Aktiv förvaltning vs passiv indexfond – varför valet inte alltid är så enkelt

Vad är skillnaden mellan aktiva och indexfonder?

Aktivt förvaltade fonder och passiva indexfonder skiljer sig främst åt i hur de förvaltas. Med aktiv förvaltning menas att en fondförvaltare aktivt väljer vilka värdepapper fonden ska investera i med målet att ge högre avkastning än marknaden.

En passiv indexfond följer i stället ett bestämt index, till exempel Stockholmsbörsen eller ett globalt aktieindex, och försöker spegla marknadens utveckling. Eftersom indexfonder är passiva och kräver mindre arbete, har de oftast även lägre avgifter än aktiva fonder. Men för att avgöra om du har en rimlig förvaltningsavgift för dina fonder, behöver du se till vilken avkastning de genererar.

En indexfond ger normalt sett en avkastning som ligger nära indexets utveckling, minus fondens avgift. En fond med aktiv förvaltning kan istället ge både högre och lägre avkastning än sitt jämförelseindex.

Att spara i en passiv indexfond beskrivs ofta som en smart investeringsstrategi, men de sparare som sätter sig in i detta upptäcker att verkligheten är mer komplex än så. Så hur ligger det till egentligen – är indexfonder så bra som alla säger?

Är alla indexfonder lika bra? 

Det är lätt att tro att alla globala indexfonder är likadana, men så är det sällan. En del följer index som bara inkluderar utvecklade marknader (mogna ekonomier som USA, Europa och Japan), medan andra även väver in tillväxtmarknader som exempelvis Kina, Indien och Brasilien.  

Skillnaden spelar roll. Tillväxtmarknader kan ge högre avkastning över tid, men de svänger också mer i värde. Valet påverkar alltså både din framtida avkastning och hur stor risk du tar.  

Indexfonderna kan även skilja sig åt i hur de väljer att hantera hållbarhetsfrågor. Några väljer att följa ett traditionellt index där alla bolag ingår, medan andra istället väljer att exkludera ett antal bolag och branscher, såsom vapen, alkohol, tobak och fossila bränslen. Det kan under perioder leda till stora avvikelser från hur börsen faktiskt utvecklar sig. 

Osäker på vad som passar dig?

Kontakta oss så hjälper vi dig att komma igång.

En passiv indexfond måste inte vara billig

Det är viktigt att komma ihåg att den förvaltningsavgift som du ser i prislistan sällan visar hela sanningen. Det tillkommer ofta ytterligare kostnader som dras direkt ur fonden – till exempel avgifter för att fonden köper och säljer värdepapper. Sådana kostnader syns inte alltid i marknadsföringen, men de påverkar din avkastning.  

Om du dessutom väljer en fond som handlas i en annan valuta, exempelvis dollar eller euro, kan det tillkomma växlingsavgifter varje gång du köper och säljer. Det är en snårig djungel av olika avgifter som kräver tid och kunskap för att navigera i.

Aktivt förvaltade fonder vs indexfonder

Det har på senare år etablerats en förenklad syn att indexfonder alltid är bäst. Sanningen är mer nyanserad. På vissa marknader, när du investerar i stora, välbevakade bolag, kan det vara väldigt svårt för en aktiv förvaltare att slå index. I dessa fall är indexfonden ofta ett bra val, under förutsättning att den förvaltas på ett kostnadseffektivt sätt.  

Men när det exempelvis kommer till småbolag eller mer nischade marknader, kan en skicklig aktiv förvaltare oftare skapa ett mervärde som motiverar en högre avgift. Det är en konst att veta när du ska välja den ena eller den andra strategin, det kräver både erfarenhet och analys. 

En annan viktig sak att komma ihåg är att vissa bolag ibland blir väldigt stora i ett index. I dagsläget väger exempelvis teknikaktier mycket tungt i ett globalt aktieindex. Det kan låta som att en bred globalfond ger god riskspridning, men om teknikaktierna skulle krascha kommer det att ge en kraftigt negativ kurspåverkan på dessa fonder.

För den som vill sprida sina risker mer kan det därför vara bra att istället investera i 

• fonder med olika stilar såsom tillväxt och värde 
• regionala fonder
• små- och medelstora bolag.               

En aktiv förvaltare har också bättre möjlighet att justera vikter mellan bolag, branscher och regioner om något skulle bli för dominerande på börsen.

Aktiv förvaltning – mer än bara aktier 

Om du lyssnar på enkla råd om att köpa en global passiv indexfond, är risken att du stirrar dig blind på aktiemarknaden och glömmer bort balansen mellan aktier och räntor. Dels eftersom utbudet av indexfonder med exponering mot räntor är begränsat , dels för att räntefonder kan kännas tråkiga när börsen går bra.  

Resultatet blir då ofta att räntor väljs bort helt, vilket gör portföljen mer sårbar för börsfall. Det gör också att du missar möjligheten att blanda säkra ränteinstrument med företagsobligationer – alltså lån till företag som ger lite högre ränta mot något högre risk.

En rådgivare kan hjälpa dig att hitta rätt balans utifrån din specifika situation och din riskvilja, snarare än att du följer en generell rekommendation som kanske inte passar dig. 

Nyttan med rådgivning väger upp kostnaden

Nyttan med rådgivning väger upp kostnaden

Att ta hjälp av en rådgivare handlar inte om att någon annan ska gissa rätt på börsen. Det handlar om att få en helhetsbild. En duktig rådgivare fungerar som en vägvisare som: 

• Rensar bort bruset: Hjälper dig att se förbi marknadsföring och fokusera på vad som faktiskt påverkar din långsiktiga avkastning. 
• Optimerar för dig: Ser till att ditt sparande matchar din ekonomi, din tidshorisont och din personliga trygghetsnivå. 
• Skapar ordning: Säkerställer att du inte betalar för mycket i onödiga avgifter eller tar risker du inte är medveten om. 
• Agerar bollplank: När börsen rasar är det lätt att drabbas av panik och man riskerar att fatta kostsamma beslut. Då är det mycket värt att ha någon att diskutera med.  

Att förvalta sina egna pengar kan vara både lärorikt och roligt, men det är också förenat med fallgropar som kan kosta mer än vad man sparar in i avgifter. Naturligtvis kostar även rådgivning något, och den utgiften ska vägas mot det värde du får tillbaka – i form av lägre onödiga avgifter, rätt risknivå och bättre beslut över tid. För många väger nyttan tyngre än kostnaden.  

 Forskning visar rådgivningens värde 

Så hur vet du om finansiell rådgivning skapar värden som kompenserar för rådgivningsavgiften? Det går såklart aldrig att garantera eftersom många olika faktorer styr. Men Vanguards studie Putting a Value on Your Value: Quantifying Vanguard Adviser's Alpha (2020) visar tydligt att rådgivning med ger ett värde som är betydligt större än avgiften.

Studien är framtagen av den globala kapitalförvaltaren Vanguard som analyserar hur rådgivare kan bidra till bättre ekonomiska resultat genom bland annat finansiell planering, disciplin och vägledning. Det handlar alltså inte i första hand om att skapa ett större värde genom att försöka slå marknaden.

Enligt rapporten kan kvalificerad rådgivning skapa ett mervärde motsvarande cirka tre procent i nettoavkastning över tid. Vanguard betonar dock att detta inte är en garanterad årlig effekt, utan ett långsiktigt värde som varierar mellan olika investerare och situationer.

Studien visar att rådgivningen hjälper investerarna att hålla sig till sin långsiktiga plan, undvika att låta känslorna styra deras investeringsbeslut, hålla kostnaderna nere, återbalansera portföljen och ta mer skatteeffektiva beslut.

Med en rådgivare vid din sida får du alltså inte bara en expert på finansmarknaden. Du får en samarbetspartner som hjälper dig att sova gott om natten, trygg i vetskapen om att ditt sparande är strukturerat på ett genomtänkt och hållbart sätt – så att du verkligen kan låta tiden göra jobbet. 

Vill du få hjälp att välja en bra mix av aktivt förvaltade fonder vs indexfonder?

Kontakta oss genom att fylla i formuläret nedan, så återkommer vi till dig och berättar mer.