Skip to main content Skip to main navigation

FN-rapportens varning om klimatet

FN-rapportens varning om klimatet

27 september · 2021

Den 9 augusti 2021 publicerade FN:s klimatpanel IPCC en ny sammanställning, i form av en utvärderingsrapport, om det rådande kunskapsläget kring jordens klimatförändringar. Budskapet är tydligt – läget för klimatet är akut och människan står som ansvarig. Vilka konsekvenser av klimatförändringarna kan vi se idag, och vad kan vi göra för att stoppa den globala uppvärmningen?

Fortsatt temperaturökning – Parisavtalet i gungning

Klimatrapporten från IPCC konstaterar att det finns en risk att vi inte klarar Parisavtalet, som säger att den globala temperaturökningen ska hållas väl under 2°C, men med en eftersträvan att begränsa temperaturen till 1,5°C. I detta nu har den globala medeltemperaturen redan ökat med 1,1°C sedan uppmätta temperaturer gjordes mellan år 1880–1900 som kallas den förindustriella tiden.

Konsekvenserna av klimatförändringen upplevs i alla regioner i världen men i Arktis och de nordligare delarna av Sverige är uppvärmningen dubbelt så hög som det globala snittet. Kebnekaises södra topp har smält till den grad att det numera är nordtoppen som är Sveriges högsta topp. Redan torra områden blir torrare vilket medför ytterligare påfrestningar för människor som lever i djup fattigdom.

Konsekvenser av den globala uppvärmningen

Genomgående i rapporten tar forskare hänsyn till fem tänkbara utsläppsscenarier för att utforska hur klimatet reagerar på en bredare variation av mänsklig påverkan. Samtliga scenarier resulterar i att den globala medeltemperaturen överskrider både 1,5°C och 2°C redan under 2000-talet – om vi inte ser drastiska minskningar av koldioxidutsläpp och andra växthusgaser under det kommande decenniet. En ökning med 1,5°C eller 2°C kanske inte låter som mycket, men rapporten visar att för varje 0,5°C ökning, blir klimatförändringarna betydligt mer märkbara, såsom försurade hav, smältande isar, stigande havsnivåer och extremare oväder. 

  • Havsförsurning. Haven är egentligen en klimathjälte som tar upp koldioxid från atmosfären, men de ökade utsläppen av växthusgaser leder till att haven blir försurade. Försurning av haven rubbar PH-värdena vilket i sin tur rubbar havets ekosystem. Marina organismer påverkas olika av havsförsurningen men lägre PH-värde orsakar bland annat att koraller och andra djur som är beroende av kalk får svårare att underhålla sina skelett.

  • Smältande glaciärer. Den ökade globala medeltemperaturen värmer även upp haven och leder till att glaciärerna smälter. Glaciärerna har även den förmågan att de kyler ner sig själva då upp till 95 % av värmen från solen reflekteras tillbaka av isen. Smälter glaciärerna på Grönland och Antarktis kommer det leda till att uppvärmningen går ännu fortare. Arktis, där bland annat Grönland ingår, kommer sannolikt att vara praktiskt taget fritt från is i september månad minst en gång före 2050.

  • Stigande havsnivåer. Smältningen av inlandsisar och glaciärer ger mer vatten till haven, vilket leder till att havsnivåerna höjs. Under de kommande 2000 åren kommer den globala genomsnittliga havsnivån att stiga med cirka 2-3 meter om uppvärmningen begränsas till 1,5 °C, 2-6 meter om den begränsas till 2 °C och så mycket som 19-22 meter om den globala medeltemperaturen skulle öka med 5 °C sedan förindustriella nivåer. När havsnivån höjs kommer många städer och byar att försvinna under vattnet och många människor kommer behöva fly sina hem.

  • Extremoväder. Något mer som leder till att människor behöver fly sina hem är konsekvenserna av de extremoväder som blir allt vanligare runt om i världen, i form av torka, skogsbränder och översvämningar. Extremoväder har blivit mer frekvent och ännu extremare i de flesta regionerna sedan 1950-talet. Några av de senaste extremoväder som observerats skulle ha varit extremt osannolika utan mänskligt inflytande på klimatet.

Rapporten nämner även risken för ”tipping points” eller tröskelpunkter på svenska. Tröskelpunkter är den nivå där överskridande temperaturökningar ger oåterkalleliga effekter, s.k. tröskeleffekter. Kan man hålla temperaturen under dessa tröskelpunkter kan jorden återgå till sitt naturliga tillstånd. Överskrids nivån omorganiseras klimatsystemet abrupt och fungerar i stället på ett nytt sätt där vi inte vet med säkerhet vad som kan hända.

Är koldioxidupptagning räddningen?

Forskningen har skickat tydliga varningssignaler i trettio år. Koldioxidbudgeten - mängden koldioxidutsläpp som klimatsystemet uppskattas kunna hantera inom ramen för Parismålet är 900 gigaton, det vill säga 900 miljarder ton. Internationella energiorganisationen (IEA) uppskattar att globalt koldioxidutsläpp kommer att stiga med 5 procent under 2021 till 33 miljarder ton, vilket skulle utradera den totala minskningen av koldioxidutsläppen som den stillastående ekonomin medförde under Covid-19 pandemin.

Enligt vissa forskare finns det ett sätt för att begränsa koldioxidutsläppen och ”lösa” klimatkrisen, och det är genom koldioxidupptagning. Med koldioxidlagring, CCS-teknik, kan man fånga upp atmosfärisk koldioxid och lagra den i reservoarer. Om koldioxidupptagningen överstiger utsläppen finns det en möjlighet att sänka temperaturen. Skulle de globala nettonegativa koldioxidutsläppen uppnås och upprätthållas skulle den globala medeltemperaturen gradvis vända.

Klimatförändringarna påverkar dock andra delar av ekosystemen som inte får en lika snabb effekt av koldioxidupptagningen. Att politiker antagit att CCS-tekniker finns som skalbara lösningar på klimatfrågan när de kom överens om 1,5°C målet, innebär att vi utan tekniken försätter oss i situationer utanför hittills beskrivna scenarion. Koldioxidupptagning kan därför inte ses som ett komplement till att minska utsläppen av koldioxid, utan endast ett sätt att kompensera för kvarvarande utsläpp för att nå nettonollutsläpp av koldioxid. 

Här kan du läsa mer om IPCC-rapporten och vilka klimatåtaganden som storutsläpparna USA och Kina har vidtagit för att uppfylla sina löften om nettonollutsläpp till år 2050 respektive 2060.

Söderberg & Partners samarbete för att accelerera klimatomställningen

För att stödja arbetet att accelerera Sveriges klimatomställning har Söderberg & Partners bland annat gått in som strategisk partner till Global Utmanings projekt Klimatagendan. Vi kommer att bidra med miljon kronor under två år och medverka som rådgivande experter i arbetet med finansmarknadslösningar för klimatomställningen. Du kan läsa mer om vårt samarbete här

Vill du veta mer om hur ni som företag bör förhålla er till klimatförändringarna och omställningen när det kommer till tjänstepensionskapital, investeringar eller sakförsäkringar? Fyll i formuläret nedan så kontaktar vi er för vidare dialog.

 

Kontakt

Hur hänger skatt och hållbarhet ihop?

5 oktober · 2021

När hållbarhet nämns tänker nog många på jordens ändliga resurser, miljöförstöring och klimatförändringar. Det är mindre vanligt att begreppet kopplas till skatt, men kan det vara så att det håller på att förändras?

Med hållbarhet avses vanligen goda sociala livsbetingelser utan att människans existens och förverkligande i samhället utarmar ekosystemens funktioner. Att de resurser som står till vårt förfogande används på ett sådant sätt att även framtida generationer har en jord att leva av och på. Skatt kommer främst in i hållbarhetsdiskussionen när det ses som priset vi betalar för ett fungerande och tryggt samhälle – att vi med skatten köper oss civilisation.

Det är nog få som har något att invända emot det påståendet, utan åsikterna går vanligen isär kring frågor som nivån på uttaget av skatt och personers vilja eller ovilja att betala densamma. Det som då är ett problem ur ett hållbarhetsperspektiv är skatteundandragande. En företeelse som får anses erodera de gemensamma resurserna som behövs för att i etappmål nå fram till ett hållbart samhälle. Här är det viktigt att göra distinktion mellan legitim och allmänt accepterad skatteplanering och ett skadligt skatteundandragande.

Att dra upp en klar gräns mellan undandragande och planering går inte, utan den gränsen är flytande och tenderar att skifta något i takt med den ekonomiska konjunkturen och den allmänna opinionen. Ett begrepp som torde vara en gränsövergång är artificiell, när ett företag eller individ inte kan motivera sitt handlande på annat sätt än att undvika skatt är nog gränsen mellan planering och undandragande passerad. Invändningen att det till exempel är företagsledningens skyldighet att öka intäkterna, minska kostnaderna – och då även skattekostnaden - för att maximera ägarnas utdelning är, förutom att vara kortsynt, enligt empiriska studier inte rätt väg för att maximera utdelningen. Däremot finns det studier som visar på att företag med vikande eller svagt resultat tenderar att i större utsträckning tillgripa sig av skatteundandragande metoder. Nöden har uppenbarligen inte någon lag, åtminstone inte enligt bolag med knappa resurser.

Bland förklaringsvariablerna kan anges att konsumenter tenderar att straffa företag som undandrar sig skatt och belöna företag som uppfattas som lojala med skattesystemet. Även skatteundandragandets natur tenderar att leda till ökade kostnader då den kräver komplexitet och ger opportunistiska befattningshavare utrymme att agera bortanför aktieägarnas kontroll.

En av flera faktorer som får anses verka för hållbarhet och motverka skatteundandragande är ett väl fungerande beskattningssystem, att det vilar på normer, förtroende och gemensamma åtaganden, vilket kräver att systemet uppfattas som legitimt och rättvist. Här ligger ett stort ansvar på lagstiftaren att lyckas med konststycket att formulera enkel och klar lagtext och att Skatteverket i sitt uppdrag agerar sakligt och opartiskt.

En annan faktor av stor betydelse är transparens vad gäller företags skatter, då det - om inte omintetgör - så i vart fall minskar en av förutsättningarna för skatteundandragande och ger konsumenterna ökad möjlighet att påverka normbildningen i samhället. Ett steg i den riktningen har regeringen redan tagit då det ska införas bestämmelser om skyldighet för företag att i en offentlig särskild rapport redovisa inkomstskatterättslig information om företaget. I vad som kan antas vara ett första steg berörs de största företagen, men som mycket annat kommer nog den informationsskyldigheten med tiden utvidgas till att även gälla ett större antal av företagen, se direktiv 2013/34/EU och Dir. 2021:46 Genomförande av EU-direktiv om offentlig land-för-land-rapportering och några frågor om års- och koncernredovisningar.

Avslutningsvis är det nog inte en förhastad slutsats att skatteundandragande inte underlättar att nå fram till ett hållbart samhälle, även om diskussionen om hur mycket och för vad som skatt tas ut kommer att fortsätta.

Har du frågor om hållbarhet kopplat till skatt?

Eller har du andra skatterelaterade frågor och funderingar? Fyll i formuläret nedan så återkommer vi till dig.

Kontakt

Söderberg & Partners medarbetare samlade ihop över en halv miljon kronor till Rädda Barnen

28 september · 2021

Under Söderberg & Partners internationella hållbarhetsvecka samlade medarbetarna in, genom olika hållbarhetsutmaningar, 595 205 kronor till Rädda Barnen. Pengarna kommer att gå till projektet The Red Alert Campaign i Filipinerna som arbetar för att utbilda barn och ungdomar om klimatförändringarnas effekter och stärka deras röster i samhället.

Syftet med en hållbarhetsvecka

Den 20-24 september arrangerade Söderberg & Partners en internationell hållbarhetsvecka för sina medarbetare i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Nederländerna. Syftet med veckan var att inspirera och informera anställda inom Söderberg & Partners om ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Målet var att få medarbetarna att förstå helheten inom hållbarhet och hur den enskilda individen kan göra skillnad genom små beteendeförändringar.

– Alla hållbarhetsstudier som finns visar på att vi behöver agera nu, att vi måste ta ansvar för miljön, för annars väntar en katastrof. Här har vi som bolag en unik chans att skapa förändring och stå på frontlinjen. Vi har redan ett gediget hållbarhetsarbete, men genom en hållbarhetsvecka gör vi en riktad insats tillsammans som bidrar till en förändring direkt, säger Gustaf Rentzhog, vd Söderberg & Partners.

Under veckan fick varje medarbetare möjligheten att ägna tid åt hållbarhetsarbete då man kunde delta på föreläsningar, träningspass och andra digitala aktiviteter. Via en app genomfördes uppdrag och utmaningar med målet att minska sitt klimatavtryck. Varje utmaning och uppdrag genererade poäng som i sin tur omvandlades till pengar för Rädda Barnens räkning.

Samlade ihop över en halv miljon kronor till The Red Alert Campaign

I slutet av veckan hade våra medarbetare, genom hållbarhetsutmaningar, sparat in 139 ton koldioxid och därigenom samlat ihop 595 205 kronor till Rädda Barnen. De insamlade pengarna är öronmärkta till Rädda Barnens projekt The Red Alert Campaign i Filipinerna, ett land som är svårt utsatt för naturkatastrofer och sårbart till följd av klimatförändringarna. Syftet med projektet är att utbilda barn och ungdomar om klimatförändringen och stärka deras röster som kräver att beslutsfattare och andra myndigheter tar sitt ansvar.



Charlotte Rutegård och Gustaf Rentzhog

– Vi är så tacksamma för Söderberg & Partners och arbetet som deras medarbetare genomfört under hållbarhetsveckan. Tack vare deras insatser kommer nu närmare 600 000 kr gå till barn och ungdomar i Filippinerna, som är extra utsatta för de konsekvenser och den förödelse som klimatförändringarna skapar. Syftet med vårt projekt The Red Alert Campaign är att utbilda barn och unga om klimatförändringen och ge dem en samlad och stark röst. Målet är att skapa medvetenhet för att öka allmänhetens påtryckningar som kräver att beslutsfattare, myndigheter och andra institutioner tar sitt ansvar, säger Charlotte Rutegård, Partnership Manager Rädda Barnen.

Långt och gediget samarbete

Söderberg & Partners har under flera år haft ett samarbete med Rädda Barnen där vi bland annat donerat drygt 5 miljoner kronor till flyktingläger i Syrien. Just nu stöttar vi Centrum för stöd och behandling, där barn och ungdomar som har varit med om svåra händelser får stöd och behandling. Utöver detta har vi ett löpande samarbete kring fonden ’Aktiv Påverkan’ och dess arbete för att motverka barnarbete. Du kan läsa mer om detta i rapporten ”Vem arbetar för dina pengar?”.

Hur hållbar är din tjänstepension?

Om vi visste hur våra pengar var investerade, om allt var transparent och om vi hade verktygen, skulle vi tänka och placera våra pengar annorlunda då? En betydande del av allt kapital på börsen är pensionspengar, därför är tjänstepensionen en viktig del i ett företags hållbarhetsarbete. Söderberg & Partners tjänst, Hållbar tjänstepension, hjälper företag att integrera hållbarhetsarbetet i pensionspolicyn så att medarbetare enkelt kan placera sin tjänstepension hållbart.

Tjänstepension – för många det största sparandet

De flesta företagen i Sverige arbetar aktivt med hållbarhetsfrågor, men det är lätt att glömma bort medarbetarens tjänstepension och dess indirekta miljö- och samhällspåverkan. Vårt tjänstepensionskapital kommer för många att vara vårt största sparande. Idag förvaltas ca 2300 miljarder kronor i tjänstepensionssystemet, vilket utgör en betydande del av kapitalet på börsen. Finanssektorn och vårt tjänstepensionskapital har med andra ord en viktig roll att spela i hållbarhetsfrågan.

Hållbar tjänstepension – integrerar hållbarhetsarbetet i pensionspolicyn

Söderberg & Partners tjänst, Hållbar tjänstepension, hjälper företag att integrera sitt hållbarhetsarbete i sin pensionspolicy, och löpande utvärdera och följa upp dess resultat och effekt. Våra hållbarhetsanalytiker tar löpande fram hållbarhetsanalyser för att granska och visa vilka sparprodukter som är hållbara så att kunderna enkelt kan påverka genom sitt sparande.

– Hållbar tjänstepension är en tjänst som hjälper företag att bidra till påverkansarbetet med sina egna tjänstepensionspremier. Till en början kan företag löpande följa upp tjänstepensionens hållbarhetsnivå och utvärdera dess effekter. För företag som vill arbeta mer aktivt med frågan, ger tjänsten möjlighet att påverka fondbolag att ta ansvar för hållbarhetsfrågor som de anställda tycker är viktiga, säger Mattias Koch, Head of Client Relations Large Corp på Söderberg & Partners.

Förutom att ta ansvar för företagets hållbarhetspåverkan via tjänstepensionskapitalet hjälper konceptet företag att öka medarbetarnas engagemang avseende tjänstepension. På så sätt synliggörs en viktig förmån samtidigt som man ger de anställda möjlighet att placera mer hållbart.

– Det är viktigt att ställa sig frågan ”vilken värld vill jag gå i pension i?”. Tjänstepensionskapitalet kan till en början kännas litet och man kan fundera över om ens egna pensionspremie verkligen gör skillnad. Men i takt med att tjänstepensionskapitalet växer, så växer också ditt kapitals möjlighet att skapa en positiv förändring. Och tillsammans är vi många, vilket blir en enorm kraft. Samtidigt som det över tid också kan påverka avkastningen positivt, säger Lingyi Lu, hållbarhetsansvarig på Söderberg & Partners.

Varför en hållbar tjänstepension?

  • Stärka företagets hållbarhetsprofilering och attraherar medarbetare.
  • Sänder ett tydligt budskap om företagets kollektiva värdegrund till bland annat ägare, anställda och kunder.
  • Företaget och medarbetare tar gemensamt ansvar i hållbarhetsfrågor och arbetar mot gemensamma mål.
  • Ökar intresset för tjänstepensionen och engagerar medarbetare genom att ge dem möjlighet att rösta på de hjärtefrågor de tycker är viktigast.
  • Företag som signerat FN:s Global Compact får möjlighet att låta tjänstepensionen spegla detta ställningstagande – att ni investerar i enlighet med internationella normer för miljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och antikorruption.
  • Hjälper företag i arbetet att nå FN:s 17 hållbarhetsmål genom att påverka kapitalförvaltare att investera i enlighet med målen.

Hållbar tjänstepension kan vara en viktig strategisk fråga för er verksamhet. Vill du veta mer om vår tjänst Hållbar tjänstepension och hur vi kan hjälpa er? Fyll i formuläret nedan så tar vi kontakt med dig för en fortsatt diskussion.

 

Kontakt

 

Kontakta oss