Skip to main content Skip to main navigation

Vad är koldioxidbubblan, och håller den på att spricka?

Vad är koldioxidbubblan, och håller den på att spricka?

10 augusti · 2016

För ett tag sedan publicerades en artikel som jag skrev för Nordisk försäkringstidskrift (läs här) som handlar om koldioxidbubblan. Ämnet är väldigt aktuellt då fossilfria investeringar har varit på stark frammarsch på sistone och allt fler kapitalförvaltare väljer att exkludera kol- och oljebolag. Därför tänkte jag även skriva några rader om ämnet här på bloggen; inledningsvis en kort beskrivning av vad det är, och sedan mina tankar om hur marknaden gör.

Vad är koldioxidbubblan?

Vid klimatmötet i Paris enades världens ledare om målet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Ett 1,5-gradersmål är en skärpning av det tidigare diskuterade 2-gradersmålet, och borde därmed leda till att vi kommer se ytterligare begränsningar i utvinningen av fossila bränslen. Att begränsa koldioxidutsläppen för att nå detta mål innebär att vi inte kommer kunna använda alla de fossila fyndigheter som finns och redan är värderade som tillgångar hos bolag på börserna världen över. Frågan är om det här är en koldioxidbubbla som inte har spruckit ännu?

En fjärdedel av bekräftade fyndigheter kan tas upp

Det nya målet om att begränsa uppvärmningen kan förstås som en budget för hur mycket koldioxid vi kan tillåtas släppa ut. Skulle vi överstiga vår koldioxidbudget kommer sannolikt en global temperaturökning som en faktura på posten, men som vi inte vet hur vi ska kunna betala.

Alla de tillgångar av olja, kol och gas som är kända i dagsläget summerar till ungefär 2900 gigaton koldioxid. Om vi antar att vi lyckas begränsa användningen av fossila bränslen i nivå med vad som krävs för att uppnå målet om 2 graders uppvärmning, kan aktörerna bara utvinna och sälja en fjärdedel av sina tillgångar. Investerare i dessa bolag bär därmed en finansiell risk att 75% av det fossila bränslet blir obrännbart och alltså värdelösa tillgångar.

De flesta undersökningar inom temat använder sig av 2-gradersmålet som ett potentiellt scenario i sina analyser, och för att leva upp till det måste 35% av dagens bekräftade oljefyndigheter, över 50% av gasfyndigheterna och nästan 90% av kolfyndigheterna stanna under marken. Den största risken finns alltså hos bolag med stora koltillgångar, men även oljebolag måste i genomsnitt avstå från 35% av de oljetillgångar de bekräftat att de har hittat. Det är stora summor som övervärderats och kan komma att gå upp i rök.

Priseffekter, eller tar marknaden risken på allvar?

Mycket har hänt med marknaden för fossila bränslen sedan begreppet koldioxidbubbla först introducerades år 2011 i en rapport från Carbon Tracker Initiative. Priset på kol och olja har sjunkit kraftigt, medan priset på de största kolbolagen och de största oljeproducenternas marknadsvärde har minskat. Det är dock svårt att avgöra hur stor del av värdeminskningen som har att göra med att priserna har sjunkit, och hur stor del som har att göra med att marknaden antar en mindre produktion än tidigare. Ett 1,5-gradersmål är en skärpning av det tidigare diskuterade 2-gradersmålet och borde alltså leda till förväntningar om ytterligare begränsningar, samt att bolagens tillgångar värderas ner. Men samtidigt har priset på olje- och gasbolagen stigit med nästan 10% i takt med att oljepriset har återhämtat sig något.

Många ”kolfria” fonder från svenska aktörer

Ser vi på de svenska aktörerna har de börjat exkludera framförallt kol i innehaven. Är detta i huvudsak ett riskbaserat agerande, eller en effekt av trenden med hållbara investeringar i sparprodukter? Av de bolag som skriver om beslutet refererar SPP till att kolbolag kan ha politiska vindar emot sig, och Länsförsäkringar att kol inte är finansiellt hållbart. Övriga hänvisar till att kol är det mest skadliga fossila bränslet, och har kanske därför någon mer etisk motivering till exkluderingen. (Vad jag tycker om de strategierna har ni kanske läst i någon tidigare blogg, t.ex. denna).

  • Handelsbanken: De aktiva fonderna investerar inte i bolag som utvinner kol. Bolag som genererar kraft får ha högst 10% kraftgenerering från kolkraft. Indexfonderna utesluter bolag vars omsättning består till 50% eller mer från utvinning av kol eller kolkraft
  • SPP / Storebrand exkluderar bolag som har 30% av sina intäkter eller mer exponerade mot kol
  • Swedbank reducerar successivt sin exponering, och kommer inte att investera i bolag med över 30% av omsättningen från produktion av kol
  • Nordea exkluderar bolag med mer än 75% intäkter från kol, och som inte har möjligheter att förändra sin affär
  • SEBs fonder investerar inte i noterade bolag vars omsättning från utvinning av förbränningskol överstiger 20%
  • Länsförsäkringar ska sälja av investeringar i gruvbolag och energibolag vars omsättning från förbränningskol överstiger 50% av omsättningen

En alternativ förklaring?

En alternativ förklaring är att det vi redan ser är koldioxidbubblan som håller på att spricka, fast på ett annat sätt än beräknat. Vi fick i skolan lära oss att karteller bara fungerar så länge det finns ett tillräckligt stort antal perioder kvar att spela. Om det bara finns en chans kvar att spela kommer aktörerna inte ha några incitament att hålla sitt löfte, utan det är bättre att bryta löftet och vinna hela marknaden. En spelteoretisk förklaring till olje- och kolprisernas nedgång skulle alltså kunna vara att aktörer inser att de inte kommer kunna utvinna och sälja sina bokförda tillgångar, så att det är bäst att utvinna så mycket som möjligt medan det fortfarande går.

Tiden får utvisa! Men kom ihåg, att om det här är en bubbla som på ett eller annat sätt är på väg att spricka borde vi vara glada om den gör det. Eftersom det skulle innebära att vi faktiskt lyckas behålla kolet under marken.

Är goda råd verkligen dyra?

17 november · 2020

Varför ska jag betala för juridisk rådgivning när jag kan skriva ut avtal gratis från nätet? Det är en vanlig fråga som vi får eftersom det fullkomligt blomstrar av juridiska råd och billiga avtalsmallar på nätet. Vi lever dessutom i en tid där allt ska gå fort och hjärnan söker efter snabba genvägar. Att söka fram kunskap på nätet och ladda ner färdiga avtalsmallar kan dock få förödande konsekvenser.

Ny HD-dom öppnar upp för fler familjerättsliga tvister

I juli 2020 meddelade Högsta Domstolen (HD) en dom i ett mål som kommer att ha stor betydelse framöver. Målet handlade om huruvida ett bodelningsavtal mellan två makar, där den ena blev kraftigt förfördelad, skulle förklaras ogiltigt eller inte. Avtalet hade makarna laddat ner från nätet i samband med sin skilsmässa.

Det står visserligen två makar fritt att genom ett bodelningsavtal vid skilsmässa fördela egendom mellan sig så som de önskar, och de kan inte med stöd av Äktenskapsbalkens regler jämka eller förklara avtalet ogiltigt. I den aktuella domen ansåg HD att bodelningsavtalet utgjorde en kraftig skev delning, men det var inte denna i sig som medförde jämkning utan omständigheterna vid avtalets ingående. HD ansåg att den förfördelade maken inte hade varit vid sina sinnes fulla bruk vid avtalets ingående och därför ansågs bodelningsavtalet oskäligt och jämkades genom en analog tillämpning av § 36 Avtalslagen.

Domen öppnar upp för fler fall där den förfördelade parten kan åberopa att hen befann sig i psykisk obalans eller inte förstod sig på (det från nätet nedladdade) avtalets innebörd. Utan tjänsteanteckningar från en av bägge parter anlitad jurist blir invändningen svår att motbevisa då det blir ord mot ord.

Varför juridisk rådgivning?

Ett avtals hållbarhet prövas ofta inte förrän det uppstår en tvist, och det kan ta många år innan man t.ex. skiljer sig eller dör, och då gäller det att avtalet som tidigare skrivits håller. Väljer du att skriva ett eget avtal kanske du förstår avtalets text, men förstår du de juridiska konsekvenserna? Har du tänkt rätt i alla led och tagit höjd för det oförutsedda? Känner du till vad lagen, aktuell domstolspraxis och gällande doktrin säger? Vet du om att internationella lagar och förordningar i vissa fall tillämpas?

Bodelningstvisten ovan pågick i 5 år och kostade drygt 300.000 kronor i rättegångskostnader. En konsekvens av att man upprättat ett eget familjejuridiskt avtal utan kunskap i ämnet. Hade paret tagit hjälp av en jurist, som de vid tillfället kanske tyckte var en onödig kostnad, hade de sannolikt sluppit en dyr och mångårig familjetvist.

5 fördelar med juridisk rådgivning:

  • Du får en personlig kontakt med en lösningsorienterad jurist med specialistkunskap
  • Erfarna jurister med mångårig erfarenhet säkrar kvalitén i rådgivning och avtalsskrivning
  • Skräddarsydd rådgivning anpassad efter dina behov
  • Minskad risk för framtida tvist
  • Du får ett heltäckande juridiskt skydd för dig, ditt bolag och din familj

Söderberg & Partners Familjerätt

På Söderberg & Partners har vi erfarna jurister som är specialiserade inom ekonomisk familjerätt, arvsrätt och förmögenhetsrätt. Vi går igenom din familjesituation och ser över eventuella behov av juridiska dokument – i syfte att ge dig ett långsiktigt skydd och ett tryggare liv.

För tredje året i rad blev Söderberg & Partners Familjerätt utsedd av Sveriges Private Banking-kunder till Sveriges bästa juristtjänst*. Önskar du en familjerättslig genomgång med våra erfarna jurister eller behöver hjälp med upprättande av avtal? Fyll i formuläret nedan så kontaktar vi dig.

*Kantor Sifo Prospera 2020.

Kontakt

5 tips för ett hållbart ledarskap

17 november · 2020

För att kunna bygga välmående företag med starka varumärken krävs en tydlig företagskultur där medarbetarna känner sig engagerade, motiverade och trygga. En viktig faktor för att uppnå det är ett hållbart ledarskap som skapar bästa förutsättningar för att driva verksamheten framåt. Både för organisationens resultat och medarbetarens välmående. Nedan kommer fem handfasta tips på hur du kan utveckla och arbeta med ett hållbart ledarskap.

1. Ha en positiv attityd

Negativa människor skapar ofta negativ stress. Genom att vara positiv i ditt bemötande med medarbetare och kollegor är chansen stor att du smittar av dig på dem och får en positiv respons tillbaka. I ett hållbart ledarskap bör man alltid lägga fokus på positiv feedback. Den negativa feedbacken, om den absolut måste förekomma, bör alltid vara konstruktiv. Att få höra positiv feedback kan lyfta en person till nya höjder medan den negativa feedbacken verkligen kan ha motsatt effekt.

2. Sluta chefa, börja leda

Forskning visar att många chefer lägger 75–90 % av sin tid på operativ verksamhet och 10–25 % åt att leda. Den viktigaste uppgiften som ledare är att se till att andra lyckas. För att det ska hända behövs troligtvis att vi kommunicerar mer, vilket är en viktig egenskap i det hållbara ledarskapet. Ledarskap handlar om att uppmärksamma andras och egna känslor och beteenden och använda den kunskapen klokt, för att nå gemensamma mål. Kommunikation handlar minst lika mycket om att lyssna som om att tala. Det aktiva lyssnandet är en mycket viktig del av det hållbara ledarskapet. Detta innebär att du lyssnar med fokus på den eller de individer du har framför dig. Du svävar inte iväg och börjar tänka på annat eller riktar fokus mot dig själv. Som chef behöver du lita på medarbetarens beslut och självständighet. Se på misstag som möjligheter till lärande, då kommer vinsterna av sig självt. Medarbetaren växer, relationen blir starkare, vilket bidrar till ökad trivsel och ökad produktivitet. Tid och engagemang betalar sig många gånger om och skapar en positiv spiral som ökar förtroendekapitalet i teamet.

3. Etablera en tydlig vision

Sikta mot stjärnorna. Men hur ser er stjärna ut? Det gäller att vara tydlig som ledare för att missförstånd och förvirring inte skall uppstå om vad som skall göras och hur. Genom att sätta tydliga mål och vision på pränt skapas ett djupare syfte med ert arbete. Hur ser er framtid ut? Hur tar ni er dit? Och varför? För att lyckas med detta behövs förmågan att entusiasmera i nuet och uthållighet över tid för att leda hållbart i förändring.

4. Sätt realistiska mål

Se till att målen som ni sätter är realistiska. Gör en plan för varje mål och prioritera tid och insatser.
Ställ dig själv frågan om du investerar din tid rätt. Gör du rätt prioriteringar? Får du rätt utväxling på det du gör? Kanske deltar du i möten eller gör fel prioriteringar av arbetssysslor som inte direkt leder till måluppfyllelse. Se till att era mål är mätbara, konkreta och realistiska.

5. Skapa kultur med teamkänsla

Uppmärksamma och beröm prestationer. Att ge positiv förstärkning skapar teamkänsla. Fokusera på de beteenden som du vill se mer av och undvik att kritisera och straffa oönskade beteenden, vilket i längden bara leder till stress och ohälsa både för mottagen och för avsändaren. Det är en konst att se till att alla talanger och färdigheter som finns i teamet utnyttjas. Att uppmuntra självständighet och personligt ledarskap skapar handlingskraftiga team. Se allas olikheter som styrkor. Skapa trygghet och en kultur där medarbetare vill och kan dela med sig av kunskaper och erfarenheter, detta kommer göra alla i teamet till vinnare. Odla värderingar och premiera dem. Det är värdefullt att reflektera kring vad som fungerar eller inte fungerar, analysera och vidta åtgärder. Det är viktigt att låta medarbetarna få chansen att anonymt berätta hur de uppfattar ledarskapet och organisationen. Det hållbara ledarskapet kräver att man tar sig tiden att reflektera över hur arbetsplatsen fungerar, och fundera på om det finns något som kan förbättras eller förändras för att optimera organisationen och ledarskapet mer hållbart.

Är du intresserade av att identifiera hur hållbart ledarskap fungerar i ditt företag? Med Human Financial Wellness kan vi visa hur mycket produktiviteten i ert bolag kan öka genom rätt investeringar i personal och hållbart ledarskap. Fyll i formuläret nedan så kontaktar vi dig.

Kontakt

Så påverkas försäkringsmarknadens skaderesultat av pandemin

17 november · 2020

Just nu är vi inne i en historisk förändring av försäkringsmarknaden i världen. I början av hösten gick Lloyds of London, den viktigaste försäkringsmarknaden i Europa, ut med att den förväntade skademassan till följd av pandemin förväntas bli uppåt 4 miljarder GBP. Så vad kan vi förvänta oss inför årsskiftets försäkringsförnyelser? Hur skall vi agera när något inte går att försäkra?

Vilken typ av skador har man sett mest av?

Framförallt så är det avbrottsskador som återfinns i alla branscher, men främst inom hotell-, restaurang- och eventbranschen samt alla näringsgrenar som kan kopplas till dessa branscher. Man kan även se skador inom alla typer av tillverkande industri världen över som inte haft tillräckligt med personal, fått leva med hårda restriktioner och har haft kunder som inte kunnat leverera slutprodukten till slutkund.

Till saken hör att det bara är en bråkdel av de här försäkringstagarna som har haft en försäkring som omfattar s.k. epidemiavbrott. Just nu pågår ett stort antal processer på grund av att försäkringstagare anser att egendomsförsäkringen borde omfattas av avbrott till följd av covid-19, utan ett tillägg för epidemiavbrott. Detta innebär att totalskadan, dvs det avbrott som inte ersätts ur försäkringar och förlusten hos försäkringstagarna är långt mycket större än vad vi vet idag.

Andra försäkringsformer där vi ur ett globalt perspektiv ser ett stort antal skador är;

  • Arbetsskadeförsäkring. Främst inom Life Science-sektorn.
  • Cyberförsäkring. Stressade organisationer har inte prioriterat säkerhetsarbete och det stora antalet hemarbetande som innebär en risk.
  • Vd- och styrelseansvarsförsäkring. Krav riktas mot företagsledningar för att de inte vidtagit nödvändiga åtgärder för att skydda sina anställda och därmed äventyrat bl.a. aktieägarnas intressen.
  • Tjänstereseförsäkringen.
  • Ansvars- och produktansvarsförsäkringen. Krav på grund av att man inte iakttagit länders restriktioner och därmed varit vållande till smittspridning.
  • Transportförsäkringen. Olika typer av krav såsom avbrott och kontamination m.m.

Försäkringsgivarna garanterar en viss summa pengar i händelse av skador hos försäkringstagarna vilket driver premiekostnader. Försäkringsbolagen är därför mycket noga med att bedöma de risker man kommer att ställas inför framöver – och därmed hur mycket premier man kommer att behöva ta ut inför framtida behov. För att minska effekterna av dessa faktorer krävs det att mer arbete läggs ner vid varje försäkringsförnyelse. Både av oss som försäkringsförmedlare, försäkringsgivare, och av er som kund.

Andra faktorer som påverkar försäkringsmarknaden är;

  • Förändring av Ogden-räntan. Ogdens diskonteringsränta är en beräkning som används för att bestämma hur mycket pengar försäkringsföretag ska betala som ersättning till personer som har fått livsförändrande skador så att de täcker alla deras förutspådda framtida förluster. Det överenskomna avräkningsbeloppet syftar till att återspegla den sökandes framtida inkomstförlust samt täcka eventuella vårdkostnader.
  • Låga räntor. Historiskt sett har vi de lägsta/negativa räntorna över hela världen.
  • Solvens II. Försäkringsgivare behöver mer pengar i sina reserver vilket leder till mindre pengar för investeringar.
  • Allvarliga förluster de senaste åren från orkansäsonger, bränder i USA/ Australien och stora jordbävningar.

Det här innebär också att alla måste börja tänka på risk i en vidare bemärkelse eftersom stora delar av företagens risker inte kommer kunna gå att försäkra. Arbetet med företagens kontinuitetsplanering (Business Continuity Management) och riskidentifiering/riskkvantifiering och alternativ risktransferering kommer därför få en mycket viktig roll i framtiden. 

En annan viktig insats på denna marknad är skadeförebyggande arbete samt kvalificerat skadestöd. Söderberg & Partners industriförmedlare har mångårig erfarenhet av det här arbetet och kan hjälpa er med motståndskraft och värdering av risker som inte går att försäkra. Fyll i formuläret nedan så kontaktar vi dig.

Kontakt

Kontakta oss