Skip to main content Skip to main navigation

Vad är koldioxidbubblan, och håller den på att spricka?

Vad är koldioxidbubblan, och håller den på att spricka?

10 augusti · 2016

För ett tag sedan publicerades en artikel som jag skrev för Nordisk försäkringstidskrift (läs här) som handlar om koldioxidbubblan. Ämnet är väldigt aktuellt då fossilfria investeringar har varit på stark frammarsch på sistone och allt fler kapitalförvaltare väljer att exkludera kol- och oljebolag. Därför tänkte jag även skriva några rader om ämnet här på bloggen; inledningsvis en kort beskrivning av vad det är, och sedan mina tankar om hur marknaden gör.

Vad är koldioxidbubblan?

Vid klimatmötet i Paris enades världens ledare om målet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Ett 1,5-gradersmål är en skärpning av det tidigare diskuterade 2-gradersmålet, och borde därmed leda till att vi kommer se ytterligare begränsningar i utvinningen av fossila bränslen. Att begränsa koldioxidutsläppen för att nå detta mål innebär att vi inte kommer kunna använda alla de fossila fyndigheter som finns och redan är värderade som tillgångar hos bolag på börserna världen över. Frågan är om det här är en koldioxidbubbla som inte har spruckit ännu?

En fjärdedel av bekräftade fyndigheter kan tas upp

Det nya målet om att begränsa uppvärmningen kan förstås som en budget för hur mycket koldioxid vi kan tillåtas släppa ut. Skulle vi överstiga vår koldioxidbudget kommer sannolikt en global temperaturökning som en faktura på posten, men som vi inte vet hur vi ska kunna betala.

Alla de tillgångar av olja, kol och gas som är kända i dagsläget summerar till ungefär 2900 gigaton koldioxid. Om vi antar att vi lyckas begränsa användningen av fossila bränslen i nivå med vad som krävs för att uppnå målet om 2 graders uppvärmning, kan aktörerna bara utvinna och sälja en fjärdedel av sina tillgångar. Investerare i dessa bolag bär därmed en finansiell risk att 75% av det fossila bränslet blir obrännbart och alltså värdelösa tillgångar.

De flesta undersökningar inom temat använder sig av 2-gradersmålet som ett potentiellt scenario i sina analyser, och för att leva upp till det måste 35% av dagens bekräftade oljefyndigheter, över 50% av gasfyndigheterna och nästan 90% av kolfyndigheterna stanna under marken. Den största risken finns alltså hos bolag med stora koltillgångar, men även oljebolag måste i genomsnitt avstå från 35% av de oljetillgångar de bekräftat att de har hittat. Det är stora summor som övervärderats och kan komma att gå upp i rök.

Priseffekter, eller tar marknaden risken på allvar?

Mycket har hänt med marknaden för fossila bränslen sedan begreppet koldioxidbubbla först introducerades år 2011 i en rapport från Carbon Tracker Initiative. Priset på kol och olja har sjunkit kraftigt, medan priset på de största kolbolagen och de största oljeproducenternas marknadsvärde har minskat. Det är dock svårt att avgöra hur stor del av värdeminskningen som har att göra med att priserna har sjunkit, och hur stor del som har att göra med att marknaden antar en mindre produktion än tidigare. Ett 1,5-gradersmål är en skärpning av det tidigare diskuterade 2-gradersmålet och borde alltså leda till förväntningar om ytterligare begränsningar, samt att bolagens tillgångar värderas ner. Men samtidigt har priset på olje- och gasbolagen stigit med nästan 10% i takt med att oljepriset har återhämtat sig något.

Många ”kolfria” fonder från svenska aktörer

Ser vi på de svenska aktörerna har de börjat exkludera framförallt kol i innehaven. Är detta i huvudsak ett riskbaserat agerande, eller en effekt av trenden med hållbara investeringar i sparprodukter? Av de bolag som skriver om beslutet refererar SPP till att kolbolag kan ha politiska vindar emot sig, och Länsförsäkringar att kol inte är finansiellt hållbart. Övriga hänvisar till att kol är det mest skadliga fossila bränslet, och har kanske därför någon mer etisk motivering till exkluderingen. (Vad jag tycker om de strategierna har ni kanske läst i någon tidigare blogg, t.ex. denna).

  • Handelsbanken: De aktiva fonderna investerar inte i bolag som utvinner kol. Bolag som genererar kraft får ha högst 10% kraftgenerering från kolkraft. Indexfonderna utesluter bolag vars omsättning består till 50% eller mer från utvinning av kol eller kolkraft
  • SPP / Storebrand exkluderar bolag som har 30% av sina intäkter eller mer exponerade mot kol
  • Swedbank reducerar successivt sin exponering, och kommer inte att investera i bolag med över 30% av omsättningen från produktion av kol
  • Nordea exkluderar bolag med mer än 75% intäkter från kol, och som inte har möjligheter att förändra sin affär
  • SEBs fonder investerar inte i noterade bolag vars omsättning från utvinning av förbränningskol överstiger 20%
  • Länsförsäkringar ska sälja av investeringar i gruvbolag och energibolag vars omsättning från förbränningskol överstiger 50% av omsättningen

En alternativ förklaring?

En alternativ förklaring är att det vi redan ser är koldioxidbubblan som håller på att spricka, fast på ett annat sätt än beräknat. Vi fick i skolan lära oss att karteller bara fungerar så länge det finns ett tillräckligt stort antal perioder kvar att spela. Om det bara finns en chans kvar att spela kommer aktörerna inte ha några incitament att hålla sitt löfte, utan det är bättre att bryta löftet och vinna hela marknaden. En spelteoretisk förklaring till olje- och kolprisernas nedgång skulle alltså kunna vara att aktörer inser att de inte kommer kunna utvinna och sälja sina bokförda tillgångar, så att det är bäst att utvinna så mycket som möjligt medan det fortfarande går.

Tiden får utvisa! Men kom ihåg, att om det här är en bubbla som på ett eller annat sätt är på väg att spricka borde vi vara glada om den gör det. Eftersom det skulle innebära att vi faktiskt lyckas behålla kolet under marken.

Blogg

Hur påverkas den svenska ekonomin av en ny regering?

5 februari · 2019

Ingen har lyckats undgå pajkastningen i samband med den svenska regeringsbildningen efter valet, de dagliga rubrikerna om politisk oenighet i Storbritannien, USA och diverse andra länder. Efter förra valet skrev jag att kompromisslösningar och segdragna förhandlingar är en del av priset som vi betalar för demokrati. Det är helt enkelt en del av systemet och trots en viss frustration så känns alternativa system, i alla fall inte för mig, superattraktiva.  

En annan aspekt av det demokratiska systemet, som också är mindre tilltalande, är vad som händer i situationer där alla är missnöjda och att ingen vill ta tag i situationen. I tider av missnöje, splittring och polarisering när behovet av ansvarstagande är som störst så är viljan att ta tag i utmaningarna som minst. Varför? Politiskt självmord är det korta svaret. Om ansvarstagandet enbart innebär nedsida och förutsättningarna för att göra folk nöjda är dåliga så väljer de flesta politiker att snarare ta ett steg tillbaka och hoppas på att någon annan tar smällen. Troligtvis är kön av kandidater till posten som premiärminister i Storbritannien rätt kort just nu och situationen har varit och är liknande i Sverige. Tyvärr påminner det här lite om min 7-åriga sons fotbollslag som helst bara vill spela match när de är säkra på att vinna. Oddsen ska i alla fall vara riktigt fördelaktiga. Efter lite resonerande kan dock min sons fotbollslag, till skillnad från många politiker, se matcherna som utmanande, lärorika och roliga även om oddsen för att lyckas är så där.

Jag har en känsla av att den nya regeringen som nu är på plats kan komma att hamna i denna knepiga situation där ingen riktigt vill ta i vissa frågor på grund av de dåliga förutsättningarna att komma ut lyckosamma. Det är ju ändå val om fyra år igen.

Denna knepiga situation kan vidare göra att flera av de föreslagna förändringarna avseende exempelvis värnskatten, inkomstskatten, skatten på uppskovsbeloppet vid försäljning av bostäder, miljöskatter och infrastrukturinvesteringar blir hängande i luften. I en sådan miljö är det minst sagt utmanande att förutse regeringsbildningens påverkan på svensk ekonomi, samtidigt som planeringen av privatekonomin trasslas till ytterligare. Förutsägbarhet tror jag ofta är viktigare än exakt vad förändringarna består i och i dagens läge skulle jag gärna se lite mer av min sons fotbollslags attityd.    

Blogg

Börsåret 2018 – Tilltagande handelskonflikt fick marknaderna på fall

14 december · 2018

Återigen går ett år med politiskt fokus till historieböckerna. Inledningsvis gav den amerikanska skattereformen stöd till börserna men osäkerheten kring det brittiska utträdet ur den Europeiska unionen kvarstår, lappkasten i den globala handelskonflikten överraskar marknadsaktörer dagligen och för svenskt vidkommande ser en regeringslösning inte ut att vara i sikte.

Handelskonflikten leder till större divergens mellan marknader

Under de senaste åren har politiska händelser fått stort mediafokus, men värdepappersmarknader har endast agerat kortsiktigt kring dessa och den positiva trenden från stigande bolagsvinster har tagit överhanden. Den uppskruvade tonen kring handelskonflikten har dock börjat leta sig in i statistiken. Mer exportberoende ekonomier, såsom den europeiska, har noterat en avmattning i efterfrågan och tillsammans med stärkta inflationstrender fick tillväxtprognoser skruvas ned under andra halvåret trots att penningpolitiska stimulanser kvarstod. Den amerikanska ekonomin har länge framstått som vinnaren samtidigt som den stora andelen teknologibolag har lockat investerare. Amerikanska aktiers frammarsch har genom sin stora andel i världsindex fått de mogna marknaderna att utvecklas tydligt bättre än tillväxtmarknaderna.

 

Spridningseffekter

Det var också på tillväxtmarknaderna som trendvändningen på aktiemarknaderna noterades först. Svängningarna i ländernas valutor tilltog efter att dollarn hade stärkts under våren och tillsammans med en allt högre amerikansk ränta blev avmattningstendenserna tydligare. Oron spred sig under andra halvåret och den högre räntan bidrog bland annat till en finansieringsoro bland högt belånade småbolag. Slutligen föll närmast alla börser.

 

Oljepriset – en joker i leken?

Vi har under året haft en försiktig marknadssyn och inget av ovan kom som en större överraskning, men det kraftiga fallet i oljepriset mot slutet av året var oväntat. Även om utbudet av olja stiger och en oro för efterfrågan har uppstått finns nu en bättre balans jämfört med i början av år 2016. Men trots att Opec nu begränsar produktionen kommer dagens oljepris naturligtvis få stor påverkan. Historiskt har ett kraftigt fallande oljepris bidragit till en stor lättnad för många ekonomier, undantaget de stora oljeproducenterna. Det leder även till att inflationsförväntningarna faller och det ser nu dessutom ut som att den amerikanska centralbanken kan bli mer försiktig i räntehöjningscykeln. En mindre åtstramande penningpolitik är i sig positivt för den ekonomiska utvecklingen på längre sikt, men kombinationen av fallande inflations- och tillväxttakt har historiskt sällan varit bra för aktiemarknaden. 

 

Ska man ändå ”sitta still i båten”?

Börsåret avslutas i moll och när klassiska recessionsindikatorer börjar signalera sämre tider är det svårt att fokusera på ljuspunkterna. För en global investerare har det varit ett extremt år där avkastningen har varit svag för de flesta tillgångsklasserna och för en investerare på den svenska börsen har de senaste årens utveckling inte lett till någon större avkastning utöver utdelningarna. Men utmaningarna blir inte mindre framöver. Även om vi lyckas undvika en recession under det närmaste året bör avkastningsförväntningarna på lång sikt sänkas till följd av en rad strukturella faktorer, vilket inte enbart gäller aktiemarknaden. Med detta sagt så vill vi också lyfta fram att vi idag inte ser den stora nedgången framför oss, utan hittills får utvecklingen främst ses som en rekyl. Avmattningstendenserna är tydliga men ännu ser börsbolag ut att kunna öka sina vinster under nästa år samtidigt som värderingen nu pekar på mer attraktiva nivåer. Den kraftiga överoptimism vi länge sett har börjat mattas av och tidiga signaler finns om nya stimulanser från Kina, vilket skulle ge stöd för riskfyllda tillgångar.

 

Sammantaget ser vi att marknaderna under inledningen av år 2019 kan vara fortsatt känsliga för negativa nyheter. När svängningarna är höga minskar också transparensen i prognoserna och vi ser att den negativa trenden och osäkerheten alltjämt är intakt. Men bara för att det brukar ske en större nedgång ungefär vart tionde år behöver det inte bli fallet denna gång. Vi rekommenderar fortsatt en något lägre andel risktillgångar än i ett normalläge, men att inte stå utanför marknaden helt. För att vägleda våra kunder ytterligare inför det nya året kommer vi under de närmaste veckorna fokusera på arbetet kring vår nya strategirapport som släpps den 24:e januari.

Blogg

Firar de jul hos Skatteverket?

12 december · 2018

När julen närmar sig funderar många över årets julklappar – vad man önskar sig och vad man själv ska ge. Men att i slutet av året visa lite extra generositet är inte alltid så enkelt, inte minst för arbetsgivare som ordnar julfest och julklapp åt de anställda.

Kan man beskattas för julklappen?

När det kommer till julklapp till anställda anser Skatteverket att den inte får kosta mer än 450 kr inklusive moms. Är julklappen dyrare än så beskattas hela gåvan. I vissa fall beskattas julklappen även om värdet understiger 450 kr, till exempel om det är fråga om presentkort som kan bytas in mot pengar.

Julfesten kan bli stökig – även i redovisningen

Så vad gäller för julfesten då? Jo, där kan den anställde delta utan risk för att bli beskattad då det ses som personalvård. Detta förutsatt att personalfestandet inte sker vid fler än 2 tillfällen per år och att det inte är fråga om arrangemang som överskrider vad som kan anses rymmas inom begreppet personalvård.

Julfesten är däremot en stökigare tillställning för den som sköter arbetsgivarens redovisning om de ska få till det som Skatteverket vill. Enklare förtäring och förfriskning som inte överstiger 60 kr är avdragsgillt, men om beloppet överstiger 60 kr medges inte avdrag vid inkomstbeskattningen med något belopp. Starköl, vin och sprit kan däremot aldrig anses vara avdragsgill förfriskning enligt Skatteverket. När det kommer till kringkostnader som lokal, musik etc. så medges avdrag med upp till 180 kr per person.

Vad kan vi önska oss av Skatteverket?

Men om nu Skatteverket har fått sitt i form av julklappar, julbord och avdragsbegränsningar, vad kan vi då önska oss av Skatteverket till jul? Svårt att säga. Alla har nog sin egen idé om vilken skatt som ska betalas så det är ingen idé att önska sig något där. Däremot kanske det är mer rimligt att önska tillgängligare information om vad jag får för skatten jag betalar?

Hur mycket jag betalar i skatt vet jag på kronan. Däremot är det inte helt enkelt att få ihop en samlad bild över hur skatten används, även om jag under hela mitt yrkessamma liv arbetat med skatt. Det krävdes en hel del letande innan jag fick fram att ca 1,7% av min skatt har använts till aktivitets- och sjukersättning. Vad resterande 98,3% använts till får jag nog återkomma till efter nyår som tidigast.

Varför då önska sig tillgängligare information om vad skatten går till? Jo, för att helt enkelt veta till vad och i vilken omfattning skatten används. Många skattebetalare ser nog inte ens på skatten som egna pengar som – om nödvändigt med tvångsmedel – samlas in för finansieringen av det allmännas utgifter. Mer tillgänglig information om vad skatten går till skulle kunna påverka skattemoralen i positiv riktning. Dessutom skulle debatten om skatten kunna bli mer fokuserad på prioriteringar, snarare än några procent hit eller dit. En önskan vore kanske att Skatteverket hade specificerat vad skatten gått till direkt på skattsedeln.

Avslutningsvis, firar de jul hos Skatteverket? Ja, det tror jag nog, i vart fall på den tiden jag arbetade där. Då var det både julklapp, julfest och julgransplundring.

 

God Jul nu och gott slut också!

Kontakta oss