Skip to main content Skip to main navigation

Vad är koldioxidbubblan, och håller den på att spricka?

Vad är koldioxidbubblan, och håller den på att spricka?

10 augusti · 2016

För ett tag sedan publicerades en artikel som jag skrev för Nordisk försäkringstidskrift (läs här) som handlar om koldioxidbubblan. Ämnet är väldigt aktuellt då fossilfria investeringar har varit på stark frammarsch på sistone och allt fler kapitalförvaltare väljer att exkludera kol- och oljebolag. Därför tänkte jag även skriva några rader om ämnet här på bloggen; inledningsvis en kort beskrivning av vad det är, och sedan mina tankar om hur marknaden gör.

Vad är koldioxidbubblan?

Vid klimatmötet i Paris enades världens ledare om målet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Ett 1,5-gradersmål är en skärpning av det tidigare diskuterade 2-gradersmålet, och borde därmed leda till att vi kommer se ytterligare begränsningar i utvinningen av fossila bränslen. Att begränsa koldioxidutsläppen för att nå detta mål innebär att vi inte kommer kunna använda alla de fossila fyndigheter som finns och redan är värderade som tillgångar hos bolag på börserna världen över. Frågan är om det här är en koldioxidbubbla som inte har spruckit ännu?

En fjärdedel av bekräftade fyndigheter kan tas upp

Det nya målet om att begränsa uppvärmningen kan förstås som en budget för hur mycket koldioxid vi kan tillåtas släppa ut. Skulle vi överstiga vår koldioxidbudget kommer sannolikt en global temperaturökning som en faktura på posten, men som vi inte vet hur vi ska kunna betala.

Alla de tillgångar av olja, kol och gas som är kända i dagsläget summerar till ungefär 2900 gigaton koldioxid. Om vi antar att vi lyckas begränsa användningen av fossila bränslen i nivå med vad som krävs för att uppnå målet om 2 graders uppvärmning, kan aktörerna bara utvinna och sälja en fjärdedel av sina tillgångar. Investerare i dessa bolag bär därmed en finansiell risk att 75% av det fossila bränslet blir obrännbart och alltså värdelösa tillgångar.

De flesta undersökningar inom temat använder sig av 2-gradersmålet som ett potentiellt scenario i sina analyser, och för att leva upp till det måste 35% av dagens bekräftade oljefyndigheter, över 50% av gasfyndigheterna och nästan 90% av kolfyndigheterna stanna under marken. Den största risken finns alltså hos bolag med stora koltillgångar, men även oljebolag måste i genomsnitt avstå från 35% av de oljetillgångar de bekräftat att de har hittat. Det är stora summor som övervärderats och kan komma att gå upp i rök.

Priseffekter, eller tar marknaden risken på allvar?

Mycket har hänt med marknaden för fossila bränslen sedan begreppet koldioxidbubbla först introducerades år 2011 i en rapport från Carbon Tracker Initiative. Priset på kol och olja har sjunkit kraftigt, medan priset på de största kolbolagen och de största oljeproducenternas marknadsvärde har minskat. Det är dock svårt att avgöra hur stor del av värdeminskningen som har att göra med att priserna har sjunkit, och hur stor del som har att göra med att marknaden antar en mindre produktion än tidigare. Ett 1,5-gradersmål är en skärpning av det tidigare diskuterade 2-gradersmålet och borde alltså leda till förväntningar om ytterligare begränsningar, samt att bolagens tillgångar värderas ner. Men samtidigt har priset på olje- och gasbolagen stigit med nästan 10% i takt med att oljepriset har återhämtat sig något.

Många ”kolfria” fonder från svenska aktörer

Ser vi på de svenska aktörerna har de börjat exkludera framförallt kol i innehaven. Är detta i huvudsak ett riskbaserat agerande, eller en effekt av trenden med hållbara investeringar i sparprodukter? Av de bolag som skriver om beslutet refererar SPP till att kolbolag kan ha politiska vindar emot sig, och Länsförsäkringar att kol inte är finansiellt hållbart. Övriga hänvisar till att kol är det mest skadliga fossila bränslet, och har kanske därför någon mer etisk motivering till exkluderingen. (Vad jag tycker om de strategierna har ni kanske läst i någon tidigare blogg, t.ex. denna).

  • Handelsbanken: De aktiva fonderna investerar inte i bolag som utvinner kol. Bolag som genererar kraft får ha högst 10% kraftgenerering från kolkraft. Indexfonderna utesluter bolag vars omsättning består till 50% eller mer från utvinning av kol eller kolkraft
  • SPP / Storebrand exkluderar bolag som har 30% av sina intäkter eller mer exponerade mot kol
  • Swedbank reducerar successivt sin exponering, och kommer inte att investera i bolag med över 30% av omsättningen från produktion av kol
  • Nordea exkluderar bolag med mer än 75% intäkter från kol, och som inte har möjligheter att förändra sin affär
  • SEBs fonder investerar inte i noterade bolag vars omsättning från utvinning av förbränningskol överstiger 20%
  • Länsförsäkringar ska sälja av investeringar i gruvbolag och energibolag vars omsättning från förbränningskol överstiger 50% av omsättningen

En alternativ förklaring?

En alternativ förklaring är att det vi redan ser är koldioxidbubblan som håller på att spricka, fast på ett annat sätt än beräknat. Vi fick i skolan lära oss att karteller bara fungerar så länge det finns ett tillräckligt stort antal perioder kvar att spela. Om det bara finns en chans kvar att spela kommer aktörerna inte ha några incitament att hålla sitt löfte, utan det är bättre att bryta löftet och vinna hela marknaden. En spelteoretisk förklaring till olje- och kolprisernas nedgång skulle alltså kunna vara att aktörer inser att de inte kommer kunna utvinna och sälja sina bokförda tillgångar, så att det är bäst att utvinna så mycket som möjligt medan det fortfarande går.

Tiden får utvisa! Men kom ihåg, att om det här är en bubbla som på ett eller annat sätt är på väg att spricka borde vi vara glada om den gör det. Eftersom det skulle innebära att vi faktiskt lyckas behålla kolet under marken.

Hur påverkas din tjänstepension när börsen skakar?

18 mars · 2020

I oroliga börstider dyker många frågor upp och det är inte alltid att svaren finns en ”googling bort”. Därför ser vi det mänskliga mötet och en nära dialog med kunder som vår viktigaste uppgift. Våra rådgivare är fullt upptagna med att prata med kunder och ge svar på frågor. Mattias Koch är en av våra pensionsrådgivare, nedan ger han en nulägesbild och några tips på vad man bör tänka på när det gäller sitt pensionssparande.

Jag har haft kontakt med snart ett 100-tal kunder under de senaste dagarna. Många har lyft luren redan efter ett par signaler, vilket är en stor skillnad mot vanliga dagar. De flesta sitter hemma och arbetar pga. coronautbrottet och vill gärna ha en snabb update beträffande sina placeringar.

I den långsiktiga strategin som vi kommit överens om med våra kunder, så är kraftiga börsfall något som har diskuterats. Men det finns alltid ett värde med repetition, för det är lätt att glömma, i synnerhet om oron växt i magen. För de allra flesta kunder så gäller det att hålla fast vid sin långsiktiga strategi, men för vissa kunder kan det vara aktuellt med mindre justeringar beroende på när pengarna behöver användas. Uppmaningen är att ta kontakt med din rådgivare om minnet sviker dig eller om du känner oro.

Vanligaste frågan från våra kunder just nu är vad vi tror om framtiden. Det mest troliga är en återhämtning, men risken för en djupare svacka finns såklart. Samt att återhämtningen kommer att ta längre tid ju längre länder är nedstängda.

Som vanligt är det viktigt att man med jämna mellanrum stämmer av följande:

  • Vilken risk du vill ha på dina placeringar? Vid vilken nedgång blir du orolig?
  • Har placeringshorisonten ändrats?
  • Vilken buffert behövs vid oväntade händelser?
  • Vilket skydd gäller vid behov av sjukvård, vid dödsfall, långvarig sjukdom och olycksfall?
  • Vem är förmånstagare?
  • Testamente, framtidsfullmakter

Kanske ovan är något att diskutera nu när många av oss är samlade med våra familjer. Kanske kan det vara ett bra tillfälle att tänka långsiktigt och reflektera över hur man bör planera för framtiden.

Avslutningsvis, kontakta din rådgivare om du är orolig. Om du känner dig osäker på den strategi som ni under åren har diskuterat, dels avseende förvaltning men även gällande övriga händelser som sker i livet kan det vara läge att slå en pling till din rådgivare. 

 

Coronaviruset - så hjälper vi dig

Läs mer

Hur ska du agera när börsen svänger?

18 mars · 2020

Det har minst sagt varit turbulent på börsen de senaste veckorna. Det är kanske inte så konstigt när coronautbrottet får allt större konsekvenser och det är svårt att förutspå hur stora de kommer bli på lång sikt. Land efter land stänger ner både restauranger, affärer och till och med stora industrier. Ekonomin kommer onekligen få sig en rejäl smäll och börsen likaså.

Hur långt kan börsen sjunka?

Detta är såklart svårt att svara på, men det är klart att fallen kan bli riktigt stora på börsen. Det har varit väldigt stora svängningar den senaste tiden och många har skrikit om både skräck och panik på börsen. Men då måste man tänka efter och se nyktert på vad som har hänt. Precis som det har varit svårt för både myndigheter och privatpersoner att förstå vidden av det här virusutbrottet så har det varit minst lika svårt för börsen att ta till sig all information. Framförallt att försöka förstå vilken påverkan detta har på bolagens framtida vinster. Coronautbrottet skapar osäkerhet, och osäkerhet ger dessa svängningar. Börsfallet handlar inte om panik eller skräck. Tvärtom, det är rationellt i ett läge där väldigt många frågor dyker upp, utan att få några svar.

Vad ska man göra med sitt sparande?

Sitt still i båten. Eller snarare håll fast vid din långsiktiga strategi. När det stormar så mycket som det gör just nu så är det viktigt att komma ihåg att det var just sådana här situationer som din långsiktiga strategi ska hålla för. Du har troligen funderat över vilken risk du är beredd att ta, själv eller tillsammans med din rådgivare och placerat efter det. Det känns förstås aldrig roligt att se sina besparingar tappa i värde men det är viktigt att se till att man har aktier kvar i portföljen när det väl vänder.

Trots att börsen till och från hamnar i turbulens så har man som aktiesparare tiden med sig. Att det svänger är oundvikligt och rekyler på 10–15% är mycket vanliga. Vi kommer att få se liknande ras som vi sett nu även framåt. Trots det så är perioderna med negativ avkastning på börsen tämligen få, på en sexårsperiod nästan obefintliga.

Våra analyser av börsens utveckling (globalt index) under perioden 1970 till 2019 ger bra indikationer om hur man bör tänka. Det är tydligt att oavsett vilken topp man träffat under den här perioden så är man ikapp inom sex år. Aktiemarknaden är stormig till och från, för att inte säga brutal. När det stormar som mest kan det vara bra att ta ett djupt andetag, backa några steg och ta en nykter titt på statistiken. Håll fast vid din långsiktiga strategi – du har tiden med dig.

När vänder det?

Ja, den som säger sig ha svaret på det talar inte sanning. Varken jag eller någon annan kan eller bör ge sig på den typen av förutsägelser med tanke på att det just nu dyker upp fler oroväckande frågor än vad det ges svar. Men, inom en inte allt för lång tid så kommer vi kunna få fler svar än nya frågor. Vi kommer få svar om coronautbrottet men också om hur det påverkat ekonomin. Vi kan räkna med att det snart börjar komma viktig makrostatistik, prognoser och kvartalsrapporter. Med mer information kommer också det oroliga läget på börsen att dämpas, även om den kan komma att fortsätta sjunka i takt med att kunskapen över hur stor skada som är skedd ökar. Till slut kommer börsen att vända och när det väl vänder gäller det att ha kvar sina aktier i portföljen. Jag började jobba med aktiehandel i brinnande Asienkrisen 1998 och sedan dess har aktiemarknaden klarat av både terrorattacker, it-bubblor, greklandskris och Lehman-krasch. Börsen kommer att komma tillbaka även denna gång.

Joakim Bornold

 

Så hjälper vi dig

Sitter du hemma och oroar dig för ditt kapital eller vill sätta en långsiktig strategi framåt? Även om du har en plan att luta dig mot, kan det vara skönt att kunna lyfta luren och ringa din personliga rådgivare. På Söderberg & Partners tror vi på det personliga mötet och eftersom läget är som det är nu, så erbjuder vi även digitala face-to-face möten eller telefonmöten, beroende på vad du föredrar.

Kontakta oss via formuläret nedan så återkommer vi till dig.

Kontakta oss

Personlig rådgivning för dig med minst 500 000 kr i placerbart kapital.

Investeringstalesätt slår snett?

21 november · 2019

Börsuttryck finns det många, men ett känt svenskt sådant är ”Köp till sillen, sälj till kräftorna”, vilket betyder att aktiemarknaden förväntas utvecklas bra under sommarmånaderna. Det finns dock vissa som tror mer på det motsatta anglosaxiska uttrycket; ”Sell in May and go away; don’t come back until St. Leger’s Day”[1], vilket baseras på tron att sommarmånaderna är mindre lönsamma än resterande. Så frågan är, vilket investeringstalesätt slår oftast snett och vilket har för det mesta rätt?

Vad har funkat bäst?

Tittar man på de senaste 25 åren ser vi en tydlig vinnare på Stockholmsbörsen[2]: ”Sell in May”-strategin.[3] För investerare som har köpt i september och sålt i maj har avkastningen varit i genomsnitt 12,8 %, jämfört med en genomsnittlig avkastning på 1,4 % för de som har ”Köpt till sillen”.[4] Därtill är det tydligt att strategin ”Sell in May” oftare har gett en positiv avkastning än ”Köp till sillen”.

 


Köp till sillen vs. sell in may

graf-frida.png

 

2018 må ha varit ett år då det var rätt att köpa till sillen (Stockholmsbörsen avkastade 4,9 % mellan 22 juni 2018 och 7 augusti 2018), men 2019 var det inte lönsamt sett till Stockholmsbörsen över lag (mellan 21 juni 2019 och 7 augusti 2019 var avkastningen -4,3 %). Med det sagt är det sällan svart eller vitt, utan lönsamma bolag går att finna även på sommaren.

Säsongsmönstret på Stockholmsbörsen

I början av sommaren i år tog vi fram en en analys om säsongsmönstret på Stockholmsbörsen[5] med avsikt att ge en mer nyanserad bild. Huvudpunkterna från genomgången kan sammanfattas som:

  • Genomsnittsavkastningen har varit lägre under sommaren, definierad som perioden 30/4 – 30/9, men historiskt sett förekommer det fler sommarperioder med positiv värdeutveckling än negativ. Några rimliga förklaringar till de svaga sommarperioderna är att handelsvolymerna minskar, insikt om bolagsprognoser erhålls och att utdelningssäsongen når sitt slut under sommaren.
  • Har året börjat bra, följs ofta våren av en positiv utveckling på börsen under sommarperioden. Faktum är att av de år med positiv börsutveckling under sommaren är det endast en sommarperiod som kommer efter att ha inlett året negativt.
  • Defensiva sektorer och kvalitetsbolag har utvecklats bättre under sommaren än cykliska sektorer och aktier. Därtill har småbolag genererat en högre genomsnittlig avkastning, men svenska storbolag har utvecklats positivt fler sommarperioder än småbolag.

Mycket av ovanstående resonemang är applicerbart på de två strategiernas utveckling. Historiskt sett förekommer fler år på Stockholmsbörsen då ”Köp till sillen” har gett en positiv avkastning än negativ. Och av dessa somrar kommer alla förutom en efter en ”Sell in May”-period med positiv börsutveckling. Därtill är det tydligt att vissa sektorer och bolagstyper, t.ex. kvalitets- och småbolag, fortsätter vara lönsamma under sommarperioden.

Vilken strategi ska man ha?

Sammantaget verkar det inte som att investeringstalesättet ”Köp till sillen, sälj till kräftorna” är särskilt framgångsrikt. Historiken indikerar dock inte heller att man ska anamma ”Sell in May and go away; don’t come back until St. Leger’s Day”-strategin och lämna Stockholmsbörsen helt under sommaren. Den genomsnittliga avkastningen för ”Köp till sillen” är ändå positiv (om än mer modest än för ”Sell in May”) och strategin har historiskt gett en positiv avkastning vid fler tillfällen än den gett en negativ.

Det finns skäl att överväga en sektorrotationsstrategi där man placerar om till mer defensiva sektorer under sommaren. Dock måste det poängteras att det är svårt att tajma marknaden över tid, så därför passar denna bättre för investerare med kortare investeringshorisont. En långsiktig investerare bör alltså inte stirra sig blind på Stockholmsbörsens säsongsmönster utan även ta hänsyn till andra faktorer, så som riskspridning och sparfrekvens (t.ex. månadssparande), vid val av investeringsstrategi.

 

 

[1] St Leger Day är en dag i mitten av september när den klassiska hästkapplöpningen med samma namn går av stapeln.

[2] Indexet som ligger till grund för beräkningarna i detta inlägg är SIXRX, vilket visar den genomsnittliga utvecklingen på Stockholmsbörsen inklusive utdelningar.

[3] Notera att tidsperioden för ”Köp till sillen” alltid är midsommar respektive år till 7/8, samt att det med ”Sell in May” menas perioden 15/9 ett år till 1/5 efterföljande år.

[4] Se fotnot 3.

[5] Indexet som ligger till grund för beräkningarna i analysen är OMXSPI inklusive utdelningar från 1996-01-31 till 2018-05-31. 



 

Kontakta oss