhemska konjunkturen är på väg att stärkas.

För AI-cykeln är frågan alltjämt i vilken takt de stora kapitalutgifterna kan omvandlas till intäkter. Så länge bolagen kan leda detta i bevis kommer optimismen segra. 

Vi tror att detta kommer ske för marknaden i stort. Däremot kan marknaden lätt bli oförlåtande mot de enskilda bolag som inte lyckas övertyga, något som Broadcom nyss påminde oss om. 

Tillväxtmarknader har historiskt sett bidragit med diversifiering genom råvaror, energi och cykliska sektorer, där utvecklingen ofta rört sig i takt med globala ekonomiska chocker och råvarupriser. 

Idag ser verkligheten helt annorlunda ut. Genom en accelererande AI-trend och starka vinster har framförallt den asiatiska delen av tillväxtmarknaderna utvecklats till ett tekniknav. Vår nuvarande övervikt mot tillväxtmarknaderna ska därför inte ses som ett brett regionalt bet, utan som ett sektorbet på global teknologi och dess kringliggande ekosystem.

Hittills i år har de breda tillväxtmarknaderna stigit med cirka 30 procent. Hade tillväxtmarknaderna inte haft denna specifika sammansättning, utan legat kvar i en historisk råvarustruktur, hade vi inte valt att övervikta regionen.

Sektorsammansättningen förändrar allt

Den förändrade sektorkompositionen, med en hög teknikexponering, har helt förändrat hur tillgångsklassen reagerar på omvärldshändelser likt dagens energichock. 

• Det digitala blocket dominerar: IT är numera den absolut största sektorn med en vikt på över 43 procent. Lägger vi därtill Sällanköpsvaror (tio procent) och Kommunikationstjänster (6 procent) ser vi det intressanta i att över hälften av indexet är direkt kopplat till den digitala ekonomin. Noterbart är att IT-sektorn för bara ett år sedan utgjorde ca 22 procent av tillväxtmarknaderna. 

• Traditionella sektorer krymper: Detta teknikskifte har minskat betydelsen av traditionella och råvaruberoende sektorer. Energi utgör numera endast tre procent och Material ligger på ca sex procent.

Interna skillnader inom Tillväxtmarknaderna

Det är dock avgörande att understryka att utvecklingen inom regionen är långt ifrån enhetlig. Den senaste tidens geopolitiska oro och energichocker i spåren av konflikten i Mellanöstern har blottlagt stora interna skillnader, och det är tydligt att potentialen just nu är mycket ojämnt fördelad. 

Att Tillväxtmarknader presterar väl beror i hög grad på att styrkan ligger i de delar som bärs av den gynnsamma teknikstrukturen.

Sydostasien och Indien – Traditionella sektorer

Sydostasien och Indien har ekonomier där mer traditionella branscher fortfarande dominerar. Indien ser förvisso intressant ut ur ett långsiktigt tillväxtperspektiv, med en stark demografi. Börsen domineras i dagsläget av banker, bostadsutvecklare och bolag, som gynnas av en växande medelklass. 

Däremot saknar regionen den tunga IT- och halvledarstrukturen som lyfter länder som Sydkorea och Taiwan, vilket gör att dessa mer traditionella ekonomier inte drar nytta av den pågående AI-boomen.

Istället har den så kallade "mjukvarudöden" drabbat den indiska aktiemarknaden hårt i år. Det indiska it-indexet, Nifty IT, föll med cirka 25 procent under årets första månader. Typiska indiska it-bolag hyr ut stora team av ingenjörer som sköter programmering, systemunderhåll och support åt västerländska storföretag (så kallad outsourcing). 

När amerikanska AI-bolag (som Anthropic och OpenAI) under början av 2026 rullade ut avancerade verktyg som automatiserar kodning och systemunderhåll, började marknaden fråga sig varför man ska betala för indiska utvecklare i samma utsträckning om AI kan göra jobbet på en bråkdel av tiden och till en lägre kostnad. 

Samma utveckling gynnar istället Sydkorea och Taiwan, som utvecklar den hårdvara och de halvledare som krävs för att driva AI-tekniken framåt.

Det är just på grund av denna traditionella sektorsammansättning, och dess sårbarhet för nuvarande teknikskifte, som vi i dagsläget inte ser samma starka avkastningspotential i Indien och Sydostasien.

Nordasien – Halvledare och hårdvara drivmotorn

Till skillnad från dessa marknader har de nordasiatiska länderna klarat sig betydligt bättre. Där drivs avkastningen nästan uteslutande av hårdvara – mer specifikt av de asiatiska halvledarbolagen och deras starka vinstcykler.

Frikopplingen från oljepriset via starka vinstrevideringar

Den stora oron för tillväxtmarknader har historiskt sett varit deras känslighet för energipriser, där stigande oljepriser brukat slå hårt mot länderna. Medan oljemarknaden skapar en tillfällig osäkerhet för konjunkturen, är den strukturella bristen på global beräkningskraft ett betydligt mer kritiskt faktum. 

Det är de nordasiatiska teknikbolagen, särskilt inom halvledare och hårdvara, som är de primära möjliggörarna av AI-revolutionen.

Den globala efterfrågan på beräkningskraft och datacenter är så pass stark att aktiemarknaden snabbt har skakat av sig nervositeten kring oljemarknaden och istället fokuserar den helt på den pågående teknikcykeln. 

Denna cykel särskiljer sig från tidigare historiska bubblor genom att den är fundamentalt underbyggd; vinstprognoserna för halvledarsektorn har reviderats upp med cirka 70 procent under året. 

Det innebär att den reella vinsttillväxten håller jämna steg med kursuppgångarna och håller tillbaka värderingsmultiplarna. Det såg vi inte under IT-bubblan 2000. 

Inom tillväxtmarknaderna har det varit mycket starka vinstrevideringar för bolag som Samsung och SK Hynix. Dessa vinstrevideringar är så pass kraftfulla att de mer än väl väger upp för de ökade energikostnaderna i regionen. 

Då måste väl tillväxtmarknaderna vara dyra?

Nej, tillväxtmarknaderna framstår snarare som relativt billiga. Argumenten för vår taktiska övervikt förstärks av värderingsrabatten. Det framåtblickande P/E-talet för tillväxtmarknaderna ligger på modesta tolv gånger vinsten, jämfört med drygt 21 gånger för den amerikanska börsen. 

Trots årets starka utveckling är värderingen fortsatt attraktiv, och tillväxtmarknader är dessutom den enda större globala regionen som handlas under sitt historiska femårssnitt. 

Sammantaget innebär det att vi får exponering mot exceptionell tillväxt till en värdering som fortfarande ser förhållandevis attraktiv ut.

Tidigare under året skrev vi om hur nya framsteg inom AI och nya AI-modeller pressade IT-sektorn, en motsatt rörelse till det vi sett sedan ChatGPT lanserades i november 2022. Detta skedde som ett resultat av att Anthropic, bolaget bakom AI-modellen Claude, släppte många nya uppdateringar under inledningen av året, som bland annat gjorde det lättare att koda egen mjukvara. Således drabbades många mjukvarubolag av kraftiga kursfall som drog med sig hela IT-sektorn. 

De senaste månaderna har sentimentet inom IT-sektorn varit ett helt annat. Under denna period har fokus istället legat på bolagen inom IT-sektorn som bygger den kritiska utrustningen till datacenter. Dessa datacenter krävs i sin tur för att både bygga och köra AI-modeller som ChatGPT och Claude. 

Som ett resultat av den enorma avkastningen i denna typ av bolag steg IT-sektorn med hela 41 procent, bara mellan sista mars och sista maj, och har således agerat draglok åt hela den globala aktiemarknaden. 

Det är lätt att oroas när man ser så stora uppgångar på så kort tid. Den kraftiga avkastningen sker dock inte i ett vakuum, utan åtföljs av en enorm vinsttillväxt. Näst intill alla bolag på det amerikanska storbolagsindexet S&P 500 har nu släppt sina kvartalsrapporter för det första kvartalet. 

Jämfört med första kvartalet 2025 växte vinsterna inom IT-sektorn med över 54 procent. Gräver man ett steg djupare och ser till subsektorn ”Halvledare och halvledarutrustning” är vinsttillväxten än högre, hela 107 procent. 

Det innebär att uppgången inte har drivits på av stigande värderingar, utan snarare kan motiveras av att bolagen levererar allt högre vinster. Värderingsmultiplarna, de så kallade p/e-talen som beskriver hur många gånger årsvinsten som ett bolag handlas till, har förvisso stigit inom IT-sektorn sedan slutet av mars, men de är idag ungefär 10 procent lägre än vad de var vid årsskiftet. Nedan dyker vi djupare i vissa av de kritiska komponenterna för de datacenter där dagens AI-modeller körs och framtidens modeller utvecklas.

Minnen är den nya flaskhalsen

En av de hetaste kategorierna av datacenterkomponenter just nu är minneschip. Dessa finns inom flera kategorier som fyller olika funktioner. Förenklat kan man dela upp dem i minneschip som används som lagringsenheter, och minneschip som används för att snabbt ha åtkomst till den data man just nu bearbetar vilket brukar beskrivas som arbetsminne. 

Dessa brukar kallas för NAND-flash respektive HBM eller High Bandwidth Memory, där NAND är den typ av minnen som används för lagring, medan HBM är arbetsminnet med en lägre lagringskapacitet, men högre dataöverföringshastighet. 

De tre största minnestillverkarna i världen sett till marknadsvärde, sydkoreanska Samsung, amerikanska Micron och sydkoreanska SK Hynix, har i skrivande stund plats elva, fjorton och sexton på listan över världens största bolag. Dessa tre är de bredaste bolagen inom kategorin. De producerar både NAND och HBM, och Samsung har dessutom en foundry-verksamhet vilket innebär att Samsung agerar kontraktstillverkare åt andra  halvledarbolag som inte har egen produktion. Inom detta segment är de näst störst i världen, efter taiwanesiska TSMC. Utöver detta gör de mycket konsumentelektronik, som de antagligen är mest kända för.

Andra mindre minnestillverkare som amerikanska Sandisk och japanska Kioxia är mer specialiserade, och tillverkar inte HBM utan endast NAND, och en ny typ av detta som kallas HBF eller High Bandwidth Flash. Detta är något av ett mellanting mellan NAND och HBM, en lagringsenhet med högre bandbredd eller överföringshastighet. 

Samsung och SK Hynix har vuxit till att bli det andra och tredje största bolaget inom Tillväxtmarknader, en region som vi för närvarande har ett ljusgrönt betyg på och en övervikt mot i portföljerna. Det enda bolaget i regionen som är större än dessa är TSMC, som är världens största så kallade foundry, eller kontraktstillverkare av andra bolags halvledare. 

Tillsammans utgör dessa tre bolag, efter årets enorma uppgångar, ungefär 25 procent av börsindex inom Tillväxtmarknader. Samsungs aktiekurs har stigit med 146 procent och SK Hynix med 194 procent hittills under året. Dessa siffror må låta galna, men de bleknar i jämförelse med exempelvis Sandisk, vars aktiekurs har stigit med 557 procent hittills i år. 

Om Sandisk låter bekant för gemene man så är det sannolikt på grund av att de tillverkar USB-minnen samt minneskort till mobiltelefoner och digitalkameror. Det är ju dock datacenterutvecklingen och inte en plötslig ökning av försäljningen av minneskort som ligger bakom bolagets rusning på börsen.

Sandisk ägdes fram till februari 2025 av en annan minnestillverkare, Western Digital, men knoppades av den 13:e februari 2025. Western Digital gör traditionella mekaniska hårddiskar, HDD, som används för lagring men som har ännu lägre överföringskapacitet eller bandbredd än NAND. 

Sedan dess har Sandisk gått om Western Digital i marknadsvärde. Sandisk aktie har nämligen stigit med strax under 3 900 procent på ett år, medan Western Digital stigit med ”mer blygsamma” 830 procent.

Precis som för IT-sektorn brett har kursutvecklingen bland många av minnesjättarna skett som ett resultat av den enorma vinsttillväxten. 

Bolagen handlas till mellan sex och tio gånger årsvinsten. Jämförelsevis handlas det amerikanska storbolagsindexet S&P 500 till omkring 21 gånger årsvinsten. 

Trots uppgången är det alltså svårt att hävda att det skulle råda någon form av bubbla bland dessa bolag. Det som blir knäckfrågan är huruvida de kan fortsätta leverera vinster på de nivåer som de gör idag. Skulle vinsterna falla finns det nämligen en stor risk att aktiekurserna följer efter. Än så länge tycks dock mycket peka på att det kommer fortsätta vara brist på minneschip under de närmaste åren, vilket gör att potential finns för vinsterna att fortsätta öka.

Agentisk AI leder till CPU-renässans

En annan viktig komponent i datacenter är CPU:er, eller centralprocessorer. Det finns två stora företag som idag designar CPU:er till såväl datacenter som privatdatorer, nämligen Intel och AMD. 

AMD har även varit den största konkurrenten till Nvidia inom GPU-segmentet, som vi återkommer till. Även Intel har en GPU-verksamhet, men lyckades inte rida på samma våg som Nvidia och AMD gjorde när ChatGPT lanserades. 

En viktig skillnad mellan AMD och Intel är att Intel även producerar sina egna chip, medan AMD outsourcat sin produktion till TSMC. Intel har även en foundry-verksamhet, där de nyligen slöt avtal med Apple om att vara deras kontraktstillverkare. Intels foundry-verksamhet var en av anledningarna till att bolaget hade stora problem, då den tidigare låg långt efter TSMC rent teknologiskt och gjorde stora förluster. 

De ökade geopolitiska spänningarna har dock lett till en renässans för Intel, då USA vill säkerställa att inhemska bolag har förmåga att producera halvledare. Detta bidrog också till att den amerikanska staten köpte 9,9 procent av aktierna i Intel i augusti 2025, för en bråkdel av vad aktien handlas till idag. 

Amerikanska statens inträde i bolaget bidrog till att ge Intel en liten skjuts. Den stora rörelsen har dock skett på grund av framväxten av så kallad agentisk AI, något som även gynnat AMD. 

Agentisk AI innebär att man kan säga till en AI-modell att utföra en uppgift, och att den sedan självständigt undersöker hur man på bästa sätt utför uppgiften. Detta är ett stort steg från de tidigare modellerna som var mer ett bollplank än något som agerade självständigt. 

CPU:er har alltid behövts i datacenter, men de agentiska AI-modellerna kräver betydligt fler CPU:er än de tidigare versionerna av språkmodellerna. Således har bolagen som säljer CPU:er gynnats kraftigt av detta skifte, vilket också syns i bolagens börskurser. 

Även Nvidia tillverkar CPU:er till datacenter, men har framför allt blivit känd som en GPU-jätte, och kommer vara fokus för nästa stycke.

De första AI-vinnarna fortsätter leverera

De första bolagen att rusa när ChatGPT lanserades och marknadsaktörer började inse att vi stod inför ett stort skifte, var bolagen med ledarpositioner inom GPU-design. GPU:er, eller grafikprocessorer, används traditionellt sett för att generera grafik i speldatorer, men den typen av beräkningar som krävs för den uppgiften är väldigt lik den typ av beräkningar som AI-modeller utför. 

De stora aktörerna inom detta segment är Nvidia och AMD, och den explosionsartade tillväxten inom GPU-försäljning till datacenter har gjort Nvidia till världens största bolag sett till marknadsvärde. Precis som för minnesenheter har vinsten mångfaldigats för GPU-jättarna de senaste åren. 

Anmärkningsvärt är att varken Nvidia eller AMD producerar sina egna chip. Båda dessa aktörer använder TSMC som kontraktstillverkare, och vad de fokuserar på är istället design och utveckling av nya chip. 

Nvidia erbjuder även kraftiga verktyg för mjukvaruutvecklare, vilket låser in många av chipkunderna till att fortsätta köpa Nvidias chip. 

Detta har cementerat deras starka ledarposition, även om AMD lyckats väldigt väl som komplement, snarare än konkurrent, till Nvidia. Nvidia har haft en i sammanhanget blygsam utveckling på börsen det senaste året, med en uppgång på 46 procent. Även detta är dock anmärkningsvärt för världens största bolag, som dessutom har stigit med över 1 000 procent på fem års sikt.

AI-modellerna når börsen under året

Utöver att infrastrukturen bakom AI-modellerna har haft en fantastisk börsutveckling under året och över de senaste åren, kommer vi även få se en väldigt spännande utveckling senare i år när bolagen bakom flera av de stora AI-modellerna går till börsen. Först ut är SpaceX, som förvisso är långt ifrån ett renodlat AI-bolag, men som äger xAI. Senare under året lär vi även få se börsintroduktioner av de två mastodonterna inom AI-modeller, ChatGPT-skaparen OpenAI och Claude-skaparen Anthropic. 

Båda dessa bolag väntas nå en värdering en bra bit över 1 000 miljarder dollar. Detta kan få stor påverkan på marknaden, men vi avvaktar med att kommentera tills mer än känt. Vad som är säkert är att 2026 ser ut att bli ytterligare ett år då AI-temat dominerar aktiemarknaden.

Stängningen av Hormuzsundet har slagit hårt mot den globala gödselmarknaden. Ungefär 30 procent av världshandeln med gödsel passerar genom sundet, tillsammans med en betydande andel av den flytande naturgas (LNG) som används för att producera konstgödsel. Sedan konflikten inleddes har ureapriset stigit med över 50 procent. 

Prispressen sprider sig genom hela livsmedelskedjan: högre insatskostnader för lantbruket, pressade marginaler för livsmedelstillverkare med låga lager och fortsatt inflationstryck på konsumentnivå.

Beroendet av syntetiska gödselmedel i det moderna industrijordbruket innebär inte bara en geopolitisk risk, utan också en risk för den biologiska mångfalden. På land skadar höga kvävehalter markens mikrobiella mångfald, försämrar mykorrhizasvampar och slår ut populationer av pollinatörer som är avgörande för en stor del av den globala livsmedelsproduktionen.

Hållbart jordbruk är nyckeln till både ekonomisk motståndskraft och en friskare natur. Mikrobiella gödselmedel, regenerativt jordbruk och precisionsodling bygger på teknik i framkant som förbrukar mindre naturresurser och samtidigt möjliggör ökad produktivitet. 

Regenerativt jordbruk är ett sätt att bruka jorden som syftar till att aktivt förbättra markens hälsa och bördighet, samtidigt som det binder kol och stärker den biologiska mångfalden. Det bygger på metoder som minimal markbearbetning, växttäcke året runt och varierade grödor. 

Den hållbara ekonomin accelererar på börsen

World Economic Forum har nyligen pekat ut precisionsjordbruk, tillsammans med hållbar gödsel, som en av 50 investeringsmöjligheter i en naturpositiv ekonomi. Precisionsjordbruk kombinerar dataanalys, sensorer och automatiserade system för att optimera användningen av gödselmedel, bekämpningsmedel och vatten. 

Marknaden för precisionsjordbruk väntas växa från 12,8 miljarder dollar 2025 till 21 miljarder dollar 2030. Den pågående konflikten understryker segmentets betydelse och fungerar som en katalysator för dess långsiktiga tillväxt.

Deere & Company är ett portföljbolag i såväl de hållbara mandaten som standardmandaten och exemplifierar hur hållbart jordbruk samtidigt kan möta geopolitisk sårbarhet och naturrelaterade åtaganden. Bolaget erbjuder AI-drivna precisionsverktyg för gödsling som anpassar gödselgivan efter faktiska markförhållanden fält för fält, vilket direkt minskar behovet av syntetiska gödselmedel. 

Lantbrukare som använder tekniken är bättre rustade mot svängningar i gödselpriserna, samtidigt som jordkvaliteten förbättras tack vare den lägre gödselanvändningen. I förlängningen gynnas hela samhället av en mer motståndskraftig matproduktion och en rikare biologisk mångfald. 

Ett annat exempel är Darling Ingredients Inc som återfinns som ett innehav i de hållbara mandaten. Bolaget tillverkar organiska gödselmedel, ett viktigt alternativ när bönder drabbas av logistikproblem med konstgödsel. 

Bolaget producerar också förnybar diesel baserad på matolja och animaliskt fett. Efterfrågan på dessa produkter har ökat kraftigt på grund av störningen av oljemarknaden till följd av Irankonflikten. Som resultat har bolagets aktiekurs stigit med nästan 70 procent hittills i år. 

 En indikator för den hållbara ekonomin på börsen är Morningstar Global Sustainable Activities Involvement Index. Indexet består av bolag som genererar merparten av sin omsättning från hållbara lösningar inom klimat, natur och andra hållbarhetsrelaterade teman. 

Hittills i år har denna grupp av bolag stigit med närmare 32 procent, nästan tre gånger mer än det bredare marknadsindexet, som ökat drygt tolv procent. Skillnaden illustrerar hur kapital i allt högre grad söker sig till bolag med hållbara affärsmodeller. Uppgången drivs av strukturella teman som energiomställning och resurseffektivitet – områden där efterfrågan förstärks ytterligare när geopolitiska störningar, likt den vid Hormuzsundet, sätter press på traditionella leveranskedjor. Med andra ord fungerar samma kris som pressar insatsvarupriserna även som medvind för de bolag som erbjuder hållbara alternativ.

Bolag inom den hållbara ekonomin är typiskt sett mindre i storlek och har en annan region- och sektorsammansättning än det bredare globala indexet, vilket kan ge diversifieringsnytta i en börs dominerad av stora amerikanska techbolag. Segmentet är dock mer tematiskt koncentrerat, vilket kan ge upphov till större kurssvängningar

Finansierad av en undervikt mot Alternativa

I februari uppstod ett bra läge att öka i aktier. Vi sänkte då betyget på räntor till neutralt samtidigt som vi höjde betyget på globala aktier till en lätt övervikt. Därmed är vi nu positiva både till nordiska och globala aktier. Under-vikten mot Alternativa står kvar och finansierar därmed övervikten av både Nordiska och Globala aktier.