Skip to main content Skip to main navigation

Integrera hållbarhet i analysprocessen: Integrering

Integrera hållbarhet i analysprocessen: Integrering

25 september · 2015

Analytiker och förvaltare har länge arbetat med finansiella mått såsom P/E, P/B, EBIT- och EBITDA-multiplar, och klassiska kassaflödesanalyser för att utvärdera investeringsmöjligheter. Jag har själv byggt min beskärda andel DCF-snurror under mitt tidigare liv som investment banker. Analyserna kompletterades ofta med någon form av marknadsanalys och produktanalys, men det var sällan vi tog hänsyn till någon annan slags information i värderingen.

En ny form av hållbar kapitalförvaltning börjar växa fram, där analytikerna integrerar hållbarhetsmått i den traditionella utvärderingen. Detta kallas ”integrering” eller ”ESG-intregrering”, där ESG står för Environmental, Social and Governance. Såhär definierar Eurosif integrering:

ESG-integrering är när kapitalförvaltaren explicit integrerar ESG-risker och ESG-möjligheter i den ekonomiska analysen, och grundar investeringsbeslut baserade på en systematisk process och relevanta faktaunderlag.

Grundtanken är att bolag med hållbara affärsidéer och som arbetar på ett hållbart sätt, på sikt kommer att ge en högre riskjusterad avkastning. Detta både genom mindre risk för värdepåverkande incidenter (tänk oljeutsläpp eller straffavgifter för mutbrott) och genom att dra nytta av nya möjligheter (ny energi, vattenrening). Att arbeta resurssnålt är också bra för vinstmarginalen, rent generellt.

I sin renaste form lyckas en analytiker som arbetar med en integreringsstrategi sätta ett värde i kronor och ören på hållbarhetsegenskaper, och använda detta direkt i kassaflödesanalysen. Vid analysen av ett företag med mycket koldioxidutsläpp och en prognos för priserna på utsläppsrätter kanske denna beräkning inte är så svår. Men det är sällan det finns ett enkelt sätt att värdera hållbarhetshänsyn och hållbarhetsrisker. Istället använder många som säger sig arbeta med ESG-integrering av nyckeltal för en jämförelse mellan likartade bolag. En hållbarhetsanalytiker, analytikern själv, eller en extern konsult väljer ut och tar fram viktiga nyckeltal för bolag, som beror på exempelvis geografi och bransch. I nästa steg kvantifieras resultatet så att det blir jämförbart och överskådligt för investeraren. Det finns också exempel på system med betygssättning och / eller balanserade styrkort på hållbarhetstemat.

Det har vuxit fram speciella leverantörer för tillhandahållandet av dessa nyckeltal och jämförelsesiffror, en tjänst som också ofta kombineras med ett flaggningssystem som kan användas i exkluderingsstrategier (läs mer om exkludering i mina tidigare bloggar om ansvarsfulla strategier och hur lönsamhet hänger ihop med etik och hållbarhet). Vissa nyckeltal fungerar i många branscher, såsom jämställdhet, styrelsestrukturer och koldioxidutsläpp. Andra nyckeltal är mer industrispecifika, såsom bränsleeffektivitet hos biltillverkare eller antalet incidenter i ett gruvbolag. För att hitta inspiration till vilka nyckeltal som kan vara viktiga är GRI en bra källa. Där finns både ”general guidlines” och ”sector supplements” för många industrier, tänkta som ett ramverk för hållbarhetsrapportering.

En nackdel med integrering är att metoden har kunnat vara lite vad som helst. I sin senaste rapport skärper Eurosif därför kraven på vad som kan räknas som integrering i rapporteringen till dem. Man delar in integreringsstrategier i tre kategorier:

•    Kategori 1 (”ickesystematisk ESG-integrering”): ESG-analyser och forskning görs tillgänglig för analytiker och förvaltare
•    Kategori 2: Systematisk hänsyn/inkludering av ESG- analyser i finansiella mått eller värderingar som är gjorda av analytiker eller förvaltare
•    Kategori 3: Obligatoriska restriktioner i investeringsuniverset på grund av betyg eller värderingar som är baserade på ESG-analyser

Eurosif kommer i fortsättningen bara att inkludera kategori 2 och kategori 3 i sin statistik för strategin integrering. Figuren nedan visar utvecklingen av förvaltat kapital med integreringsstrategin under 2005 – 2013. Det är tydligt att den ickesystematiska strategin har stått för en stor andel av det förvaltade kapitalet.

Jag tror att integrering är ett bra sätt att arbeta med hållbarhet i kapitalförvaltningen. Genom att jämföra och värdera bolag baserad på ESG-parametrar får man ytterligare ett perspektiv på bolaget. Dessutom, genom att lyfta fram ESG-fakta som viktiga för utvärderingen av bolaget får också bolaget legitimitet att arbeta med, och incitament till, att bli ännu bättre på frågorna. Men, jag tror också att det är viktigt att arbeta med integrering på ett systematiskt sätt. Det är annars väldigt lätt att ”mjuka parametrar” alltid får stå tillbaka för parametrar som upplevs ha en mer finansiell koppling, såsom multiplar och kassaflöden. Därför välkomnar jag Eurosifs introduktion av en striktare definition av integrering.

Blogg

Riksdagsvalet, regeringen och skatterna

8 november · 2018

Vad har hänt sedan valet 2014?

Årets riksdagsval blev i sitt resultat inte så väldigt annorlunda än 2014 års val. Vid en titt i backspegeln av vad som skattemässigt ändrats under de senaste fyra åren så har den rödgröna regeringen hunnit med en del. De har bland annat dragit ner på ROT och RUT, minskning av jobbskatteavdraget, infört förmånsbeskattning av sjukvårdsförsäkring och flygskatt samt beslutat om sänkning av bolagsskatten i ett första steg med 0,6%. Större förändringar har dragits tillbaka innan de lagts fram i riksdagen, som ändring av 3:12-beskattningen, bankskatten, exitskatten och vinster i välfärden som röstades ner utan att någon blev överraskad av det.

Sammanfattningsvis har en del ändringar gjorts men inga mer genomgripande förändringar för de allra flesta. När man blickar framåt så framstår det inte som en osannolik prognos för den kommande mandatperioden med tanke på hur mandaten fördelat sig i riksdagen. Om det nu inte blir nyval, det vill säga. För den som är hågad att slå vad om nyval eller inte, är oddsen nu ca 3–4 gånger pengarna på att det inte blir nyval och endast insatsen och lite till på att det blir nyval.

Vad händer framåt?

Det är ju inte så att vi saknar regering, då vi har en övergångsregering fram till dess att ny regering utses. Rekordet för en övergångsregering innehas för stunden av Belgien där en övergångsregering blev sittande i mer än 500 dagar efter deras val 2010. Något nyval i Sverige kan det inte heller bli i en handvändning eftersom övergångsregeringen inte kan besluta om det. Det som ligger närmast till hands för att det ska bli nyval är att talmannens förslag till statsminister röstas ned av riksdagen fyra gånger på raken, och i skrivande stund har talmannen enbart presenterat ett förslag som kammaren ännu inte röstat om.

Nästa datum att hålla reda på är den 15 november då riksdagen senast ska rösta om budgeten. Övergångsregeringen kommer lämna sitt förslag till riksdagen, men även moderaterna har meddelat att det tänker lämna ett förslag. Vi får helt enkelt avvakta för att se hur det nu går med regeringsbildandet, budgeten och ett eventuellt nyval. Hur detta slutar visar sig så småningom – det vi kan vara säkra på är att vi kommer att betala skatt i morgon också.

Blogg

Innebär nedgången på världens börser slutet för denna investeringscykel?

25 oktober · 2018

Aktiemarknaderna verkar följa det sedvanliga säsongsmönstret med en nedgång under tidig höst. Men det har väl inte undgått någon att utvecklingen i denna nedgång är något snabbare än vad vi har sett de senaste åren samtidigt som den direkt utlösande faktorn är svår att peka på. 

Men jag blir ändå inte riktigt förvånad och magnituden är inte olik det vi har sett tidigare. Lågräntemiljön har bidragit till onormalt låga svängningar för de flesta tillgångsklasserna, men även för ekonomisk statistik överlag. Det bidrar till att obalanser byggs upp och att det blir trångt i dörren när fler aktörer samtidigt ska ta hem vinster. Det är heller inte ovanligt att börsen är mer känslig för en nedgång när värderingen är hög. Vill man ändå hitta faktorer som ligger bakom just denna nedgång så ser jag framförallt uppgången i den amerikanska 10-årsräntan som avgörande. Själva nivån, idag på cirka 3,1 procent, oroar jag mig mindre för då det historiskt inte går att hitta större samband med denna och den efterföljande avkastningen på aktiemarknaden. Men när uppgången sker snabbt brukar det vara en anledning att vara mer vaksam.

Tydliga avmattningstendenser ökar risken

Utöver detta finns naturligtvis en rad aktuella orosmoln i form av Saudiarabien, Italien, Brexit osv. Men det vi har fokuserat på i vår försiktiga marknadssyn under året är framförallt en global konjunkturell avmattning. Skattereformen i USA har överskuggat denna temporärt och konsumenterna är alltjämt mycket optimistiska där exempelvis konsumentförtroendet pekar på den högsta nivån på 18 år. Men förutom att denna typ av positiva sentimentsindikatorer historiskt sett är en varningssignal har avmattningstendenserna varit tydliga. Centralbanken har stramat åt till följd av en stärkt inflationstakt, husförsäljningen har börjat vika och handelskonflikten har redan drabbat den globala handeln. För mer exportberoende länder har detta fått tydlig påverkan och det bidrog bland annat till att den Internationella Valutafonden, IMF, reviderade ner sina globala tillväxtprognoser för någon vecka sedan.

Teknologisektorn i fokus

Värt att nämna är naturligtvis också teknologisektorns framfart. Sektorn har varit den lysande stjärnan på aktiemarknaden länge och förutom att teknologijättarnas återköp av aktier har gett stöd till börsen har analytikerkollektivet varit ytterst optimistiska. Även idag har mer än 95 procent av alla analytiker en positiv rekommendation på Amazon och skulle bolaget redovisa sämre siffror än väntat är naturligtvis fallhöjden i aktien stor. Jag säger inte att förutsättningarna för många av bolagen inte är goda och till skillnad från slutet av 1990-talet har många av dessa bolag en god vinstutveckling, men när sektorer växer sig allt större möter de normalt ett ökat hot från regleringar samtidigt som det i dessa bolags fall har varit så att regelverken inte har hunnit ikapp användandet. Det är också tydligt att många av dagens stora bolag dels mer eller mindre har ett monopol och dels visar att det finns en brist på personlig integritet. Med tanke på att det är den minst reglerade sektorn i USA är min bedömning att det finns en risk för att man likt andra sektorer som tidigare har stått för en stor del av det globala marknadsvärdet ser en ökad reglering och därmed en mer dämpad vinstutveckling.

Mer åtstramande miljö

Står vi då inför ett ännu större fall? Nedgången hittills får främst anses vara en rekyl, men det är värt att påminnas om att det inte är ovanligt med en större nedgång vart tionde år. Den huvudsakliga anledningen till de senaste årens expansionsfas, penningpolitiken, väntas bli alltmer åtstramande under nästa år. Det gör att vi räknar med ett högre ränteläge som normalt försämrar förutsättningarna för aktier. I kombination med att tillväxttakten i världen viker, vilket historiskt har varit en negativ signal för aktiemarknaden, ser vi all anledning att fortsatt vara något försiktiga. Men de indikatorer vi följer som signalerar att man bör lämna aktiemarknaden helt visar att vi inte riktigt är på denna nivå än. Därför är det viktigt att se hur en studs uppåt ser ut och om vi kan nå tillbaka till tidigare högstanivåer.

Blogg

Vi tar klimatförändringarna på allvar – följer de andra med?

12 oktober · 2018

Sällan har en fråga varit mer aktuell än vad klimatförändringarna är just nu.

I somras lärde vi oss ett nytt ord: klimatångest. Visst kunde vi njuta på badstranden mer än någonsin förr. Men många kan nog relatera till den där känslan, en knut i magen, när vi tänker på sommarens skogsbränder och torra åkrar. Där har vi klimatångesten.

IPCC* skriver i den senaste rapporten att vi sannolikt når en genomsnittlig global temperaturökning på 1,5°C mellan 2030 och 2053 om vi fortsätter i nuvarande takt. Att begränsa uppvärmningen till 1,5°C är möjligt inom fysikens lagar, men det skulle kräva förändringar i en takt och omfattning som vi aldrig tidigare skådat, enligt IPCC.

Samma dag som IPCC:s rapport publiceras delas Nobels Ekonomipris 2018 ut till två forskare för forskning om ”hur vi kan uppnå uthållig och hållbar ekonomisk tillväxt i världen”. Hur klimatförändringar påverkar ekonomiska modeller, och hur vi kan uppnå bästa klimatnytta genom investeringar är alltså så centrala frågor inom ekonomi idag att de tilldelas Riksbankens pris i Alfred Nobels minne.

Kanske känner du också igen dig i att klimatförändringar och miljö dyker upp allt oftare i samtal med vänner och bekanta? Det är tyvärr inte en slump att frågan kommer upp överallt.

Söderberg & Partners medarbetare först att bli klimatpositiva

Vi har sedan flera år tillbaka arbetat med hållbarhetsanalyser av olika slag, för att hjälpa sparare att hitta de sparprodukter som har bäst möjligheter att vara med och bidra inom miljö- och samhällsfrågor. Självklart ska vi också göra vår del i det praktiska arbetet, och vi är miljöcertifierade enligt ISO 14001 sedan 2016, men vi kände att vi vill göra mer. Våra medarbetare och kunder vill att vi ska vara i framkant inom klimatfrågan.

Därför har vi valt att gå ett steg längre än vad vi sett andra företag göra. Vi har valt att klimatkompensera för alla våra medarbetare, i alla länder och under alla olika varumärken under Söderberg & Partners-paraplyet. Det gäller dessutom på fritiden. Hur har vi räknat? Gå in på We Don’t Have Time Climate Positive Employees för detaljerna. Vi på Söderberg & Partners vill uppmana alla i finansbranschen att följa med. Detta är något vi kan göra tillsammans!


* IPCC, Intergovernmental Panel on Climate Change, är FN:s klimatpanel. Organisationen har bildats för att förse världen med ett vetenskapligt perspektiv över det rådande kunskapsläget om klimatförändring och dess miljömässiga och socioekonomiska påverkan.

 

Kontakta oss