Skip to main content Skip to main navigation

Vad är koldioxidbubblan, och håller den på att spricka?

Vad är koldioxidbubblan, och håller den på att spricka?

10 augusti · 2016

För ett tag sedan publicerades en artikel som jag skrev för Nordisk försäkringstidskrift (läs här) som handlar om koldioxidbubblan. Ämnet är väldigt aktuellt då fossilfria investeringar har varit på stark frammarsch på sistone och allt fler kapitalförvaltare väljer att exkludera kol- och oljebolag. Därför tänkte jag även skriva några rader om ämnet här på bloggen; inledningsvis en kort beskrivning av vad det är, och sedan mina tankar om hur marknaden gör.

Vad är koldioxidbubblan?

Vid klimatmötet i Paris enades världens ledare om målet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Ett 1,5-gradersmål är en skärpning av det tidigare diskuterade 2-gradersmålet, och borde därmed leda till att vi kommer se ytterligare begränsningar i utvinningen av fossila bränslen. Att begränsa koldioxidutsläppen för att nå detta mål innebär att vi inte kommer kunna använda alla de fossila fyndigheter som finns och redan är värderade som tillgångar hos bolag på börserna världen över. Frågan är om det här är en koldioxidbubbla som inte har spruckit ännu?

En fjärdedel av bekräftade fyndigheter kan tas upp

Det nya målet om att begränsa uppvärmningen kan förstås som en budget för hur mycket koldioxid vi kan tillåtas släppa ut. Skulle vi överstiga vår koldioxidbudget kommer sannolikt en global temperaturökning som en faktura på posten, men som vi inte vet hur vi ska kunna betala.

Alla de tillgångar av olja, kol och gas som är kända i dagsläget summerar till ungefär 2900 gigaton koldioxid. Om vi antar att vi lyckas begränsa användningen av fossila bränslen i nivå med vad som krävs för att uppnå målet om 2 graders uppvärmning, kan aktörerna bara utvinna och sälja en fjärdedel av sina tillgångar. Investerare i dessa bolag bär därmed en finansiell risk att 75% av det fossila bränslet blir obrännbart och alltså värdelösa tillgångar.

De flesta undersökningar inom temat använder sig av 2-gradersmålet som ett potentiellt scenario i sina analyser, och för att leva upp till det måste 35% av dagens bekräftade oljefyndigheter, över 50% av gasfyndigheterna och nästan 90% av kolfyndigheterna stanna under marken. Den största risken finns alltså hos bolag med stora koltillgångar, men även oljebolag måste i genomsnitt avstå från 35% av de oljetillgångar de bekräftat att de har hittat. Det är stora summor som övervärderats och kan komma att gå upp i rök.

Priseffekter, eller tar marknaden risken på allvar?

Mycket har hänt med marknaden för fossila bränslen sedan begreppet koldioxidbubbla först introducerades år 2011 i en rapport från Carbon Tracker Initiative. Priset på kol och olja har sjunkit kraftigt, medan priset på de största kolbolagen och de största oljeproducenternas marknadsvärde har minskat. Det är dock svårt att avgöra hur stor del av värdeminskningen som har att göra med att priserna har sjunkit, och hur stor del som har att göra med att marknaden antar en mindre produktion än tidigare. Ett 1,5-gradersmål är en skärpning av det tidigare diskuterade 2-gradersmålet och borde alltså leda till förväntningar om ytterligare begränsningar, samt att bolagens tillgångar värderas ner. Men samtidigt har priset på olje- och gasbolagen stigit med nästan 10% i takt med att oljepriset har återhämtat sig något.

Många ”kolfria” fonder från svenska aktörer

Ser vi på de svenska aktörerna har de börjat exkludera framförallt kol i innehaven. Är detta i huvudsak ett riskbaserat agerande, eller en effekt av trenden med hållbara investeringar i sparprodukter? Av de bolag som skriver om beslutet refererar SPP till att kolbolag kan ha politiska vindar emot sig, och Länsförsäkringar att kol inte är finansiellt hållbart. Övriga hänvisar till att kol är det mest skadliga fossila bränslet, och har kanske därför någon mer etisk motivering till exkluderingen. (Vad jag tycker om de strategierna har ni kanske läst i någon tidigare blogg, t.ex. denna).

  • Handelsbanken: De aktiva fonderna investerar inte i bolag som utvinner kol. Bolag som genererar kraft får ha högst 10% kraftgenerering från kolkraft. Indexfonderna utesluter bolag vars omsättning består till 50% eller mer från utvinning av kol eller kolkraft
  • SPP / Storebrand exkluderar bolag som har 30% av sina intäkter eller mer exponerade mot kol
  • Swedbank reducerar successivt sin exponering, och kommer inte att investera i bolag med över 30% av omsättningen från produktion av kol
  • Nordea exkluderar bolag med mer än 75% intäkter från kol, och som inte har möjligheter att förändra sin affär
  • SEBs fonder investerar inte i noterade bolag vars omsättning från utvinning av förbränningskol överstiger 20%
  • Länsförsäkringar ska sälja av investeringar i gruvbolag och energibolag vars omsättning från förbränningskol överstiger 50% av omsättningen

En alternativ förklaring?

En alternativ förklaring är att det vi redan ser är koldioxidbubblan som håller på att spricka, fast på ett annat sätt än beräknat. Vi fick i skolan lära oss att karteller bara fungerar så länge det finns ett tillräckligt stort antal perioder kvar att spela. Om det bara finns en chans kvar att spela kommer aktörerna inte ha några incitament att hålla sitt löfte, utan det är bättre att bryta löftet och vinna hela marknaden. En spelteoretisk förklaring till olje- och kolprisernas nedgång skulle alltså kunna vara att aktörer inser att de inte kommer kunna utvinna och sälja sina bokförda tillgångar, så att det är bäst att utvinna så mycket som möjligt medan det fortfarande går.

Tiden får utvisa! Men kom ihåg, att om det här är en bubbla som på ett eller annat sätt är på väg att spricka borde vi vara glada om den gör det. Eftersom det skulle innebära att vi faktiskt lyckas behålla kolet under marken.

Hur påverkas skattestödet vid hemarbete?

16 september · 2020

Coronavirusets framfart har påverkat alla arbetsplatser i en eller annan utsträckning och många medarbetare har blivit hänvisade till att arbeta hemifrån. Vad som är avdragsgillt och skattefritt när hemmakontoret blivit den nya arbetsplatsen har dock inte förändrats.

Skattestöd för hemarbete bör ses över

Regeringen har vidtagit ett flertal åtgärder för att stödja företag och anställda, men något de verkar förbisett är stöd för de anställda som sedan i mars arbetar hemifrån. Varför får inte Skatteverket i uppdrag att se över och lämna förslag på hur befintliga regler kring kostnadsavdrag för anställd vid arbete i hemmet kan mjukas upp? Framförallt med tanke på att Folkhälsomyndighetens rekommendation, att så många som möjligt ska arbeta hemifrån, kvarstår till och med 31 december 2020.

Som anställd är utrymmet för kostnadsavdrag vid arbete i hemmet mycket begränsat. Logiken bakom dessa regelverk är uppbyggda på ett moment 22-resonemang. Avdrag medges för kostnader som är nödvändiga för arbetets utförande och kostnader som är nödvändiga för arbetets utförande ska arbetsgivaren ansvara för. Om arbetsgivaren inte vill ta den kostnaden, ja då är den nog inte nödvändig.

Med andra ord är kostnaderna som den anställde har för att få ett fungerande hemmakontor, inklusive kaffe och frukt, inte något den anställde kan förvänta sig avdrag för vid deklarerandet då kostnaderna kommer att ses som privata levnadskostnader. Detta till skillnad för de som är enskilda näringsidkare då de har ett schablonavdrag som i vissa fall är på 4 000 kr (2 000 kr om t.ex. företagaren äger sin bostad) och avser att täcka alla diverse ökade omkostnader för att arbetet utförs i hemmet.

Skattekonsekvenser vid hemarbete

Om det är arbetsgivaren som bekostar iordningställandet av ett nödvändigt hemmakontor som t.ex. ett höj- och sänkbart arbetsbord och en ergonomiskt utformad arbetsstol, och inventarierna ägs av arbetsgivaren men ”tillfälligt” är uppställda i den anställdes hem, bör inte några skattekonsekvenser uppkomma för den anställde. Detsamma gäller för telefoni och internettjänster i hemmet, förutsatt att det är arbetsgivaren som står för abonnemanget.

Om arbetsgivaren betalar hyresersättning för arbetsrum i den anställdes bostad kan det beskattas som en del av lönen eller som kapitalbeskattad hyresinkomst. Det som är avgörande för att ersättningen ska beskattas som kapitalinkomst hos den anställde är att det finns ett hyresavtal mellan den anställde och arbetsgivaren, då arbetsgivaren har ett berättigat behov av ”arbetsrummet”, och att hyresersättningen är marknadsmässig.

Avdragsgillt eller skattefritt kaffe på hemmakontoret?

Det som synes vara mest oklart vad gäller om det kan vara avdragsgillt eller skattefritt för den anställde är kaffe och frukt. Arbetsgivare kan tillhandahålla de anställda kaffe och frukt skattefritt då det ses som en personalvårdsförmån, men detta förutsätter att kaffet eller dylikt tillhandahålls på arbetsplatsen. Kaffe eller annan enklare förfriskning på tjänsteresa ses av Skatteverket som en skattepliktig förmån då det inte tillhandahålls på arbetsplatsen. Så frågan blir då vad som är arbetsplatsen i dessa coronatider. Rimligen väljer Skatteverket att acceptera att arbete i hemmet, p.g.a. coronapandemin, är utfört på ”arbetsplatsen”, men det återstår som sagt att se.

Förhoppningsvis kommer det några klargörande ord från finansministern under hösten gällande frågorna ovan, och Skatteverket kommer sannolikt behöva sätta av lite extra resurser till frågeställningarna. För de frågor som inte besvaras nu kommer behövas hanteras vid deklarationsgranskningen 2021.

Har du några skattefrågor gällande hemarbete? Kontakta oss via formuläret nedan.

Kontakt

Så påverkas du som försäkringstagare av en åtstramad försäkringsmarknad

16 september · 2020

Den rådande coronapandemin har sedan en tid tillbaka börjat påverka försäkringsgivarnas riskaptit. Pandemins ekonomiska konsekvenser visar sig nu både på lokal och global försäkringsmarknad. Så påverkar det dig som försäkringstagare.

Coronavirusets påverkan på försäkringsgivarnas resultat liknas vid de som 11 september-attackerna och de stora orkanerna som till exempel Rita, Wilma och Gudrun haft. Redan innan årsskiftet 2019/20 kunde sakförsäkringsförmedlarna känna av att vissa försäkringsformer hårdnat. Nu är det dock ännu tydligare hur försäkringsbolagen tagit steg bort från marknaden, och för vissa kunder går det inte ens att teckna en försäkring.

Premiehöjningar och försämringar av villkor

Söderberg & Partners sakförsäkringsförmedlare ser markanta premiehöjningar och genomgripande försämring av villkoren för egendoms- och avbrottsförsäkring, ansvarsförsäkring, vd- och styrelseansvarsförsäkring, förmögenhetsbrottsförsäkring och konsultansvarsförsäkring.

Gemensamt för de olika försäkringsformerna är olika typer av epidemiundantag som gör att försäkringsgivarna inte ger skydd för skador som uppstått till följd av t.ex. ett virus. Här har försäkringsbolagen under våren redan haft många skador, främst när det kommer till oönskade stillestånd/avbrottsersättningar i vissa branscher.

Man kan även se en rädsla för kommande krav vad gäller s.k. finansiella försäkringar såsom vd-och styrelseansvar och förmögenhetsbrottsförsäkring. För vd- och styrelseansvarsförsäkringen fruktar man krav mot personer i företagsledningar, att de inte har vidtagit rätt åtgärder i verksamheten under pandemin. Det har redan initierats sådana processer i USA. Vad gäller förmögenhetsbrottsförsäkringen har den sedan länge varit skadedrabbad och här görs, förutom undantag för vissa typer av förmögenhetsbrott, konkursundantag och begränsningar i kapacitet för vissa risker.

Sammanfattningsvis måste du som försäkringstagare, inför kommande förnyelser och nyteckningar, förbereda dig på;

  • Längre förnyelseprocesser och upphandlingar
  • Större krav på information om risken som skall försäkras
  • Villkorsinskränkningar och att delar av verksamheten kanske inte går att försäkra
  • Betydande premiehöjningar/rate-höjningar
  • Svårigheter att köpa högre försäkringsbelopp för vissa risker

Vi förbereder och hjälper er i en åtstramad försäkringsmarknad

Som försäkringstagare kan man förbereda sig genom att ha kontroll på sina risker och förse marknaden med detaljerad information, såsom finansiella data, riskbesiktningar, företagsbeskrivningar och säkerhetsrutiner.

Söderberg & Partners industriförmedlare följer utvecklingen på försäkringsmarknaderna mycket noggrant och kan hjälpa er att navigera genom den hårda sakförsäkringsmarknaden och vara behjälpliga i att ta fram informationsunderlag som försäkringsbolagen accepterar.

Vill du veta mer om den åtstramade försäkringsmarknaden? Eller har du andra frågor om företagsförsäkringar? Fyll i formuläret nedan så hör vi av oss till dig.

Kontakt

”Hope for the best, prepare for the worst” – Har du rätt buffert?

16 september · 2020

Jag tror vi är många som har haft en klump i magen när vi läst om alla företag som fått stora problem den senaste tiden, hur arbetslösheten slog ner som en blixt från klar himmel. Plötsligt spelar det ingen roll om man är bra på sitt jobb eller om man har en bra affärsidé. Försvinner marknaden du arbetar inom försvinner ditt jobb – och då gäller det att vara förberedd. Har du en buffert eller ett försäkringsskydd som är rätt anpassat för dig?

Oförutsedda händelser är oförutsägbara

När man tidigare pratat om oförutsedda händelser så kanske man tänkt på att frysen gått sönder, att man fått en vattenskada i badrummet eller att man blivit tvungen att byta ut bilmotorn. Inte tänkte man på ordet pandemi. Och det är saken med oförutsedda händelser – de är oförutsägbara. Vi kommer att råka ut för en mängd oförutsedda händelser i framtiden. Även om vi inte vet vad, så kan vi skapa oss bättre förutsättningar för att hantera dem.

Alla behöver ställa sig frågan ”Vad är en tillräcklig buffert för mig?”. För vissa personer är det en årslön på banken som Anne Wibble rekommenderade efter krisen på 90-talet. För andra är det helt enkelt inte möjligt. Det viktiga är att ta sig en ordentlig funderare på hur man bäst rustar sig för svåra tider.

Sätt dig ned vid köksbordet och gå igenom hur din ekonomi skulle kunna förändras om det oförutsedda händer – till exempel om du blir arbetslös eller om någon i familjen blir sjuk eller går bort. Frågor att ställa sig och gå igenom:

Skydd vid arbetslöshet

  • Arbetar jag i en sårbar bransch?
  • Vilket humankapital har jag? Har jag lätt för att få ett nytt arbete?
  • Behöver jag vässa sågen, vidareutbilda mig?
  • Vilket försäkringsskydd har jag från fackliga försäkringar (A-kassa)?
  • Har jag någon kompletterande inkomstförstärkning som förlänger mitt skydd vid arbetslöshet?
  • Hur långt räcker min privata buffert?

Skydd vid sjukdom inom familjen

I många fall finns det skydd via arbetsgivarnas pensionsplaner eller via privata försäkringar. Men det finns fall då skyddet generellt är lågt, till exempel när du behöver vårda barn som är äldre än 16 år eller andra närstående. Gå igenom om du har rätt skydd genom att se över;

  • Sjukförsäkring
  • Sjukvårdsförsäkring, rehabiliteringsstöd och samtalsstöd
  • Sjuk - & olycksfallsskydd
  • Barnförsäkring

Skydd vid dödsfall

Om det värsta tänkbara händer, har du;

  • Koll på era livförsäkringar, familjepension och återbetalningsskydd?
  • Koll på vilka förmånstagare du har idag?
  • Skrivit testamente, framtidsfullmakt och övriga juridiska handlingar?

Köpa sig en trygghet

Ett bra alternativ, framförallt om man känner att ens buffert inte är tillräckligt stor, är att teckna en försäkring. För en mindre premie kan man då köpa sig en slags buffert och trygghet. Ett tips är dock att fortsätta bygga upp en buffert vid sidan av. Är du lyckosam blir din buffert oanvänd och du kan skörda den som en förstärkt pension istället.

Behöver du hjälp att se över ditt sparande och försäkringsskydd?

Du är alltid välkommen att kontakta oss på Söderberg & Partners för en diskussion och eventuella åtgärder. Ring din rådgivare eller fyll i formuläret nedan.

Kontakt

 

Kontakta oss