Skip to main content Skip to main navigation

Varför fossilfria fonder inte kommer rädda klimatet

Varför fossilfria fonder inte kommer rädda klimatet

15 juni · 2018

”Hur du kan bekämpa klimatförändringarna? Flytta ditt pensionssparande till fossilfria fonder – så sparar du 2222,67 ton CO2 utsläpp”. 

”Nu blir det lättare att minska klimatpåverkan i ditt sparande”. 

”Investeringen bidrar till mindre koldioxidutsläpp i atmosfären, jämfört med investering i jämförbara globala aktier. Det tjänar både miljön och pensionsspararna på”. 

”Bidra till en fossilfri framtid”. 

Visst låter det bra? Du investerar i en fond som exkluderar bolag som utvinner kol, olja och gas, och vips så har du bidragit till en bättre miljö och minskade utsläpp.

Men riktigt så enkelt är det inte. Dessa skrivelser kommer från hemsidorna eller övrig kommunikation från några av de största kapitalförvaltarna i Sverige. Och det är synd att något som är så pass viktigt och bra – nämligen hållbart sparande – tenderar att lova en miljöeffekt, som forskning faktiskt inte kan bevisa. Det riskerar att urholka förtroendet för vad som är en hållbar sparprodukt och vad det har för konkreta effekter på vår omvärld.

Vad är divestering?

Divestering, från engelskans ”divestment”, är en strategi som kapitalägare kan använda sig av som går ut på att man inte investerar eller slutar investera i företag som bedöms ha en ohållbar eller oetisk verksamhet. De senaste åren har det varit särskilt fokus på att divestera (dvs. avyttra) bolag som utvinner fossila bränslen.

Varför det inte hjälper att exkludera miljöbovarna

Hur kommer det sig då, att man inte bidrar till mindre utsläpp och en fossilfri framtid - genom att investera i en fossilfri fond?

  • Det enkla svaret är att finansiella transaktioner i normalfallet inte påverkar ett företags direkta kapitalflöde. Det är ytterst svårt att som investerare påverka börspriset, särskilt då de stora fossilintensiva bolagen agerar på en likvid marknad. Ett aktieprisfall skulle snarare signalera att aktien är undervärderad. Det här är en viktig, och grundläggande, poäng. Vi agerar på en andrahandsmarknad, där någon annan alltid kommer äga bolagen. Att avyttra får inte bolaget att försvinna. Därmed påverkas inte utsläppen om en fond slutar investera i kol, olja och gas, vilket man lätt kan få intrycket av när man läser fondförvaltarnas marknadsföring och resonemang.
  • Jag vill dock inte påstå att det är helt lönlöst att exkludera vissa bolag. En forskningsstudie fann bl.a. att exkludering kan bidra till en stigmatisering av branschen, givet att exkluderingen också kombineras med någon form av aktivism/lobbying. Dessutom kommer portföljens riskexponering minska, givet att bolagens fossila tillgångar är övervärderade (läs mer om koldioxidbubblan i detta blogginlägg). Men man bör inte förlita sig på exkludering som en enskild strategi. Man kan sälja sina innehav i dessa bolag om man vill, men själva avyttrandet av bolagen kommer inte påverka koldioxidutsläppen eller minska spararens klimatpåverkan.
  • Flera fondförvaltare började utesluta, eller delvis utesluta, bolag inom kolproduktion ca år 2015/2016. Men om man verkligen menade allvar ur en risksynpunkt, så borde detta snarare ha skett för ca 5-10 år sedan. Dow Jones US Coal Index har sjunkit över 80% sedan 2010. Att nu proklamera att man utesluter kolbolag helt eller delvis i portföljen, med hänsyn tagen utifrån ett riskperspektiv, innebär dessvärre att man är lite sent på bollen. Om man ska vara cynisk skulle man även kunna påstå att det är enkelt att exkludera kol av miljöskäl, när det dessutom inte ser lika positivt ut rent finansiellt.
  • Att en fondförvaltare säger att de ”väljer bort” fossila bränslen behöver inte nödvändigtvis betyda att de gör just det. En svensk småbolagsfond kan inte rent praktiskt investera i bolag som utvinner kol, eftersom det inte finns svenska småbolag som sysslar med den typen av verksamhet. Att då påstå att de exkluderar dessa bolag – när det inte ens är möjligt att investera i överhuvudtaget – blir verkningslöst. Var även uppmärksam på procentgränserna. Många fonder uppger att de väljer bort bolag involverade i utvinning eller elkraftgenerering från fossila bränslen. Men det är en stor skillnad på att tillåta bolag med ca 50% av omsättningen från fossila bränslen, jämfört med att tillåta endast 5% av omsättningen från fossila bränslen.
  • Fokusera på konsumtion, inte produktion. Vår konsumtion står för 90% av det globala koldioxidavtrycket. Och vårt beroende av och efterfrågan på fossila bränslen är fortsatt hög. Det är därför viktigt att inte enbart lägga stort fokus på energisektorn, utan även t.ex. transporter, byggsektorn eller andra branscher som är beroende av fossilt bränsle. Investerare bör fokusera på hur de kan bidra till ett skifte mot en ökad efterfrågan av förnybart, genom att t.ex. bedriva påverkansarbete och ställa högre krav.

Vad bör göras istället?

Jag skulle vilja sticka ut hakan och säga att det är kontraproduktivt att alla fondförvaltare lägger så mycket resurser på exkludering. Om investerare vill göra en reell insats för att minska koldioxidutsläppen, bör de fokusera ännu mer på att vara aktiva ägare.

Det innebär inte enbart att man röstar på bolagsstämmor – utan även att de som ägare försöker påverka i frågan på alla plan. Föra talan gentemot politiker, bolagsrepresentanter och NGO:s. Ta ställning för klimatfrågan offentligt och samarbeta med andra investerare. Använd påtryckning för att få bolag att mäta och redovisa sina klimatrisker. Sätt ambitiösa målformuleringar. T.ex. istället för att ha en diskussion om huruvida man ska utesluta bolag vars omsättning till 5 eller 30% härstammar från kolutvinning – sätt ett mål om att en lika stor procentuell andel av företagens omsättning istället bör härstamma från förnybara källor, och kommunicera detta till bolagen.

Och det finns bra exempel på fonder som gör just detta. Exempelvis har SPP:s Plusfonder utöver en fossilfri investeringsstrategi även infört direktiv att minst 10% av innehaven ska riktas mot bolag som bidrar med lösningar på klimatutmaningen, t.ex. förnybar energi. På räntesidan finns det en del gröna obligationsfonder som är väldigt intressanta, vilket finansierar gröna projekt som t.ex. hållbar infrastruktur och vattenrening. 

Det är givetvis rimligt att avyttra bolag, om man av olika skäl gör bedömningen att det inte är en långsiktigt hållbar investering. Men vi har idag en övertro till de symboliska effekterna. Istället bör vi fundera på vad som faktiskt är mätbart och praktiskt möjligt här och nu. Klimatförändringen är ett reellt hot som kräver reella lösningar inom en snar framtid. Uteslutning av fossila bolag är inte en lösning, åtminstone inte som enskild strategi.

Avslutningsvis, tack till Victoria Lidén för research och värdefullt analysarbete.

Blogg

Riksdagsvalet, regeringen och skatterna

8 november · 2018

Vad har hänt sedan valet 2014?

Årets riksdagsval blev i sitt resultat inte så väldigt annorlunda än 2014 års val. Vid en titt i backspegeln av vad som skattemässigt ändrats under de senaste fyra åren så har den rödgröna regeringen hunnit med en del. De har bland annat dragit ner på ROT och RUT, minskning av jobbskatteavdraget, infört förmånsbeskattning av sjukvårdsförsäkring och flygskatt samt beslutat om sänkning av bolagsskatten i ett första steg med 0,6%. Större förändringar har dragits tillbaka innan de lagts fram i riksdagen, som ändring av 3:12-beskattningen, bankskatten, exitskatten och vinster i välfärden som röstades ner utan att någon blev överraskad av det.

Sammanfattningsvis har en del ändringar gjorts men inga mer genomgripande förändringar för de allra flesta. När man blickar framåt så framstår det inte som en osannolik prognos för den kommande mandatperioden med tanke på hur mandaten fördelat sig i riksdagen. Om det nu inte blir nyval, det vill säga. För den som är hågad att slå vad om nyval eller inte, är oddsen nu ca 3–4 gånger pengarna på att det inte blir nyval och endast insatsen och lite till på att det blir nyval.

Vad händer framåt?

Det är ju inte så att vi saknar regering, då vi har en övergångsregering fram till dess att ny regering utses. Rekordet för en övergångsregering innehas för stunden av Belgien där en övergångsregering blev sittande i mer än 500 dagar efter deras val 2010. Något nyval i Sverige kan det inte heller bli i en handvändning eftersom övergångsregeringen inte kan besluta om det. Det som ligger närmast till hands för att det ska bli nyval är att talmannens förslag till statsminister röstas ned av riksdagen fyra gånger på raken, och i skrivande stund har talmannen enbart presenterat ett förslag som kammaren ännu inte röstat om.

Nästa datum att hålla reda på är den 15 november då riksdagen senast ska rösta om budgeten. Övergångsregeringen kommer lämna sitt förslag till riksdagen, men även moderaterna har meddelat att det tänker lämna ett förslag. Vi får helt enkelt avvakta för att se hur det nu går med regeringsbildandet, budgeten och ett eventuellt nyval. Hur detta slutar visar sig så småningom – det vi kan vara säkra på är att vi kommer att betala skatt i morgon också.

Blogg

Innebär nedgången på världens börser slutet för denna investeringscykel?

25 oktober · 2018

Aktiemarknaderna verkar följa det sedvanliga säsongsmönstret med en nedgång under tidig höst. Men det har väl inte undgått någon att utvecklingen i denna nedgång är något snabbare än vad vi har sett de senaste åren samtidigt som den direkt utlösande faktorn är svår att peka på. 

Men jag blir ändå inte riktigt förvånad och magnituden är inte olik det vi har sett tidigare. Lågräntemiljön har bidragit till onormalt låga svängningar för de flesta tillgångsklasserna, men även för ekonomisk statistik överlag. Det bidrar till att obalanser byggs upp och att det blir trångt i dörren när fler aktörer samtidigt ska ta hem vinster. Det är heller inte ovanligt att börsen är mer känslig för en nedgång när värderingen är hög. Vill man ändå hitta faktorer som ligger bakom just denna nedgång så ser jag framförallt uppgången i den amerikanska 10-årsräntan som avgörande. Själva nivån, idag på cirka 3,1 procent, oroar jag mig mindre för då det historiskt inte går att hitta större samband med denna och den efterföljande avkastningen på aktiemarknaden. Men när uppgången sker snabbt brukar det vara en anledning att vara mer vaksam.

Tydliga avmattningstendenser ökar risken

Utöver detta finns naturligtvis en rad aktuella orosmoln i form av Saudiarabien, Italien, Brexit osv. Men det vi har fokuserat på i vår försiktiga marknadssyn under året är framförallt en global konjunkturell avmattning. Skattereformen i USA har överskuggat denna temporärt och konsumenterna är alltjämt mycket optimistiska där exempelvis konsumentförtroendet pekar på den högsta nivån på 18 år. Men förutom att denna typ av positiva sentimentsindikatorer historiskt sett är en varningssignal har avmattningstendenserna varit tydliga. Centralbanken har stramat åt till följd av en stärkt inflationstakt, husförsäljningen har börjat vika och handelskonflikten har redan drabbat den globala handeln. För mer exportberoende länder har detta fått tydlig påverkan och det bidrog bland annat till att den Internationella Valutafonden, IMF, reviderade ner sina globala tillväxtprognoser för någon vecka sedan.

Teknologisektorn i fokus

Värt att nämna är naturligtvis också teknologisektorns framfart. Sektorn har varit den lysande stjärnan på aktiemarknaden länge och förutom att teknologijättarnas återköp av aktier har gett stöd till börsen har analytikerkollektivet varit ytterst optimistiska. Även idag har mer än 95 procent av alla analytiker en positiv rekommendation på Amazon och skulle bolaget redovisa sämre siffror än väntat är naturligtvis fallhöjden i aktien stor. Jag säger inte att förutsättningarna för många av bolagen inte är goda och till skillnad från slutet av 1990-talet har många av dessa bolag en god vinstutveckling, men när sektorer växer sig allt större möter de normalt ett ökat hot från regleringar samtidigt som det i dessa bolags fall har varit så att regelverken inte har hunnit ikapp användandet. Det är också tydligt att många av dagens stora bolag dels mer eller mindre har ett monopol och dels visar att det finns en brist på personlig integritet. Med tanke på att det är den minst reglerade sektorn i USA är min bedömning att det finns en risk för att man likt andra sektorer som tidigare har stått för en stor del av det globala marknadsvärdet ser en ökad reglering och därmed en mer dämpad vinstutveckling.

Mer åtstramande miljö

Står vi då inför ett ännu större fall? Nedgången hittills får främst anses vara en rekyl, men det är värt att påminnas om att det inte är ovanligt med en större nedgång vart tionde år. Den huvudsakliga anledningen till de senaste årens expansionsfas, penningpolitiken, väntas bli alltmer åtstramande under nästa år. Det gör att vi räknar med ett högre ränteläge som normalt försämrar förutsättningarna för aktier. I kombination med att tillväxttakten i världen viker, vilket historiskt har varit en negativ signal för aktiemarknaden, ser vi all anledning att fortsatt vara något försiktiga. Men de indikatorer vi följer som signalerar att man bör lämna aktiemarknaden helt visar att vi inte riktigt är på denna nivå än. Därför är det viktigt att se hur en studs uppåt ser ut och om vi kan nå tillbaka till tidigare högstanivåer.

Blogg

Vi tar klimatförändringarna på allvar – följer de andra med?

12 oktober · 2018

Sällan har en fråga varit mer aktuell än vad klimatförändringarna är just nu.

I somras lärde vi oss ett nytt ord: klimatångest. Visst kunde vi njuta på badstranden mer än någonsin förr. Men många kan nog relatera till den där känslan, en knut i magen, när vi tänker på sommarens skogsbränder och torra åkrar. Där har vi klimatångesten.

IPCC* skriver i den senaste rapporten att vi sannolikt når en genomsnittlig global temperaturökning på 1,5°C mellan 2030 och 2053 om vi fortsätter i nuvarande takt. Att begränsa uppvärmningen till 1,5°C är möjligt inom fysikens lagar, men det skulle kräva förändringar i en takt och omfattning som vi aldrig tidigare skådat, enligt IPCC.

Samma dag som IPCC:s rapport publiceras delas Nobels Ekonomipris 2018 ut till två forskare för forskning om ”hur vi kan uppnå uthållig och hållbar ekonomisk tillväxt i världen”. Hur klimatförändringar påverkar ekonomiska modeller, och hur vi kan uppnå bästa klimatnytta genom investeringar är alltså så centrala frågor inom ekonomi idag att de tilldelas Riksbankens pris i Alfred Nobels minne.

Kanske känner du också igen dig i att klimatförändringar och miljö dyker upp allt oftare i samtal med vänner och bekanta? Det är tyvärr inte en slump att frågan kommer upp överallt.

Söderberg & Partners medarbetare först att bli klimatpositiva

Vi har sedan flera år tillbaka arbetat med hållbarhetsanalyser av olika slag, för att hjälpa sparare att hitta de sparprodukter som har bäst möjligheter att vara med och bidra inom miljö- och samhällsfrågor. Självklart ska vi också göra vår del i det praktiska arbetet, och vi är miljöcertifierade enligt ISO 14001 sedan 2016, men vi kände att vi vill göra mer. Våra medarbetare och kunder vill att vi ska vara i framkant inom klimatfrågan.

Därför har vi valt att gå ett steg längre än vad vi sett andra företag göra. Vi har valt att klimatkompensera för alla våra medarbetare, i alla länder och under alla olika varumärken under Söderberg & Partners-paraplyet. Det gäller dessutom på fritiden. Hur har vi räknat? Gå in på We Don’t Have Time Climate Positive Employees för detaljerna. Vi på Söderberg & Partners vill uppmana alla i finansbranschen att följa med. Detta är något vi kan göra tillsammans!


* IPCC, Intergovernmental Panel on Climate Change, är FN:s klimatpanel. Organisationen har bildats för att förse världen med ett vetenskapligt perspektiv över det rådande kunskapsläget om klimatförändring och dess miljömässiga och socioekonomiska påverkan.

 

Kontakta oss