Skip to main content Skip to main navigation

Hållbarhet- ”bara” en fråga om grundläggande ekonomisk teori och riskhantering?

Blogg

Hållbarhet- ”bara” en fråga om grundläggande ekonomisk teori och riskhantering?

16 januari · 2015

Som förälder har jag börjat reflektera över ämnen och aspekter som jag tidigare inte har ägnat särskilt mycket tankeverksamhet (kan vara ett klassiskt ålderstecken också). Detta kan vara både obehagligt och uppfriskande på samma gång. Ett sådant ämne, som låter extremt högtravande, är vilken värld mina barn kommer att växa upp i. Det här blogginlägget kommer att ha en lite annorlunda karaktär än mina övriga, jag kommer att passa på att utnyttja min fria roll på ”bloggmittfältet” till max.

Vi har arbetat länge med frågor relaterade till hållbarhet i våra kunders placeringar. För en tid sedan fick jag, hyfsat överraskande, den roliga möjligheten att tala på konferensen ”Hållbar kommun”. Långt från min vanliga vardag och många, nya intressanta ämnen som exempelvis att det finns bakterier som äter fett. I samband med konferensen började jag att fundera på varför mycket inom finansmarknaden uppfattas gå stick i stäv med en strävan efter ett mer hållbart samhälle. Hållbar utveckling brukar definieras som ”sustainable development is development that meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs.” [1] Detta borde vara en självklar utgångspunkt även i finanssektorn, framför allt om du är en aktör som strävar efter långsiktig överlevnad och lönsamhet. Jag vill dock poängtera att det inte ligger några politiska värderingar i blogginlägget utan min ambition har varit att försöka illustrera varför hållbarhetsfrågan är, eller i alla fall borde vara, nära sammankopplad med finansmarknaden och dess intressen.

 

Ett hållbart agerande borde ligga i finansmarknadens intresse

Sedan början på 90-talet förbrukar jordens befolkning varje år mer resurser efter nio månader än vad jorden kan producera på ett år [2]. På konferensen fick jag också lära mig att om alla levde som den genomsnittliga svensken så skulle vi behöva 3,7 jordklot. För att uttrycka detta i ekonomiska termer så lever vi helt enkelt över våra tillgångar. Som alla, med sunt förnuft i allmänhet och någon typ av ekonomisk utbildning i synnerhet, vet så är det inte hållbart i längden. Ekonomisk historia är full av exempel på vad ett sådant beteende kan leda till. I bästa fall slutar det med att banken drar tillbaka krediter eller kräver ytterligare säkerheter, medan det i värsta fall slutar med konkurs eller rekonstruktion. Jag vet inte exakt vad detta skulle kunna översättas till avseende hur hållbart vårt leverne är, men jag känner inte spontant att jag är sugen på att uppleva en motsvarande konkurs för jorden.

Människan är dock uppfinningsrik och det finns ett ordspråk som säger att när nöden är som störst är hjälpen som närmast. Mitt arbete består till stor del av att uppskatta sannolikheter och minimera risker. Kan riskerna reduceras så görs det och vi föredrar att enbart bära kalkylerade risker med låg sannolikhet. Det handlar om att inte lita på slumpen. Att hantera en känd risk med förevändningen att ”det löser sig” skulle troligtvis frambringa en del befogade frågetecken från våra kunder.

Med risk för att trivialisera problemen så skulle jag vilja drista mig till att säga att hållbarhetsfrågan i hög utsträckning i mångt och mycket är ytterligare en risk som behöver hanteras. Problemet är att det är en risk vi i finansmarknaden inte är vana vid och den är också svår att kvantifiera (något vi också gillar överdrivet mycket). Det är vidare en stor risk, så stor att den kan bli svår att greppa. Samtidigt är problemställningen, det vill säga att vi lever över våra tillgångar, välkänd för alla ekonomer. Varför borde det då ligga i finansmarknadens intresse att agera?  Nedan har jag listat ett par anledningar, men det finns sannolikt betydligt fler:

  • Det är kända risker som vi har en uppfattning om hur vi kan hantera redan idag. Hade det varit en rent finansiell risk hade den med största sannolikhet säkrats på något vis. Tyvärr kräver denna risk till viss del ett nytt tänkande och beteende då det tyvärr inte går att köpa exempelvis ett derivat för att bli av med risken.

  • Förutsägbarheten och stabiliteten i världen kommer att minska vilket vanligtvis påverkar finansmarknaden och ekonomin negativt. Detta kommer sig av primärt två skäl:

    - En betydligt större andel naturkatastrofer som jordbävningar, översvämningar etc.     som gör allt större ekonomisk skada vilket illustreras av nedanstående graf.

    - Social oro som bottnar i exempelvis stigande matpriser på grund av exempelvis torka eller missväxt. Världsbanken lyfter fram den arabiska våren som ett exempel där detta kan ha spelat in. Hit kan även konflikter om naturtillgångar, klimatflyktingar etc räknas vilka troligtvis också skulle påverka finansmarknaden och den globala ekonomin negativt.

  • Sämre förutsättningar för att producera vissa varor och tjänster kommer troligtvis att påverka vinster och marginaler negativt på lång sikt. Enligt en rapport från Världsbanken skulle exempelvis veteskördarna i Brasilien kunna minska med över 50% om den genomsnittliga globala temperaturen stiger med 2 grader till och med 2050.

 

Varför är det så svårt att åstadkomma något?

Det finns nog inget enkelt svar på den frågan, men en enkel hypotes skulle kunna vara att vi inte förstår, eller vill förstå, vidden av risken med ett icke-hållbart samhälle. Ett annat svar skulle kunna vara att vi inte tycker att det är värt det. Men även om vi lägger bort petitesser som våra barns framtid och arter som utrotas för ett ögonblick, så har jag svårt att se hur det inte  skulle vara värt att arbeta med hållbarhet som en integrerad del utifrån ett finansiellt perspektiv. Inte minst på lång sikt i alla fall, och kanske är det just horisonten som är nyckeln. Samtidigt finns det alltid en baksida och det vi ger upp för långsiktig hållbarhet har ofta ett kortsiktigt pris i form av exempelvis högre priser på varor, färre arbetstillfällen och lägre vinster i bolagen.

Frågan är också i hög grad politisk. En stötesten för konstruktiv dialog är enligt mig avsaknaden av förståelse för att allt inte är svart eller vitt. Gör vi alltför mycket politik av en fråga som egentligen borde vara ganska lite politisk tror jag att vi kommer att få problem. Jag tror alla vill ha ett långsiktigt hållbart samhälle, men vad gör jag om jag förlorar mitt arbete på grund av exempelvis direkta förbud mot vissa verksamheter? Gruvnäringen, i framför allt norra Sverige, bidrar exempelvis med 10 000 direkta och 35 000 indirekta arbetstillfällen[3]. Avvägningarna är som ni märker utomordentligt komplexa.

Det spelar självklart roll vad finansmarknaden gör, men för att åstadkomma effektiv förändring krävs, oavsett hur klyschigt det låter, helhetsperspektiv och integrering. Problemställningen kräver att finansmarknaden interagerar med andra delar av samhället och andra intressenter istället för att arbeta med isolerade punktinsatser. Hela finansmarknaden, inklusive Söderberg & Partners, kan troligtvis göra betydligt mycket mer, framför allt genom att belysa frågan för våra kunder, visa vilka alternativ som finns och vad de innebär (en början till detta är vår Hållbarhetsrapport).

Min uppfattning är att det absolut inte finns någon konflikt mellan hållbarhet å ena sidan och lönsamhet och avkastning å andra sidan. På lång sikt tror jag att det  är tvärtom. Anledningen till det, vilket jag har försökt få fram ovan, är att ett icke-hållbart agerande kortsiktigt kan vara finansiellt positivt, men att det långsiktigt kommer att vara finansiellt negativt, innebära högre risker och större volatilitet. Finansmarknaden känns i mångt och mycket irrationell i detta avseende trots att den enligt teoriboken betraktas som rationell. Snarare än att revidera teoriboken, vilket kanske behövs ändå, så hoppas jag istället att finansmarknaden börjar att agera rationellt i detta avseende.

 

Källor:

[1] WCED, 1987

[2] WWF, Living Planet report 2014

[3] Arbetsförmedlingen och SveMin

Blogg

Hållbarhet inom globala försäkringsprogram och riskingenjörstjänster

19 juni · 2019

När du som köpare av riskingenjörstjänster ser över era leverantörer, utvärderar du då försäkringsbolagens hållbarhetsarbete?

Söderberg & Partners sakförsäkringar analyserar löpande olika försäkringsbolag och lösningar för att alltid veta vad som passar just din verksamhet bäst. I den här bloggen kommer jag att fokusera på frågor gällande företagsförsäkringar inom industrisegmentet.

I april 2019 släppte Söderberg & Partners rapporten Hållbara sakförsäkringar om sakförsäkringsbolagens hållbarhetsarbete, där vi analyserar hållbarhet i skadereglering och upphandling av leverantörer.

Nu tar vi ytterligare ett steg i vårt utvärderingsarbete och tittar specifikt på riskingenjörstjänster. Inom storindustrisegmentet har det sedan gammalt varit vanligt att köpa t.ex. riskbesiktningar av företagets anläggningar av en leverantör i Sverige och sedan låta svenska riskingenjörer besöka de olika dotterbolagen runtom i världen. Ett av de huvudsakliga skälen till detta är att man från Risk Managements sida har kunnat sätta en koncerngemensam standard och få en bättre central kontroll över sina anläggningsrisker. Detta är något som utmärker den svenska försäkringsmarknaden inom storindustrisegmentet.

Under hösten kommer Söderberg & Partners ur både ett hållbarhets- och kostnadsperspektiv titta på hur en traditionellt upphandlad riskingenjörstjänst skiljer sig från en där man använder sig av lokala riskingenjörer som arbetar efter en centralt styrd riskmanagementpolicy. Vi tittar på utsläpp, resekostnader, hållbarhet i skadehantering, skadeförebyggande arbete och regelefterlevnad. Redan nu har vi preliminära resultat som pekar mot stora, positiva hållbarhets- och kostnadseffekter.

I höst kommer vi också som standard att införa ett hållbarhetskriterium i våra offertutvärderingar samt i vår rådgivningsdokumentation till våra kunder inom industrisegmentet. Håll utkik efter mer information om detta i min blogg – fortsättning följer!

Vill du veta mer om hållbara industriförsäkringar och riskingenjörstjänster? Eller har du andra frågor om företagsförsäkringar? Fyll i formuläret nedan så hör vi av oss till dig.

 

Kontakt

Blogg

Ska man spara eller låna sig till sina drömmar?

19 juni · 2019

Samhället har förändrats drastiskt det senaste decenniet. Den låga räntan gör att vi lånar allt mer pengar. Företagen har hittat en nisch där det är lättare att sälja saker till oss konsumenter med abonnemang eller på kredit till en låg månadskostnad, än att ta ut priset för varan i samband med att vi köper den.

Köp idag – betala högt pris imorgon

I princip kan allt köpas på abonnemang eller via avbetalning numera och vi köper också mer prylar på detta sätt. Jag är helt övertygad om att många människor, oavsett om man har ett sparkapital eller inte, fastnar för reklamen och köper saker på avbetalning eller abonnemang på grund av att man inte ser den egentliga kostnaden. Vi som konsumenter söker enkla lösningar och vi vill gärna ha allt nu, helst igår. Betalar gör vi sen. Men vad är egentligen priset för detta beteende?

 

Tänk på detta innan du lånar

Med tanke på att räntan på ett sparkonto är obefintlig så är kostnaden för att betala över tid gigantisk. Här kommer 3 tips vad du ska tänka på innan du lånar:

  • Ta bort abonnemanget, skippa dyra lån och köp istället sakerna kontant. Istället för att skjuta upp betalningen till en hög kostnad är det betydligt bättre och billigare att du använder ditt kapital när du ska köpa något.

  • Stirra dig inte blind på den låga månadskostnaden utan ta med den totala kostnaden i köpbeslutet. Tar du pengar direkt från kontot tar du dessutom bort impulseffekten, vilket innebär att du kan spara in de pengar du annars lagt på onödiga impulsköp.

  • Du kommer förmodligen ta hand om dina saker betydligt bättre om du jobbat ihop pengarna än om du lurar dig själv att sakerna bara kostar det du betalar per månad.

 

Spara idag – nå dina drömmar imorgon

Fundera på vad du vill göra i framtiden och hur du vill att din ekonomi ska vara. Istället för att stilla behovet för stunden, fundera över vad du har för mål på lång sikt. Hittar du motivationen för sparandet kan du ändra ditt köpbeteende. Du kanske kan gå tidigare i pension, köpa sommarstuga, göra drömresan eller hjälpa barnen med starten till ett eget boende. Priset för att skjuta upp en betalning är ofta dyrt och det som ser ut att vara gratis sker på bekostnad av att du inte kan nå dina drömmar.

Vill du nå dina drömmar och mål för framtiden? Sätt en plan för ditt sparande idag! Vill du ha hjälp på vägen mot dina mål? Kontakta oss så berättar vi hur vi kan hjälpa dig.

 

Kontakt

Blogg

Så lyckas du med ditt generationsskifte

19 juni · 2019

Var tydlig med dina avsikter, involvera alla inblandade och se till att ha gott om tid. Lyckas du med det har du nyckeln till ett smidigt generationsskifte.

Ett generationsskifte innebär ofta en överlåtelse av ett företag, familjegård eller skogsfastighet från en generation till en annan inom familjen, till närstående eller anställda. Syftet med ett generationsskifte är att överföra kunskap och ägande på ett praktiskt och ekonomiskt fördelaktigt sätt.

Ägarskiften är ett mycket komplext ärende då en mängd faktorer påverkar skiftet. Frågor som behöver besvaras är till exempel hur företaget eller gården ska värderas, överlåtelsen finansieras och syskonen kompenseras. I min blogg kommer jag att ge råd om hur du bäst genomför ett lyckat generationsskifte.

Först och främst innebär det en stor personlig och känslomässig omställning för ägaren, vilket gör det lätt att skjuta skiftet framför sig. Mitt råd är att sitta ner med familjen och gärna tillsammans med en utomstående expert och öppet diskutera vem eller vilka som är intresserade av att ta över företaget eller gården och hur och när detta ska ske rent praktiskt.

 

Hur ska överlåtelsen ske och vilka avtal behövs?

En överlåtelse av ett företag eller en familjegård kan ske på flera olika sätt. Till exempel genom köp, gåva, arv eller testamente. Vad som är bäst beror på omständigheter i det enskilda fallet.  

Eftersom vi inte har arvs- och gåvoskatt i Sverige så kan det vara skattemässigt fördelaktigt att skriva över fastigheter och aktier i familjeföretaget på sina barn såsom förskott på framtida arv. Överlåtaren betalar ingen kapitalvinstskatt och mottagaren slipper betala stämpelskatt. Dock slipper inte gåvotagaren undan skatten, den skjuts bara på framtiden. Mottagaren övertar överlåtarens anskaffningsvärde. I gåvobrevet kan villkor skrivas in, till exempel att egendomen ska vara mottagarens enskilda egendom, att överlåtaren förbehåller sig nyttjanderätt till fastigheten, att egendomen inte får pantsättas, intecknas eller avyttras utan samtycke etc.

Om det är flera personer som ska överta egendomen, rekommenderar jag att aktieägaravtal eller samäganderättsavtal med hembudsklausul och bestämmelser kring värderingsprinciper skrivs in, för att undvika framtida konflikter.

Många tycker att samägande är komplicerat eftersom de nya ägarna kan ha olika ekonomiska förutsättningar, intressen och ambitioner. Och vad händer om exempelvis en av delägarna skiljer sig och egendomen plötsligt ingår i en bodelning där det saknas medel att köpa ut den äkta hälften? Jag tycker dock inte att man ska göra generationsskiften svårare än vad det borde vara. Familjeägda företag som skiftas internt överlever längre och presterar bättre enligt all forskning, se till exempel det familjeägda bolaget Spendrups som har överlevt många generationsskiften och stått pall för konjunktursvängningar genom ett drygt sekel. De har nu nått fjärde generationen och är mer lönsamma än någonsin.

 

Varför behövs ett avtal?

Att relevanta avtal upprättas är en förutsättning för genomförande av ett ägarskifte. Oavsett om det gäller ett överlåtelseavtal, ett äktenskapsförord, en revers eller ett arrendeavtal, kräver det en mycket god juridisk kompetens både inom familjerätt, bolagsrätt och skatterätt. På Söderberg & Partners har vi kompetens inom alla relevanta rättsområden och en lång erfarenhet av generationsskiften och att arbeta med entreprenörer.

Hur ska syskon kompenseras?

Om det finns syskon som inte ska bli delägare i familjens företag eller gård behöver man hitta sätt att kompensera dessa. Det finns möjlighet för överlåtaren att ta emot viss betalning av den som ska överta egendomen utan att detta utlöser beskattning. På så sätt kan föräldrarna få betalt för del av den överlåtna egendomen som de därefter kan kompensera syskonen med. Eftersom föräldrarna själva kanske måste leva på pengarna de får är kompensationens storlek viktig.

Likvärdiga villkor vid generationsskifte i fåmansföretag

Då familjeföretag är en central del av svensk ekonomi och står för ett stabilt och långsiktigt ägande har nu riksdagen antagit regeringens förslag att det ska vara samma skatt vid en överlåtelse av ett fåmansföretag, som ofta är familjeföretag, till en närstående som till en utomstående. Det här underlättar för att företag kan fortsätta drivas inom familjen när den äldre generationen lämnar över familjeföretaget till sina barn.

Med dagens regler kan en försäljning av ett fåmansföretag till en närstående medföra högre beskattning än om företaget säljs till en utomstående person. Detta kommer nu att rättas till i och med den nya lagen som träder i kraft den 1 juli i sommar.

Har du några frågor eller funderingar gällande generationsskifte? Om du önskar rådgivning kring eller hjälp med upprättande av juridiska handlingar är du välkommen att kontakta våra jurister via formulär nedan.

 

Kontakt

Kontakta oss