Skip to main content Skip to main navigation

Vad är koldioxidbubblan, och håller den på att spricka?

Vad är koldioxidbubblan, och håller den på att spricka?

10 augusti · 2016

För ett tag sedan publicerades en artikel som jag skrev för Nordisk försäkringstidskrift (läs här) som handlar om koldioxidbubblan. Ämnet är väldigt aktuellt då fossilfria investeringar har varit på stark frammarsch på sistone och allt fler kapitalförvaltare väljer att exkludera kol- och oljebolag. Därför tänkte jag även skriva några rader om ämnet här på bloggen; inledningsvis en kort beskrivning av vad det är, och sedan mina tankar om hur marknaden gör.

Vad är koldioxidbubblan?

Vid klimatmötet i Paris enades världens ledare om målet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Ett 1,5-gradersmål är en skärpning av det tidigare diskuterade 2-gradersmålet, och borde därmed leda till att vi kommer se ytterligare begränsningar i utvinningen av fossila bränslen. Att begränsa koldioxidutsläppen för att nå detta mål innebär att vi inte kommer kunna använda alla de fossila fyndigheter som finns och redan är värderade som tillgångar hos bolag på börserna världen över. Frågan är om det här är en koldioxidbubbla som inte har spruckit ännu?

En fjärdedel av bekräftade fyndigheter kan tas upp

Det nya målet om att begränsa uppvärmningen kan förstås som en budget för hur mycket koldioxid vi kan tillåtas släppa ut. Skulle vi överstiga vår koldioxidbudget kommer sannolikt en global temperaturökning som en faktura på posten, men som vi inte vet hur vi ska kunna betala.

Alla de tillgångar av olja, kol och gas som är kända i dagsläget summerar till ungefär 2900 gigaton koldioxid. Om vi antar att vi lyckas begränsa användningen av fossila bränslen i nivå med vad som krävs för att uppnå målet om 2 graders uppvärmning, kan aktörerna bara utvinna och sälja en fjärdedel av sina tillgångar. Investerare i dessa bolag bär därmed en finansiell risk att 75% av det fossila bränslet blir obrännbart och alltså värdelösa tillgångar.

De flesta undersökningar inom temat använder sig av 2-gradersmålet som ett potentiellt scenario i sina analyser, och för att leva upp till det måste 35% av dagens bekräftade oljefyndigheter, över 50% av gasfyndigheterna och nästan 90% av kolfyndigheterna stanna under marken. Den största risken finns alltså hos bolag med stora koltillgångar, men även oljebolag måste i genomsnitt avstå från 35% av de oljetillgångar de bekräftat att de har hittat. Det är stora summor som övervärderats och kan komma att gå upp i rök.

Priseffekter, eller tar marknaden risken på allvar?

Mycket har hänt med marknaden för fossila bränslen sedan begreppet koldioxidbubbla först introducerades år 2011 i en rapport från Carbon Tracker Initiative. Priset på kol och olja har sjunkit kraftigt, medan priset på de största kolbolagen och de största oljeproducenternas marknadsvärde har minskat. Det är dock svårt att avgöra hur stor del av värdeminskningen som har att göra med att priserna har sjunkit, och hur stor del som har att göra med att marknaden antar en mindre produktion än tidigare. Ett 1,5-gradersmål är en skärpning av det tidigare diskuterade 2-gradersmålet och borde alltså leda till förväntningar om ytterligare begränsningar, samt att bolagens tillgångar värderas ner. Men samtidigt har priset på olje- och gasbolagen stigit med nästan 10% i takt med att oljepriset har återhämtat sig något.

Många ”kolfria” fonder från svenska aktörer

Ser vi på de svenska aktörerna har de börjat exkludera framförallt kol i innehaven. Är detta i huvudsak ett riskbaserat agerande, eller en effekt av trenden med hållbara investeringar i sparprodukter? Av de bolag som skriver om beslutet refererar SPP till att kolbolag kan ha politiska vindar emot sig, och Länsförsäkringar att kol inte är finansiellt hållbart. Övriga hänvisar till att kol är det mest skadliga fossila bränslet, och har kanske därför någon mer etisk motivering till exkluderingen. (Vad jag tycker om de strategierna har ni kanske läst i någon tidigare blogg, t.ex. denna).

  • Handelsbanken: De aktiva fonderna investerar inte i bolag som utvinner kol. Bolag som genererar kraft får ha högst 10% kraftgenerering från kolkraft. Indexfonderna utesluter bolag vars omsättning består till 50% eller mer från utvinning av kol eller kolkraft
  • SPP / Storebrand exkluderar bolag som har 30% av sina intäkter eller mer exponerade mot kol
  • Swedbank reducerar successivt sin exponering, och kommer inte att investera i bolag med över 30% av omsättningen från produktion av kol
  • Nordea exkluderar bolag med mer än 75% intäkter från kol, och som inte har möjligheter att förändra sin affär
  • SEBs fonder investerar inte i noterade bolag vars omsättning från utvinning av förbränningskol överstiger 20%
  • Länsförsäkringar ska sälja av investeringar i gruvbolag och energibolag vars omsättning från förbränningskol överstiger 50% av omsättningen

En alternativ förklaring?

En alternativ förklaring är att det vi redan ser är koldioxidbubblan som håller på att spricka, fast på ett annat sätt än beräknat. Vi fick i skolan lära oss att karteller bara fungerar så länge det finns ett tillräckligt stort antal perioder kvar att spela. Om det bara finns en chans kvar att spela kommer aktörerna inte ha några incitament att hålla sitt löfte, utan det är bättre att bryta löftet och vinna hela marknaden. En spelteoretisk förklaring till olje- och kolprisernas nedgång skulle alltså kunna vara att aktörer inser att de inte kommer kunna utvinna och sälja sina bokförda tillgångar, så att det är bäst att utvinna så mycket som möjligt medan det fortfarande går.

Tiden får utvisa! Men kom ihåg, att om det här är en bubbla som på ett eller annat sätt är på väg att spricka borde vi vara glada om den gör det. Eftersom det skulle innebära att vi faktiskt lyckas behålla kolet under marken.

Blogg

Kan sparpengar få färre barn att arbeta?

18 april · 2019

Barnarbete är den absolut viktigaste hållbarhetsfrågan. I alla fall enligt två opinionsundersökningar riktade mot svenska sparare som vi gjorde i samband med projektet Pensionsmakt. Det är få saker som berör svenska folket så mycket som barn som behöver arbeta, och som arbetar i farliga jobb.

Man kan lätt få intrycket att barnarbete är något ovanligt. Att det förekommer i några få oetiska bolag som har fattat ett medvetet beslut att bedriva affärer på bekostnad av barn. I verkligheten arbetar 10% av alla barn i åldrarna 5 – 17 år, eller över 150 miljoner av världens barn. Hälften av dessa, 73 miljoner barn, arbetar i vad som kallas farligt arbete[1]. Majoriteten av dessa barn bor i Afrika eller Asien, men det finns barnarbete överallt.

Hur påverkas barnen?

När barn arbetar vid en för tidig ålder är det skadligt för deras fysiska, sociala, mentala och psykologiska utveckling. Barnen fråntas dessutom möjligheten att få en utbildning. Sannolikheten är hög att de förblir analfabeter och saknar kompetens för att konkurrera om jobb i den moderna ekonomin[2]. Ur ett makroperspektiv utgör barnarbete en grogrund för kronisk fattigdom som sedan ”ärvs” i generationer inom familjer och länder. Detta påverkar även ett lands ekonomi och kan underminera dess möjligheter att uppnå en hållbar utveckling[3].

Vad kan finansmarknaden göra?

Att som förvaltare arbeta mot barnarbete handlar alltså inte om att hitta det bolag eller de enstaka barn som arbetar, och exkludera dessa bolag. Det handlar snarare om att se till sin totala exponering mot risken att barnarbete förekommer, och stärka upp kontroller för att minska förekomsten och förbättra livssituationen för de barn som tvingas arbeta. Som förvaltare handlar det framförallt om att vara aktiv som ägare. Läs mina tidigare bloggar om påverkansarbete. Jämfört med hur många barn som arbetar i världen, ser vi ytterst få fall där bolag uppmärksammats i exempelvis media eller av NGO:er för problem med barnarbete. Som förvaltare går det alltså inte att luta sig tillbaka och säga att man har sålt ut företagen som har rapporterats ha barnarbete för att komma åt detta världsproblem.

I och med att vi ser att barnarbete är den absolut viktigaste frågan inom hållbart sparande bland våra sparare har vi i analysteamet på Söderberg & Partners fördjupat oss i just denna fråga. Bland annat har vi analyserat hur pensionsbolagen använder tjänstepensionskapitalet för att motverka barnarbete, läs mer om det i vår rapport. Ett annat spännande projekt kopplat till barnarbete som vi precis har påbörjat sker inom vår nya förvaltningstjänst Aktiv Påverkan. Där har spararna möjlighet att välja vilka hållbarhetsfrågor som ska prioriteras inom olika påverkansprojekt, och temat för det första projektet är just barnarbete. Vi arbetar just nu för fullt med att analysera vilka bolag vi ska välja ut för att proaktivt börja jobba med i denna fråga. Mer om det inom kort!

[1] ILO (2017). Global estimates of child labour. Results and trends, 2012-2016

[2] Global Compact 

[3] ILO (2017). Global estimates of child labour. Results and trends, 2012-2016

Blogg

Är utdelning lägre beskattad än lön och har pensionsavsättningen ett värde?

18 april · 2019

Beskattningen av arbetsinkomst omnämns vanemässigt som hög medan kapitalinkomst som t.ex. utdelning ofta anses vara lågt beskattad. Fåmansföretagare har dessutom en uppsättning särskilda skattebestämmelser att ta hänsyn till där viss del av utdelningsinkomst inte beskattas som kapital utan som lön. Ur denna snårskog av bestämmelser för fåmansföretagare har det vuxit fram ett antal tumregler som inte sällan hanteras som absoluta sanningar. Jag ska försöka bena ut dessa ”sanningar” då det börjar närma sig bolagsstämma och beslut om utdelning för många företagare.

En vanlig ”sanning” är att ägaren istället för lön ska ta utdelning som ryms inom aktiens gränsbelopp* men inte mer. Ett sådant förfarande kan vara rationellt, men långt ifrån en absolut sanning. Om man tar sig tid och räkna på det kan resultatet bli en överraskning.

Innan jag ger mig in på siffrorna och procentsatsernas värld för en jämförelse mellan vad som blir kvar av bolagets resultat efter skatter och avgifter måste jag redogöra för utgångspunkterna i mitt resonemang. Mitt första antagande utgår från att det intressanta är att se är vad som återstår för ägaren att lägga i den privata plånboken för att kunna avgöra vilken typ av utbetalning som är mest lönsam. Min andra utgångspunkt och antagandet i resonemanget är att de arbetsgivaravgifter som betalats på lön har ett värde i form av framtida allmän pension.

*den effektiva skatten på utdelning för mottagaren som ryms inom gränsbeloppet är 20 procent

Hur mycket får man kvar?

Om vi börjar med alternativet att ta utdelning så lämnas utdelning av bolagets beskattade resultat. Bolagsskatten är i år 21,4 procent. Detta innebär att om bolaget har ett resultat på 1 000 kr innan skatt återstår 786 kr efter skatt. Om de 786 kr används till utdelning, och ägarens gränsbelopp (dvs. 20%) rymmer hela utdelningen, får hen kvar 629 kr vilket innebär 62,9 procent att stoppa i plånboken. Förhållandena är de samma oavsett utdelningens storlek, ägarens behållning blir alltså 62,9 procent av bolagets beskattningsbara inkomst så länge utdelningen ryms inom hens gränsbelopp.

Om vi istället räknar på behållningen i procent vid uttag av lön, hur blir det då, bättre eller sämre? Det beror självklart på lönens storlek men det företagaren behåller i relation till arbetsgivarens kostnad ligger mellan 75 och 33 procent. Helt klart avtagande i takt med ökad löneinkomst. I denna beräkning ska tas i beaktande att i de arbetsgivaravgifter som betalas inkluderas en avsättning till den allmänna pensionen med 18,5%, i vart fall på inkomsten upp till 483 000 kr år 2019. Och om vi antar att den framtida pensionen har ett faktiskt värde kan vi göra följande beräkning.

För en person som ännu ej fyllt 65 år, och som är skriven i till exempel Uppsala kommun och inte är medlem i svenska kyrkan hamnar brytpunkten vid en beräknad årslön på 560 000 kr. Upp till den årsinkomsten blir det mer över i plånboken om man tar ut lön än om samma inkomst tagits ut som lågbeskattad utdelning, när även den framtida allmänna pensionen ges ett värde.

Den brytpunkten rör sig upp respektive ned beroende på nivån på den kommunala inkomstskatten, med ett minimumvärde kring 525 tkr för bosatta i Dorotea kommun och ett maxvärde vid 610 tkr för bosatta i Österåkers kommun.

Slutsatsen kring vilket alternativ som ger mest kvar i plånboken beror alltså på den individuella situationen men också att det är många fler parametrar som spelar in utöver det som syns tydligast, vilket i många fall är skatten. Det krävs också ett ställningstagande kring huruvida framtida pension har ett värde eller inte.

Som företagare är det därmed värdefullt att göra en noggrann beräkning innan beslut om utdelningen eller lön tas, och vid behov ta hjälp av en expert, och inte fullt ut luta sig mot de ”sanningar” som florerar.

Har du frågor om skatt, eller är nyfiken på våra beräkningar i exemplet ovan är du välkommen att kontakta oss på skatt.

Kontakt

Blogg

Vad fokuserar marknaden på egentligen?

4 april · 2019

Vi är många som är förvånade över den starka inledningen på börsåret. Världsindex är, mätt i svenska kronor, upp 18 procent trots att många konjunktursignaler fortsatt pekar på en avmattning. Tillväxt- och vinstprognoser revideras alltjämt ner, vilket normalt är negativt för aktiemarknaden. Än mer förvirrande blir det när man ser tillbaka på det senaste året. Från att börsen år 2018 inledningsvis ignorerade sencykliska signaler från konjunkturen noterade plötsligt många index en topp under sommaren och den kraftiga nedgången i slutet på året kom som en överraskning för många, då tidigare säsongsmönster normalt talar för en stark avslutning på året. Summerar vi de senaste kvartalen så kan vi notera att börsen både har backat kraftigt och vänt tillbaka trots att den makroekonomiska utvecklingen pekar på en nedgång för många cykliska ekonomier och sektorer.

Vad är det då som har drivit marknaden?

Nedgången under slutet av förra året byggde till stor del på att marknadsaktörer började se en negativ påverkan från en alltmer åtstramande centralbank i USA. Räntan har höjts i ett antal tillfällen när inflationstendenser har visat sig och balansräkningen har börjat krympa. Denna minskade likviditet som dessa aktioner innebär ledde till en oro för en mindre gynnsam situation för risktillgångar. Federal Reserve (USA:s centralbank) har dock, till skillnad från vissa andra centralbanker, lyckats relativt väl med kommunikationen till marknaden och i takt med att tillväxt- och inflationsförväntningar började falla har man också snabbt kommunicerat en mer försiktig ton där man bland annat inte längre räknar med att höja räntan ytterligare under året. I dagens prissättning är sannolikheten för en första räntesänkning under året nu uppe i hela 70 procent. Är det då positivt att räntan eventuellt sänks? Ja, initialt så framstår naturligtvis aktier som mer attraktiva igen jämfört med räntebärande alternativ. Men historiskt har det faktiskt visat sig att när Federal Reserve avslutar en räntehöjningscykel så minskar också avkastningspotentialen. Dessutom är vår uppfattning att denna vändning i marknadsaktörers syn har skett väl snabbt.

Var står vi idag?

Fokus framöver ligger naturligtvis alltjämt på centralbankernas agerande, men kortsiktigt finns fler intressanta faktorer att hålla koll på. Efter den kraftiga avmattningen för industrikonjunkturen i bland annat Eurozonen och Asien under det senaste halvåret, har vissa indikatorer såsom kinesiskt inköpschefsindex och det tyska IFO-indexet, som mäter det tyska näringslivets affärsklimat, pekat på att vi kan närma oss en stabilisering. Men som tidigare nämnt är kopplingen från börsen till det makroekonomiska läget inte alltid given. De flesta mogna ekonomierna har ett starkt beroende av konsumtion och alltjämt ser vi ett mycket starkt konsumentförtroende. I USA har detta index dock precis börjat vika och exempelvis en försvagad arbets- eller bostadsmarknad skulle snabbt kunna sänka förväntningarna och därmed också konsumtionen. Vår bedömning är att det finns en rad orosmoln kvar, men att vi inte ser en recession i närtid. För att närmare kunna bedöma sannolikheten för detta finns en rad indikatorer att tillgå och i blickfånget under senare tid har den så kallade inverterade räntekurvan varit. Den visar att långa amerikanska statsobligationsräntor nu handlas på samma nivå som den korta räntan. Historiskt har en sådan situation närmast alltid föregått en recession. Det stärker vår syn att vi befinner oss sent i konjunkturcykeln, men vi är också medvetna om att aktiemarknaden kan stärkas en bra bit initialt efter en sådan invertering.

Hur ska man agera?

Ett sencykliskt scenario innebär inte att man bör lämna aktiemarknaden helt, men det kan vara väl värt att se över ens exponering. Givet att en stabilisering i industrin fortsätter kommer mer cykliska ekonomier såsom flertalet tillväxtmarknader potentiellt klara sig bättre. Mattas den amerikanska ekonomin av och Federal Reserve är mer avvaktande med räntehöjningar kan vi också räkna med att dollarn inte stärks i samma takt, vilket även det skulle tala för tillväxtmarknader. Avslutningsvis vill jag därför återgå till det jag började med. Glöm inte bort valutaeffekterna och lyft blicken. Vi i Sverige noterar en stark utveckling på aktiemarknaden idag, men ser vi på världsindex under de senaste tolv månaderna är det, mätt i dollar, närmast oförändrat. Var medveten om att riskerna är höga sent i cykeln och var mer försiktig än under den tidiga expansionsfasen i konjunkturcykeln. Men gå inte ur aktiemarknaden helt för även om avkastningsförväntningarna bör skruvas ned de närmaste åren är aktier på lång sikt en bra investering.

Tycker du detta är intressant och vill veta mer?
Missa inte Veckoanalysen som nu även finns som podd!

Kontakta oss