Skip to main content Skip to main navigation

Slut på skattefria pensioner i Portugal

Slut på skattefria pensioner i Portugal

19 juni · 2019

Portugal har länge varit paradiset för pensionärer med värme och lägre skatt. Nu görs avtalet om för att stoppa skatterabatten. Hur påverkar detta dig som bor i Portugal, eller har funderingar på att flytta dit?

Torsdagen den 16 maj undertecknades en överenskommelse mellan Sverige och Portugal om ändring av skatteavtalet länderna emellan. Ändringsförslagen är flera men det som fått mest uppmärksamhet är utan tvekan det som behandlar beskattning av pension. Genom ändringen kommer det inte längre vara möjligt att flytta till Portugal för att ta ut pensioner från tidigare privat anställning skattefritt.

 

Vad gäller idag?

Har man lämnat Sverige och permanent bosatt sig i Portugal beskattas privat tjänstepension endast i Portugal. Skattelättnaden gäller enbart pensionärer som haft privat arbetsgivare eller egna bolag. Eftersom Portugal inte beskattar pensionsinkomst utbetald från Sverige om mottagaren har så kallad NHR-status (non-habitual resident), innebär detta att den slutliga skatten på pensionsinkomst blir 0 kr. Detta har varit till glädje för både pensionären och portugisiska statskassan som, även om de bjuder på inkomstskatten, förväntar sig andra fördelar som ökade indirekta skatteintäkter i form av moms och punktskatter etc.

 

Hur påverkar de nya skattereglerna tjänstepensionen för svenskar i Portugal?

Den ändring som nu är aktuell innebär att Sverige ska få beskatta tjänstepension som anses härröra från Sverige. Enligt den föreslagna ändringen ska pensionen anses härröra från Sverige om premier eller betalningar avseende sådan inkomst har fått dras av vid beskattningen i Sverige. En tjänstepension där premierna fått dras av i Sverige av arbetsgivaren eller en direktpension där utbetalning av pension får dras av fångas således in.

Om både Sverige och Portugal har antagit protokollet som lag senast den 1 december 2019 innebär detta att Sverige kommer ta ut skatt på de hittills skattefria pensionerna från och med den 1 januari 2020, förutsatt att de anses härröra från Sverige. Detta gäller då till exempel tjänstepension från privat anställning som inte beskattas i Portugal.

Om Portugal skulle börja beskatta sådan pensionsinkomst ska ändringen tillämpas först från och med den 1 januari 2023.

De aktuella ändringarna väcker en lång rad med frågor vi ännu inte har svaret på. Kommer Portugal börja beskatta pensioner? Hur många svenska pensionärer kommer flytta till Portugal efter skatteändringen? Vad betyder ändringarna för övriga Europa, kommer fler pensionärer välja att bosätta sig i andra länder framåt?

Behöver du hjälp med att ta reda på hur de nya skattereglerna kommer påverka dig? Fyll i formuläret nedan så återkommer våra skatteexperter till dig.

 

Kontakt

Enklare att överlåta fåmansbolag till närstående

16 september · 2019

Från och med 1 juli blir det lättare att överlåta bolagets verksamhet till närstående då de numera omfattas av samma skatteregler som extern köpare vid överlåtelse.

Nu är sommarens semester avslutad för de flesta. En semester som förhoppningsvis bjudit på avkoppling, umgänge och en del vackert väder. Sådant som tillsammans brukar vara berikande för fantasin och även utvecklande på många sätt. Om du hör till de som har funderingar kring att överlåta ditt företag till nästa generation och på så sätt ”förlänga” ledigheten finns ny lagstiftning som kan underlätta beslutsfattandet.

 

Vad har gällt tidigare?

Sedan tidigare gäller att den som är aktiv delägare i fåmansbolag hamnar under de många gånger skattemässigt fördyrande 3:12-bestämmelserna, och att det vanligen tar minst fem år att komma ur en sådan skattemässig situation. Då skattebördan påtagligt brukar lindras av fem års ”passivitet” är det en vanligt förekommande lösning att lägga bolaget vilande, och helt enkelt ”träda” sig ur 3:12-bestämmelserna. En sådan lösning har dock enbart varit möjlig om bolaget säljs till köpare som är utomstående. Den som överlåtit bolaget till närstående har således inte kunnat ”träda” sig ur den kostsamma 3:12-problematiken utan har suttit fast i 3:12-bestämmelserna så länge någon närstående fortsatt varit aktiv i verksamheten.

 

Vad gäller nu?

Från och med den 1 juli i år är detta ändrat så att även den som överlåter bolagets verksamhet till närstående ska kunna ”träda” sig ur 3:12-bestämmelserna. De mest grundläggande kraven enligt de nya bestämmelserna är att överlåtaren tidigare varit verksam i bolaget minst fem av de närmast föregående sju åren. Det krävs också att överlåtaren inte längre är verksam i bolaget eller verksamheten som överlåtits samt att överlåtaren inte heller på något sätt äger del i det som överlåtits.

 

Vad innebär detta framåt?

Med dessa nya bestämmelser kommer således överlåtelse av 3:12-bolag att, i en större utsträckning än tidigare, beskattas på samma sätt oavsett om bolaget övergår till närstående eller utomstående. Det är nog lite i överkant att säga att julen kommer tidigt i år, men viss glädje för nog de nya bestämmelserna med sig. Däremot funderar jag över det där om gungor och karuseller, för som bekant finns det ju inget som är gratis. Men det visar sig i sinom tid.

Blogg

Är utdelning lägre beskattad än lön och har pensionsavsättningen ett värde?

18 april · 2019

Beskattningen av arbetsinkomst omnämns vanemässigt som hög medan kapitalinkomst som t.ex. utdelning ofta anses vara lågt beskattad. Fåmansföretagare har dessutom en uppsättning särskilda skattebestämmelser att ta hänsyn till där viss del av utdelningsinkomst inte beskattas som kapital utan som lön. Ur denna snårskog av bestämmelser för fåmansföretagare har det vuxit fram ett antal tumregler som inte sällan hanteras som absoluta sanningar. Jag ska försöka bena ut dessa ”sanningar” då det börjar närma sig bolagsstämma och beslut om utdelning för många företagare.

En vanlig ”sanning” är att ägaren istället för lön ska ta utdelning som ryms inom aktiens gränsbelopp* men inte mer. Ett sådant förfarande kan vara rationellt, men långt ifrån en absolut sanning. Om man tar sig tid och räkna på det kan resultatet bli en överraskning.

Innan jag ger mig in på siffrorna och procentsatsernas värld för en jämförelse mellan vad som blir kvar av bolagets resultat efter skatter och avgifter måste jag redogöra för utgångspunkterna i mitt resonemang. Mitt första antagande utgår från att det intressanta är att se är vad som återstår för ägaren att lägga i den privata plånboken för att kunna avgöra vilken typ av utbetalning som är mest lönsam. Min andra utgångspunkt och antagandet i resonemanget är att de arbetsgivaravgifter som betalats på lön har ett värde i form av framtida allmän pension.

*den effektiva skatten på utdelning för mottagaren som ryms inom gränsbeloppet är 20 procent

Hur mycket får man kvar?

Om vi börjar med alternativet att ta utdelning så lämnas utdelning av bolagets beskattade resultat. Bolagsskatten är i år 21,4 procent. Detta innebär att om bolaget har ett resultat på 1 000 kr innan skatt återstår 786 kr efter skatt. Om de 786 kr används till utdelning, och ägarens gränsbelopp (dvs. 20%) rymmer hela utdelningen, får hen kvar 629 kr vilket innebär 62,9 procent att stoppa i plånboken. Förhållandena är de samma oavsett utdelningens storlek, ägarens behållning blir alltså 62,9 procent av bolagets beskattningsbara inkomst så länge utdelningen ryms inom hens gränsbelopp.

Om vi istället räknar på behållningen i procent vid uttag av lön, hur blir det då, bättre eller sämre? Det beror självklart på lönens storlek men det företagaren behåller i relation till arbetsgivarens kostnad ligger mellan 75 och 33 procent. Helt klart avtagande i takt med ökad löneinkomst. I denna beräkning ska tas i beaktande att i de arbetsgivaravgifter som betalas inkluderas en avsättning till den allmänna pensionen med 18,5%, i vart fall på inkomsten upp till 483 000 kr år 2019. Och om vi antar att den framtida pensionen har ett faktiskt värde kan vi göra följande beräkning.

För en person som ännu ej fyllt 65 år, och som är skriven i till exempel Uppsala kommun och inte är medlem i svenska kyrkan hamnar brytpunkten vid en beräknad årslön på 560 000 kr. Upp till den årsinkomsten blir det mer över i plånboken om man tar ut lön än om samma inkomst tagits ut som lågbeskattad utdelning, när även den framtida allmänna pensionen ges ett värde.

Den brytpunkten rör sig upp respektive ned beroende på nivån på den kommunala inkomstskatten, med ett minimumvärde kring 525 tkr för bosatta i Dorotea kommun och ett maxvärde vid 610 tkr för bosatta i Österåkers kommun.

Slutsatsen kring vilket alternativ som ger mest kvar i plånboken beror alltså på den individuella situationen men också att det är många fler parametrar som spelar in utöver det som syns tydligast, vilket i många fall är skatten. Det krävs också ett ställningstagande kring huruvida framtida pension har ett värde eller inte.

Som företagare är det därmed värdefullt att göra en noggrann beräkning innan beslut om utdelningen eller lön tas, och vid behov ta hjälp av en expert, och inte fullt ut luta sig mot de ”sanningar” som florerar.

Har du frågor om skatt, eller är nyfiken på våra beräkningar i exemplet ovan är du välkommen att kontakta oss på skatt.

Kontakt

Blogg

Ny rapporteringsplikt för skatterådgivare

20 februari · 2019

Arbetet med att motverka aggressiv skatteplanering har tagit ytterligare ett steg fram i lagstiftningsprocessen då Utredningen om informationsskyldighet för skatterådgivare publicerats. Utredningens förslag innebär att skatterådgivare ska vara skyldiga att informera Skatteverket om vilka råd som lämnats och till vem. I detta blogginlägg går jag igenom vad detta innebär.

De nya bestämmelserna ska enligt förslaget träda i kraft 1 juli 2020, och syftet är att motverka aggressiv skatteplanering men även att stävja skattefusk. Skatteverket ska ha informationen om vilka råd som lämnats och till vem inom 30 dagar från det att rådet lämnades.

Grunden för förslaget är ett direktiv som gäller EU-medlemmar. Direktivet som gäller EU anger enbart att det ska finnas lagstiftning i medlemsländerna att skatteråd som involverar fler än ett EU land ska rapporteras. Det svenska förslaget går ännu längre då man vill att råd som enbart gäller inom Sverige också ska rapporteras.

Rapporteringspliktiga arrangemang

Nu är det inte så att allt som skatterådgivaren säger ska rapporteras utan det är enbart vad utredningen döpt till ”rapporteringspliktiga arrangemang” som Skatteverket ska informeras om. Problemet är dock att begreppet arrangemang är mycket vidsträckt och att det således kommer att ta sin tid och ett otal domstolsprocesser innan begreppet har fått en något fastare form i detta system. Med ”rapporteringspliktiga arrangemang” avser utredningen rådgivning som uppvisar minst ett av flera ”angivna kännetecken”. Exempel på detta är när en inkomst omvandlas från att träffas av mer tyngande beskattning till mindre tyngande, betalningar över nationsgränsen, förekomst av konfidentialitetsvillkor etc.

Vad kommer detta leda till?

Även om det just är arrangemang med vissa kännetecken som ska rapporteras kommer det bli ett nytt lager av kostsam administration för alla skatterådgivare att hantera. Att hoppa över att rapportera torde inte vara något att fundera på då prislistan för försummad rapportering startar på 7 500 kr och stannar vid 500 000 kr per rapporteringsmiss. Med tanke på den höga sanktionsavgiften kommer detta förmodligen leda till att många råd som egentligen inte behöver rapporteras ändå kommer att rapporteras.

Utan skatterådgivare ansvarar man själv för rapporteringsansvaret

Den som då tänker sig att finna på ett eget råd, utan inblandning av skatterådgivare, har enbart lyckats med att flytta över rapporteringsansvaret på sig själv. Detta innebär att om du inte köper rådet utan kommer på ett eget sätt, har du själv skyldighet att rapportera till Skatteverket vad du gjort. Här riskerar användaren själv att åka på en del av sanktionsavgiften. Detsamma ska gälla om rådgivaren inte omfattas av rapporteringsplikten, till exempel på grund av advokatsekretess eller att praktiken är placerad utanför det område som omfattas av den här informationsskyldigheten.

Att stävja skattefusk är inget dåligt syfte men jag delar inte utredningens uppfattning att förslaget ovan gör just det. Men om målet däremot är att få alla skattskyldiga att enbart söka råd av Skatteverket istället för av en privat aktör är det ett steg i rätt riktning.

Kontakta oss