Årets Livförsäkrings­bolag

Historiskt sett har nästan allt pensionssparande varit placerat i traditionella livförsäkringar (därav namnet traditionella), som kan liknas vid blandfonder med en viss garanti. Bolagen har dessutom varit ömsesidiga vilket innebär att vinster och förluster i försäkringsrisker, såsom livslängd och omkostnader, har delats av försäkringstagarna. I dag finns även vinstutdelande livbolag som delar vinst och avkastning med ägare om bolaget presterar bra. I och med att de flesta av livbolagen har funnits under en lång tid är det förvaltade kapitalet i dessa bolag stort och utgör dessutom en betydande del av det totala sparkapitalet i Sverige.

Under det senaste decenniet har marknaden dock förändrats. Flera livbolag har sänkt sina garantiräntor och vissa har stängt för nyteckning som en följd av det låga ränteläget och osäkerhet kring framtida regleringar. Några bolag har också gjort om sina traditionella försäkringar till vad vi kallar premiegarantiprodukter, vilket är förklaringen till att de samlade förvaltningstillgångarna sjunkit. Det är produkter där spararna inte tillhör ett kollektiv med mer eller mindre statisk allokering som i traditionell försäkring, utan där allokeringen beror på spararens individuella riskmöjlighet och ålder. De senaste åren har flera livbolag även sänkt garantinivån, det vill säga att inbetalade premier inte längre garanteras till 100 procent. I och med mer normala räntenivåer blir det intressant att följa om denna utveckling vänder.

Om livbolagsförvaltning

Söderberg & Partners livbolagsanalys täcker in de svenska livförsäkringsbolag som erbjuder sparförsäkringar med garanterad ränta och där spararna tillhör ett gemensamt kollektiv. Störst bland dessa bolag är Skandia, KPA, SEB Gamla och Folksam som förvaltade 581, 296, 170 respektive 108 miljarder kronor vid senaste årsskiftet.

Om utvecklingen är bra kan spararen få en högre utbetalning än den garanterade, så kallad återbäring. Ungefär hälften av bolagen jämnar ut fördelningen av återbäringen över tid, så att de tidvis har överskott eller underskott gentemot de åtaganden de har till spararna. Resterande bolag fördelar ut all avkastning direkt till spararna, utan dämpning. Den utjämnade tilldelningen görs med hjälp av återbäringsräntan. Motsvarande ränta för de bolag som fördelar ut avkastningen direkt till spararna, utan dämpning, kallas avkastningsränta.

Vi sätter även ett hållbarhetsbetyg på livbolagen som reflekterar deras hållbarhetsarbete. Analysen är en kvalitativ och relativ bedömning som bygger på livbolagens processer för hållbara investeringar, påverkansarbete samt hållbarhetsambitioner och värdeskapande.

Livbolag i sämre finansiell ställning matchar durationen på tillgångar och skulder för att skydda sig mot ränterisk, de påverkas därför inte i samma utsträckning av ränteförändringar. Gemensamt för alla livbolag är självklart fortfarande att värdet på räntebärande tillgångar sjunker då marknadsräntor ökar.

Snittet för återbäringsräntorna var under 2023 lägre än medelavkastningen för de livbolag som tillämpar återbäring med dämpning, vilket resulterade i att den genomsnittliga konsolideringsgraden stärktes under året. Under året har många av dessa bolag höjt sin återbäringsränta och medelåterbäringen för bolagen med återbäringsränta stärktes under året.

Under fjolåret såg vi inflationstakten i såväl Sverige som i övriga västvärlden falla tillbaka, och även om en bit återstår innan vi är nere på tvåprocentsmålet och vissa orosmoln återstår så kan man nu börja skymta ljuset i slutet av tunneln. I Sverige gick KPIF exempelvis från 10,2 procent i december 2022 till 2,3 procent i december 2023. Samtidigt har tillväxten hållit uppe bättre än väntat. För svensk del innebär det ändock en minskning av BNP enligt konjunkturinstitutets senaste prognos, men från att man trodde BNP skulle minska med 1,1 procent tycks slutresultatet endast bli -0,2 procent. I omvärlden, och framför allt i USA, har BNP-tillväxten också hållit uppe betydligt bättre än i väntat, och i USA ser det ut som att man lyckades leverera riktigt starka siffror. Där ser tillväxten ut att landa på 2,5 procent under 2023, bland annat drivet av att arbetsmarknaden hållit uppe bättre än väntat.

Utöver detta bjöd marknaden på positiv avkastning under året. Stockholmsbörsen steg med 19,2 procent och ett globalt börsindex steg med 18,8 procent. Den bäst presterande globala marknaden, i svenska kronor mätt, var USA, som steg med 22,1 procent. Detta drevs i stor utsträckning av de så kallade Magnificent Seven, bolag inom bland annat IT-sektorn som drevs av utvecklingen inom AI.