Skip to main content Skip to main navigation

Att integrera hållbarhet i incitamentsprogram – vad innebär det?

Att integrera hållbarhet i incitamentsprogram – vad innebär det?

27 september · 2021

Incitamentsprogram är riktade till ledande befattningshavare för att uppnå önskvärda resultat i organisationer. Historiskt sett har finansiella mål dominerat uppbyggnaden av incitamentsprogrammen, men i takt med att hållbarhetsfrågor klättrar allt högre upp på intressenters agendor är uppbyggnaden av ersättningsgrunden uppe för diskussion. Hur kan företag arbeta med hållbarhetsmål i incitamentsprogram och varför blir det allt viktigare?

Incitamentsprogram bör reflektera strategi och intresse

Syftet med incitamentsprogram är att motivera och belöna anställda genom att uppnå mål som har en tydlig koppling mellan ett företags långsiktiga strategi och aktieägarnas intressen. Att ha ett incitamentsprogram som inte matchar strategi med intresse kan innebära stora risker för ett företag genom att varken möta aktieägares förväntningar, eller företagets långsiktiga strategi. Detta kan i sin tur skada företagets rykte.

Under det senaste året har miljömässiga, sociala och bolagsstyrningsfrågor (på engelska förkortat ESG) varit högt upp på agendan bland företag och dess aktieägare, som börjar se allt tydligare kopplingar mellan ESG och hur välmående företaget är. Många bolag har även börjat ställa om för att möta ökade regulatoriska krav från aktieägare och andra intressenter och gjort ESG till en central del i deras affärsstrategi. Det är därför inte så konstigt att styrelsens roll, att utforma incitamentsprogram som reflekterar detta, börjar uppmärksammas allt mer.

Få svenska börsbolag har hållbarhetskriterier i sina incitamentsprogram

Att integrera ESG-mått i ersättningssystemet är ett kraftfullt sätt att driva förändring i en organisation. Enligt en undersökning utförd av PwC tillsammans med London Business School över Storbritanniens 100 största bolag (FTSE100) utgör ESG-faktorer bonusunderlag för 45 % av bolagen. Av dessa bolag hade 86 % inkluderat sociala mål där jämställdhet, medarbetarengagemang och anställdas säkerhet var de vanligaste målsättningarna. Miljömål var däremot vanligast i det långsiktiga incitamentsprogrammet, där 60 % av bolagen hade ett miljömål. Den genomsnittliga vikt som ESG-baserade ersättningen tilldelades i det totala incitamentsprogrammet var 16 %.

I Sverige ser siffrorna något dystrare ut. Enligt rapporten På tal on lön 2021, publicerad av Novare Pay Consulting, är det endast 4 % av svenska börsbolag som har tillämpat hållbarhetskriterier i sina incitamentsprogram. Det skiljer sig med andra ord väldigt mycket hur företag och länder väljer att utforma incitament kopplade till ESG-mål.

Utmaningar med att mäta hållbarhetsdata

  • Ingen standardiserad syn eller mått på vad som är en bra ESG-prestation. Vad som är kritiska och finansiellt materiella hållbarhetsfaktorer för ett bolag i en industri kan skilja sig vitt från vad som är viktigt för ett annat bolag i en annan industri. Därför behöver varje bolag ha individuellt anpassade mått som ligger i linje med deras strategi för att bli mer hållbara.

  • Svårigheter med att mäta hållbarhetsdata och bedöma lämplig tidshorisont för måluppfyllnad. En omställning för att exempelvis minska koldioxidutsläppen kan ta tid. Så lång tid att det i vissa fall övergår successionsplanen och därmed blir svårmotiverat för nuvarande ledningsgrupp. En ytterligare utmaning med ESG-mått är att de kan vara svåra att mäta på ett tillförlitligt sätt. ESG-parametrar kan vara både kvalitativa (till exempel arbetsmiljö) och kvantitativa (till exempel utsläpp). Måtten är dessutom egenskattade vilket gör det svårt för intressenter att värdera ESG-data.

  • Den data som rapporteras i hållbarhetsredovisningar är egenskattad och svår att jämföra. I och med att många bolag är skyldiga att upprätta hållbarhetsredovisningar enligt lag, innebär det att det faktiskt redan finns viss hållbarhetsinformation att tillgå för att utforma hållbarhetsmål. Problemet är dock att bearbeta och analysera data på grund av den diskrepans som finns i hur företag mäter olika nyckeltal. Den befintliga lagen för hållbarhetsredovisningar lämnar utrymme för företag att själva välja vilken data som ska redovisas. Dessutom granskas den heller inte av tredje part.

Möjligheter - regulatoriska krafter och branschinitiativ som driver förändring

  • Åtstramning för hållbarhetsredovisningslagen inom EU. Just nu arbetar EU med att ta fram en tvingande standard som stramar åt de nuvarande reglerna för hållbarhetsredovisning. Bland annat ska reglerna omfatta standardiserade rapporteringspunkter som ska genomgå revisorgranskning.

  • EU taxonomin driver på klimatarbete. Taxonomin är ett grönt klassificeringssystem som översätter EU:s klimat- och miljömål i kriterier för specifika ekonomiska aktiviteter. Taxonomin kommer innebära obligatoriska upplysningsskyldigheter från vissa företag.

  • Climate Action 100+ samlar investerare att driva påverkansarbete i frågan. Climate Action 100+ arbetar för att påverka världens största koldioxidutsläppare att sänka sina utsläpp. Initiativet består av 615 investerare som påverkar bolagsstyrelser att ha bättre översikt över risker relaterade till klimatförändringarna. Detta inkluderar att integrera utsläppsminskningar i incitamentssystemet.

Hur hållbara ersättningar faktiskt blir hållbart

Precis som andra komponenter i incitamentsprogrammet behöver ESG-komponenten också vara linjerad med bolagets övergripande strategi och prioriteringar. Exempelvis bör företagen identifiera hur väsentliga hållbarhetsfaktorer är kopplade till aktievärdet, bolagsstrategin och slutligen hur beslutsfattare blir kompenserade för detta. Styrelser bör även fråga sig om de har möjlighet att få tillförlitliga data på hållbarhetsmålet och om det går att göra en bedömning av tidshorisonten för måluppfyllnad. Om det är en väldigt lång tidshorisont för att uppnå själva målet, går det istället att på årsbasis länka incitament till den utveckling som görs mot hållbarhetsmålet i fråga. I takt med att det kommer ökade regleringar inom ESG och ett stort intresse för detta hos intressenter, är det av yttersta vikt att hållbarhetsansträngningar inte enbart kommuniceras, utan att de faktiskt mäts.

Att integrera ESG i incitamentsprogrammet är ett steg i rätt riktning att gå från prat till handling genom att ställa ledningen till svars för bolagets ESG-handlingar. Det är dessutom ett kraftfullt sätt för bolag att signalera till sina intressenter att ESG-strategin tas på allvar. Bolag som misslyckas med att ställa om sina verksamheter riskerar att både vara utsatta för fler hållbarhetsrisker och stå helt oförberedda att ta del av den enorma uppsida hållbarhet kan väntas ge.

Vill du veta mer eller behöver vår hjälp?

Ett väl utformat incitamentsprogram kan verkligen göra skillnad för ett företags långsiktiga utveckling. Behöver du hjälp med att upprätta ett program eller se över hur ni kan integrera hållbarhetsaspekter i ert nuvarande program? Genom Novare Pay Consuting kan vi hjälpa er – fyll i formuläret nedan så kontaktar vi dig!    

Kontakt

Hur hänger skatt och hållbarhet ihop?

5 oktober · 2021

När hållbarhet nämns tänker nog många på jordens ändliga resurser, miljöförstöring och klimatförändringar. Det är mindre vanligt att begreppet kopplas till skatt, men kan det vara så att det håller på att förändras?

Med hållbarhet avses vanligen goda sociala livsbetingelser utan att människans existens och förverkligande i samhället utarmar ekosystemens funktioner. Att de resurser som står till vårt förfogande används på ett sådant sätt att även framtida generationer har en jord att leva av och på. Skatt kommer främst in i hållbarhetsdiskussionen när det ses som priset vi betalar för ett fungerande och tryggt samhälle – att vi med skatten köper oss civilisation.

Det är nog få som har något att invända emot det påståendet, utan åsikterna går vanligen isär kring frågor som nivån på uttaget av skatt och personers vilja eller ovilja att betala densamma. Det som då är ett problem ur ett hållbarhetsperspektiv är skatteundandragande. En företeelse som får anses erodera de gemensamma resurserna som behövs för att i etappmål nå fram till ett hållbart samhälle. Här är det viktigt att göra distinktion mellan legitim och allmänt accepterad skatteplanering och ett skadligt skatteundandragande.

Att dra upp en klar gräns mellan undandragande och planering går inte, utan den gränsen är flytande och tenderar att skifta något i takt med den ekonomiska konjunkturen och den allmänna opinionen. Ett begrepp som torde vara en gränsövergång är artificiell, när ett företag eller individ inte kan motivera sitt handlande på annat sätt än att undvika skatt är nog gränsen mellan planering och undandragande passerad. Invändningen att det till exempel är företagsledningens skyldighet att öka intäkterna, minska kostnaderna – och då även skattekostnaden - för att maximera ägarnas utdelning är, förutom att vara kortsynt, enligt empiriska studier inte rätt väg för att maximera utdelningen. Däremot finns det studier som visar på att företag med vikande eller svagt resultat tenderar att i större utsträckning tillgripa sig av skatteundandragande metoder. Nöden har uppenbarligen inte någon lag, åtminstone inte enligt bolag med knappa resurser.

Bland förklaringsvariablerna kan anges att konsumenter tenderar att straffa företag som undandrar sig skatt och belöna företag som uppfattas som lojala med skattesystemet. Även skatteundandragandets natur tenderar att leda till ökade kostnader då den kräver komplexitet och ger opportunistiska befattningshavare utrymme att agera bortanför aktieägarnas kontroll.

En av flera faktorer som får anses verka för hållbarhet och motverka skatteundandragande är ett väl fungerande beskattningssystem, att det vilar på normer, förtroende och gemensamma åtaganden, vilket kräver att systemet uppfattas som legitimt och rättvist. Här ligger ett stort ansvar på lagstiftaren att lyckas med konststycket att formulera enkel och klar lagtext och att Skatteverket i sitt uppdrag agerar sakligt och opartiskt.

En annan faktor av stor betydelse är transparens vad gäller företags skatter, då det - om inte omintetgör - så i vart fall minskar en av förutsättningarna för skatteundandragande och ger konsumenterna ökad möjlighet att påverka normbildningen i samhället. Ett steg i den riktningen har regeringen redan tagit då det ska införas bestämmelser om skyldighet för företag att i en offentlig särskild rapport redovisa inkomstskatterättslig information om företaget. I vad som kan antas vara ett första steg berörs de största företagen, men som mycket annat kommer nog den informationsskyldigheten med tiden utvidgas till att även gälla ett större antal av företagen, se direktiv 2013/34/EU och Dir. 2021:46 Genomförande av EU-direktiv om offentlig land-för-land-rapportering och några frågor om års- och koncernredovisningar.

Avslutningsvis är det nog inte en förhastad slutsats att skatteundandragande inte underlättar att nå fram till ett hållbart samhälle, även om diskussionen om hur mycket och för vad som skatt tas ut kommer att fortsätta.

Har du frågor om hållbarhet kopplat till skatt?

Eller har du andra skatterelaterade frågor och funderingar? Fyll i formuläret nedan så återkommer vi till dig.

Kontakt

Söderberg & Partners medarbetare samlade ihop över en halv miljon kronor till Rädda Barnen

28 september · 2021

Under Söderberg & Partners internationella hållbarhetsvecka samlade medarbetarna in, genom olika hållbarhetsutmaningar, 595 205 kronor till Rädda Barnen. Pengarna kommer att gå till projektet The Red Alert Campaign i Filipinerna som arbetar för att utbilda barn och ungdomar om klimatförändringarnas effekter och stärka deras röster i samhället.

Syftet med en hållbarhetsvecka

Den 20-24 september arrangerade Söderberg & Partners en internationell hållbarhetsvecka för sina medarbetare i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Nederländerna. Syftet med veckan var att inspirera och informera anställda inom Söderberg & Partners om ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Målet var att få medarbetarna att förstå helheten inom hållbarhet och hur den enskilda individen kan göra skillnad genom små beteendeförändringar.

– Alla hållbarhetsstudier som finns visar på att vi behöver agera nu, att vi måste ta ansvar för miljön, för annars väntar en katastrof. Här har vi som bolag en unik chans att skapa förändring och stå på frontlinjen. Vi har redan ett gediget hållbarhetsarbete, men genom en hållbarhetsvecka gör vi en riktad insats tillsammans som bidrar till en förändring direkt, säger Gustaf Rentzhog, vd Söderberg & Partners.

Under veckan fick varje medarbetare möjligheten att ägna tid åt hållbarhetsarbete då man kunde delta på föreläsningar, träningspass och andra digitala aktiviteter. Via en app genomfördes uppdrag och utmaningar med målet att minska sitt klimatavtryck. Varje utmaning och uppdrag genererade poäng som i sin tur omvandlades till pengar för Rädda Barnens räkning.

Samlade ihop över en halv miljon kronor till The Red Alert Campaign

I slutet av veckan hade våra medarbetare, genom hållbarhetsutmaningar, sparat in 139 ton koldioxid och därigenom samlat ihop 595 205 kronor till Rädda Barnen. De insamlade pengarna är öronmärkta till Rädda Barnens projekt The Red Alert Campaign i Filipinerna, ett land som är svårt utsatt för naturkatastrofer och sårbart till följd av klimatförändringarna. Syftet med projektet är att utbilda barn och ungdomar om klimatförändringen och stärka deras röster som kräver att beslutsfattare och andra myndigheter tar sitt ansvar.



Charlotte Rutegård och Gustaf Rentzhog

– Vi är så tacksamma för Söderberg & Partners och arbetet som deras medarbetare genomfört under hållbarhetsveckan. Tack vare deras insatser kommer nu närmare 600 000 kr gå till barn och ungdomar i Filippinerna, som är extra utsatta för de konsekvenser och den förödelse som klimatförändringarna skapar. Syftet med vårt projekt The Red Alert Campaign är att utbilda barn och unga om klimatförändringen och ge dem en samlad och stark röst. Målet är att skapa medvetenhet för att öka allmänhetens påtryckningar som kräver att beslutsfattare, myndigheter och andra institutioner tar sitt ansvar, säger Charlotte Rutegård, Partnership Manager Rädda Barnen.

Långt och gediget samarbete

Söderberg & Partners har under flera år haft ett samarbete med Rädda Barnen där vi bland annat donerat drygt 5 miljoner kronor till flyktingläger i Syrien. Just nu stöttar vi Centrum för stöd och behandling, där barn och ungdomar som har varit med om svåra händelser får stöd och behandling. Utöver detta har vi ett löpande samarbete kring fonden ’Aktiv Påverkan’ och dess arbete för att motverka barnarbete. Du kan läsa mer om detta i rapporten ”Vem arbetar för dina pengar?”.

Hur hållbar är din tjänstepension?

Om vi visste hur våra pengar var investerade, om allt var transparent och om vi hade verktygen, skulle vi tänka och placera våra pengar annorlunda då? En betydande del av allt kapital på börsen är pensionspengar, därför är tjänstepensionen en viktig del i ett företags hållbarhetsarbete. Söderberg & Partners tjänst, Hållbar tjänstepension, hjälper företag att integrera hållbarhetsarbetet i pensionspolicyn så att medarbetare enkelt kan placera sin tjänstepension hållbart.

Tjänstepension – för många det största sparandet

De flesta företagen i Sverige arbetar aktivt med hållbarhetsfrågor, men det är lätt att glömma bort medarbetarens tjänstepension och dess indirekta miljö- och samhällspåverkan. Vårt tjänstepensionskapital kommer för många att vara vårt största sparande. Idag förvaltas ca 2300 miljarder kronor i tjänstepensionssystemet, vilket utgör en betydande del av kapitalet på börsen. Finanssektorn och vårt tjänstepensionskapital har med andra ord en viktig roll att spela i hållbarhetsfrågan.

Hållbar tjänstepension – integrerar hållbarhetsarbetet i pensionspolicyn

Söderberg & Partners tjänst, Hållbar tjänstepension, hjälper företag att integrera sitt hållbarhetsarbete i sin pensionspolicy, och löpande utvärdera och följa upp dess resultat och effekt. Våra hållbarhetsanalytiker tar löpande fram hållbarhetsanalyser för att granska och visa vilka sparprodukter som är hållbara så att kunderna enkelt kan påverka genom sitt sparande.

– Hållbar tjänstepension är en tjänst som hjälper företag att bidra till påverkansarbetet med sina egna tjänstepensionspremier. Till en början kan företag löpande följa upp tjänstepensionens hållbarhetsnivå och utvärdera dess effekter. För företag som vill arbeta mer aktivt med frågan, ger tjänsten möjlighet att påverka fondbolag att ta ansvar för hållbarhetsfrågor som de anställda tycker är viktiga, säger Mattias Koch, Head of Client Relations Large Corp på Söderberg & Partners.

Förutom att ta ansvar för företagets hållbarhetspåverkan via tjänstepensionskapitalet hjälper konceptet företag att öka medarbetarnas engagemang avseende tjänstepension. På så sätt synliggörs en viktig förmån samtidigt som man ger de anställda möjlighet att placera mer hållbart.

– Det är viktigt att ställa sig frågan ”vilken värld vill jag gå i pension i?”. Tjänstepensionskapitalet kan till en början kännas litet och man kan fundera över om ens egna pensionspremie verkligen gör skillnad. Men i takt med att tjänstepensionskapitalet växer, så växer också ditt kapitals möjlighet att skapa en positiv förändring. Och tillsammans är vi många, vilket blir en enorm kraft. Samtidigt som det över tid också kan påverka avkastningen positivt, säger Lingyi Lu, hållbarhetsansvarig på Söderberg & Partners.

Varför en hållbar tjänstepension?

  • Stärka företagets hållbarhetsprofilering och attraherar medarbetare.
  • Sänder ett tydligt budskap om företagets kollektiva värdegrund till bland annat ägare, anställda och kunder.
  • Företaget och medarbetare tar gemensamt ansvar i hållbarhetsfrågor och arbetar mot gemensamma mål.
  • Ökar intresset för tjänstepensionen och engagerar medarbetare genom att ge dem möjlighet att rösta på de hjärtefrågor de tycker är viktigast.
  • Företag som signerat FN:s Global Compact får möjlighet att låta tjänstepensionen spegla detta ställningstagande – att ni investerar i enlighet med internationella normer för miljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och antikorruption.
  • Hjälper företag i arbetet att nå FN:s 17 hållbarhetsmål genom att påverka kapitalförvaltare att investera i enlighet med målen.

Hållbar tjänstepension kan vara en viktig strategisk fråga för er verksamhet. Vill du veta mer om vår tjänst Hållbar tjänstepension och hur vi kan hjälpa er? Fyll i formuläret nedan så tar vi kontakt med dig för en fortsatt diskussion.

 

Kontakt

 

Kontakta oss