Skip to main content Skip to main navigation

Varför fossilfria fonder inte kommer rädda klimatet

Varför fossilfria fonder inte kommer rädda klimatet

15 juni · 2018

”Hur du kan bekämpa klimatförändringarna? Flytta ditt pensionssparande till fossilfria fonder – så sparar du 2222,67 ton CO2 utsläpp”. 

”Nu blir det lättare att minska klimatpåverkan i ditt sparande”. 

”Investeringen bidrar till mindre koldioxidutsläpp i atmosfären, jämfört med investering i jämförbara globala aktier. Det tjänar både miljön och pensionsspararna på”. 

”Bidra till en fossilfri framtid”. 

Visst låter det bra? Du investerar i en fond som exkluderar bolag som utvinner kol, olja och gas, och vips så har du bidragit till en bättre miljö och minskade utsläpp.

Men riktigt så enkelt är det inte. Dessa skrivelser kommer från hemsidorna eller övrig kommunikation från några av de största kapitalförvaltarna i Sverige. Och det är synd att något som är så pass viktigt och bra – nämligen hållbart sparande – tenderar att lova en miljöeffekt, som forskning faktiskt inte kan bevisa. Det riskerar att urholka förtroendet för vad som är en hållbar sparprodukt och vad det har för konkreta effekter på vår omvärld.

Vad är divestering?

Divestering, från engelskans ”divestment”, är en strategi som kapitalägare kan använda sig av som går ut på att man inte investerar eller slutar investera i företag som bedöms ha en ohållbar eller oetisk verksamhet. De senaste åren har det varit särskilt fokus på att divestera (dvs. avyttra) bolag som utvinner fossila bränslen.

Varför det inte hjälper att exkludera miljöbovarna

Hur kommer det sig då, att man inte bidrar till mindre utsläpp och en fossilfri framtid - genom att investera i en fossilfri fond?

  • Det enkla svaret är att finansiella transaktioner i normalfallet inte påverkar ett företags direkta kapitalflöde. Det är ytterst svårt att som investerare påverka börspriset, särskilt då de stora fossilintensiva bolagen agerar på en likvid marknad. Ett aktieprisfall skulle snarare signalera att aktien är undervärderad. Det här är en viktig, och grundläggande, poäng. Vi agerar på en andrahandsmarknad, där någon annan alltid kommer äga bolagen. Att avyttra får inte bolaget att försvinna. Därmed påverkas inte utsläppen om en fond slutar investera i kol, olja och gas, vilket man lätt kan få intrycket av när man läser fondförvaltarnas marknadsföring och resonemang.
  • Jag vill dock inte påstå att det är helt lönlöst att exkludera vissa bolag. En forskningsstudie fann bl.a. att exkludering kan bidra till en stigmatisering av branschen, givet att exkluderingen också kombineras med någon form av aktivism/lobbying. Dessutom kommer portföljens riskexponering minska, givet att bolagens fossila tillgångar är övervärderade (läs mer om koldioxidbubblan i detta blogginlägg). Men man bör inte förlita sig på exkludering som en enskild strategi. Man kan sälja sina innehav i dessa bolag om man vill, men själva avyttrandet av bolagen kommer inte påverka koldioxidutsläppen eller minska spararens klimatpåverkan.
  • Flera fondförvaltare började utesluta, eller delvis utesluta, bolag inom kolproduktion ca år 2015/2016. Men om man verkligen menade allvar ur en risksynpunkt, så borde detta snarare ha skett för ca 5-10 år sedan. Dow Jones US Coal Index har sjunkit över 80% sedan 2010. Att nu proklamera att man utesluter kolbolag helt eller delvis i portföljen, med hänsyn tagen utifrån ett riskperspektiv, innebär dessvärre att man är lite sent på bollen. Om man ska vara cynisk skulle man även kunna påstå att det är enkelt att exkludera kol av miljöskäl, när det dessutom inte ser lika positivt ut rent finansiellt.
  • Att en fondförvaltare säger att de ”väljer bort” fossila bränslen behöver inte nödvändigtvis betyda att de gör just det. En svensk småbolagsfond kan inte rent praktiskt investera i bolag som utvinner kol, eftersom det inte finns svenska småbolag som sysslar med den typen av verksamhet. Att då påstå att de exkluderar dessa bolag – när det inte ens är möjligt att investera i överhuvudtaget – blir verkningslöst. Var även uppmärksam på procentgränserna. Många fonder uppger att de väljer bort bolag involverade i utvinning eller elkraftgenerering från fossila bränslen. Men det är en stor skillnad på att tillåta bolag med ca 50% av omsättningen från fossila bränslen, jämfört med att tillåta endast 5% av omsättningen från fossila bränslen.
  • Fokusera på konsumtion, inte produktion. Vår konsumtion står för 90% av det globala koldioxidavtrycket. Och vårt beroende av och efterfrågan på fossila bränslen är fortsatt hög. Det är därför viktigt att inte enbart lägga stort fokus på energisektorn, utan även t.ex. transporter, byggsektorn eller andra branscher som är beroende av fossilt bränsle. Investerare bör fokusera på hur de kan bidra till ett skifte mot en ökad efterfrågan av förnybart, genom att t.ex. bedriva påverkansarbete och ställa högre krav.

Vad bör göras istället?

Jag skulle vilja sticka ut hakan och säga att det är kontraproduktivt att alla fondförvaltare lägger så mycket resurser på exkludering. Om investerare vill göra en reell insats för att minska koldioxidutsläppen, bör de fokusera ännu mer på att vara aktiva ägare.

Det innebär inte enbart att man röstar på bolagsstämmor – utan även att de som ägare försöker påverka i frågan på alla plan. Föra talan gentemot politiker, bolagsrepresentanter och NGO:s. Ta ställning för klimatfrågan offentligt och samarbeta med andra investerare. Använd påtryckning för att få bolag att mäta och redovisa sina klimatrisker. Sätt ambitiösa målformuleringar. T.ex. istället för att ha en diskussion om huruvida man ska utesluta bolag vars omsättning till 5 eller 30% härstammar från kolutvinning – sätt ett mål om att en lika stor procentuell andel av företagens omsättning istället bör härstamma från förnybara källor, och kommunicera detta till bolagen.

Och det finns bra exempel på fonder som gör just detta. Exempelvis har SPP:s Plusfonder utöver en fossilfri investeringsstrategi även infört direktiv att minst 10% av innehaven ska riktas mot bolag som bidrar med lösningar på klimatutmaningen, t.ex. förnybar energi. På räntesidan finns det en del gröna obligationsfonder som är väldigt intressanta, vilket finansierar gröna projekt som t.ex. hållbar infrastruktur och vattenrening. 

Det är givetvis rimligt att avyttra bolag, om man av olika skäl gör bedömningen att det inte är en långsiktigt hållbar investering. Men vi har idag en övertro till de symboliska effekterna. Istället bör vi fundera på vad som faktiskt är mätbart och praktiskt möjligt här och nu. Klimatförändringen är ett reellt hot som kräver reella lösningar inom en snar framtid. Uteslutning av fossila bolag är inte en lösning, åtminstone inte som enskild strategi.

Avslutningsvis, tack till Victoria Lidén för research och värdefullt analysarbete.

Framtidsfullmakter – ett alternativ till god man

12 november · 2019

Vem tar hand om dina personliga och ekonomiska angelägenheter om du i framtiden förlorar din beslutsförmåga? Sedan den 1 juli 2017, då lagen om framtidsfullmakter trädde i kraft, kan du själv bestämma vem som ska hjälpa dig om du t.ex. blir dement eller av annan anledning inte längre kan tillvarata dina intressen.

Framtidsfullmakten är en fullmakt som blir giltig vid en framtida tidpunkt då du inte längre kan överblicka följderna av dina beslut. Det är en ny form av ställföreträdarskap för vuxna – ett alternativ till god man och förvaltare.

Innan lagen om Framtidsfullmakter trädde i kraft har det inte varit möjligt att själv bestämma vem som ska ha rätt att i framtiden sköta dina rättsliga, ekonomiska och personliga angelägenheter om du hamnar i ett läge då du förlorar din beslutsförmåga, t.ex. till följd av stroke, koma, demens eller nedsatt hälsotillstånd. Överförmyndaren har då haft ansvaret att utse en god man till dig.

Mot bakgrund av att vi har en demografisk utveckling där allt fler blir allt äldre i kombination med en brist på gode män antog Riksdagen därför lagen om framtidsfullmakter som ger dig möjlighet att själv utse någon som kan ha hand om dina personliga och ekonomiska angelägenheter om du senare i livet inte själv kan det.

Hur fungerar framtidsfullmakter?

Framtidsfullmakter utgör ett alternativ till god man och förvaltare och är giltig när en person på grund av psykisk störning, skada, sjukdom, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållanden är ur stånd att ta hand om de angelägenheter som fullmakten avser. Tidigare utfärdade fullmakter förlorar sin verkan vid den tidpunkt då huvudmannen varaktigt och i huvudsak har förlorat sin beslutsförmåga.

Hur är framtidsfullmakten till hjälp?

Framtidsfullmakter stärker enskildas självbestämmande. Detta genom att förbättra möjligheterna att planera framtiden samt behålla kontrollen över frågor som är av stor betydelse.

Vem kan jag utse till fullmaktshavare?

Fullmaktshavaren kan vara en familjemedlem lika väl som en förtrogen vän. Fullmaktsgivaren kan utse flera personer, till exempel en person som tar hand om de ekonomiska frågorna och en annan som tar hand om de personliga angelägenheterna.

Vilka är formkraven för upprättande av en framtidsfullmakt?

Den som har fyllt 18 år och har förmåga att ha hand om sina angelägenheter får upprätta en framtidsfullmakt. Fullmakten ska vara skriftlig och undertecknas av fullmaktsgivaren i två vittnens samtidiga närvaro.

När träder framtidsfullmakten i kraft?

Det är fullmaktshavaren som avgör när fullmaktsgivaren har förlorat sin beslutsförmåga. Fullmaktsgivaren kan även välja att en domstol ska pröva ikraftträdandet. Rätten ska då inhämta ett läkarintyg eller någon annan likvärdig utredning beträffande fullmaktsgivarens hälsotillstånd, om det inte är uppenbart obehövligt. Även fullmaktshavaren ska kunna få till stånd en sådan prövning när det behövs för att uppdraget ska kunna fullgöras på förutsatt sätt.

Hur kontrolleras att uppdraget utförs korrekt?

Fullmaktshavaren ska fullgöra uppdraget i enlighet med fullmaktsgivarens intressen och, om det är möjligt, samråda med honom eller henne i viktiga frågor. Fullmaktsgivaren kan i framtidsfullmakten utse någon som ska granska fullmaktshavarens verksamhet. Om granskaren eller överförmyndaren begär det, ska fullmaktshavaren lämna redovisning för sitt uppdrag.

När upphör en framtidsfullmakt att gälla?

En framtidsfullmakt saknar verkan i den utsträckning godmanskap eller förvaltarskap anordnas för fullmaktsgivaren. En framtidsfullmakt kan även återkallas av fullmaktsgivaren, förutsatt att denne är vid sina sinnes fulla bruk. Framtidsfullmakter gäller även efter fullmaktsgivarens död om det inte framgår av framtidsfullmakten att den ska upphöra att gälla vid dödsfall.

Finns framtidsfullmakter i andra länder?

De anglosaxiska länderna lagstiftade om framtidsfullmakter redan år 2007. The Mental Capacity Act är en lag som reglerar människors beslutsförmåga när de drabbats av sjukdomar och skador i hjärnan.

Norge och Finland har lagstiftat om framtidsfullmakter sedan några år tillbaka. Danmark godkänner framtidsfullmakter utan särskild lagstiftning.

Önskar du att få hjälp med att upprätta en framtidsfullmakt eller andra juridiska handlingar kan du kontakta våra jurister genom att fylla i formuläret nedan.

 

Kontakta oss

Kärlek och skilsmässor i EU – vad gäller?

16 september · 2019

Att skilja sig i Norden är lätt, i alla fall i jämförelse med sydeuropeiska länder. Förklaringen bottnar i att dessa länder har en katolsk tro och livsåskådning där skilsmässa är en moraliskt förkastlig synd. Även i England, Wales och på Irland är det svårt, dyrt och ovanligt med skilsmässor. I detta blogginlägg går jag igenom vad som skiljer vår syn på äktenskapet åt.

Jag sitter på min favoritrestaurang i den pittoreska badorten Alassio på italienska rivieran och samtalar med mina italienska vänner. Här har min släkt spenderat somrarna sedan 50-talet och vi bor i samma vitputsade medelhavsvilla med murar täckta av bougainvillea, omgärdad av smala branta serpentinvägar som kantas av vinrankor och olivträd. Vi talar om kärlek och giftermål, om livsval och drömmar. Som familjerättsjurist vill jag veta vad som skiljer vår syn på äktenskapet åt. Vad gäller i länder som Italien, Spanien och Frankrike jämfört med Sverige.

Att skilja sig i Europa

Huvudregeln är att du i sydeuropeiska länder endast får skilja dig om din make begått ett mycket allvarligt brott eller om ni ansökt om så kallad hemskillnad vid domstol så att ni inte behöver bo tillsammans längre. Då kan domstolen efter 3–6 års separation godkänna skilsmässan.

I England och Wales tillåts skilsmässa bara i fall där paret kan bevisa att äktenskapet brutit samman. Enligt lagen från 1973 godkänns fem skäl – otrohet, oresonligt beteende, att en partner lämnats i mer än två år, separation i två år om båda parterna går med på skilsmässan och fem år om en av parterna motsätter sig skilsmässan. På Irland var skilsmässor förbjuda till 1995. Idag behöver ett gift par leva åtskilda i fyra år innan skilsmässan kan godkännas. På Malta var skilsmässor förbjudna fram till år 2011. På Cypern måste biskopen godkänna skilsmässor och ofta krävs fem års separation innan skilsmässan kan godkännas precis som i Spanien. I Frankrike måste den part som önskar skilja sig vänta i sex år, alternativt bekänna otrohet och därmed gå miste om pengarna.

Meningen med de långa betänketiderna är att känslorna för den nya förälskelsen, som ofta ligger bakom skilsmässor, ska hinna kallna. Dessutom är det väldigt dyrt att ha en advokat- och domstolsprocess pågående i åratal. Skilsmässor i Sydeuropa är därför en klassfråga.

Vad innebär en skilsmässa i praktiken i Sydeuropa?

Hemskillnad, dvs att inte behöva bo tillsammans, som beviljas av domstol förutsätter omständigheter som gör en fortsatt samlevnad outhärdlig. Äktenskapsskillnaden upplöser makarnas gemensamma egendom (som inkluderar alla inköp som makarna gjort gemensamt eller på egen hand under äktenskapet, med undantag för personliga egendom) och förmögenhetsfonder. När en dom om äktenskapsskillnad har meddelats kan domstolen på begäran av en av parterna besluta att ett regelbundet underhåll ska utbetalas till den make som inte har tillräckliga ekonomiska resurser. Skyldigheten att betala underhåll upphör om mottagaren av underhållet gifter om sig. Makar som har skilt sig, men inte gift om sig och som är berättigade till underhåll är också berättigade till avgångsvederlag som utgår till den andra maken.

Om den f.d. maken dör är den efterlevande maken berättigad till efterlevandepension eller till att dela pensionen med andra efterlevande makar samt till arv om personen i fråga är behövande. Lagen ger också den make som beviljats underhåll möjlighet att inteckna eller ansöka om beslag av egendom som tillhör den andra maken. En make som separerat, men som inte står som ansvarig för separationen, behåller samma arvsrättigheter som makar som fortfarande lever tillsammans.

Att skilja sig i Norden

I Sverige, Finland och Danmark behöver vi inte ange något skäl till skilsmässan. Endast om det finns hemmaboende barn under 16 år eller om vi inte är överens fordras sex månaders betänketid innan skilsmässan kan fullbordas. I Danmark gäller 1 år. Enligt huvudregeln delas egendomen lika, liksom vårdnaden om barnen om inte särskilda skäl talar emot. Efter avslutat äktenskap upphör som regel försörjningsplikten mellan makarna men kvarstår för barn fram tills dessa avslutar sina gymnasiestudier.

När vi ingår äktenskap i Sverige så uppstår giftorätt, vilket är en latent framtida rätt till den andre makens egendom. Dock råder varje make över sin egen egendom och svarar för sina egna skulder under själva äktenskapet. Detta innebär att en makes äganderätt inte påverkas av äktenskapet. Du blir med andra ord inte delägare av din makes fastighet, lägenhet, konton, värdepappersportfölj eller aktiebolag för att ni gifter er. Inte heller delar du hans skulder eller kan hindra honom från att ta upp nya kontokortskrediter för att ni gifter er. Uppdelning av tillgångar och skuldernas betydelse aktualiseras först vid en bodelning med anledning av skilsmässa eller dödsfall. Med andra ord så gifter vi oss inte till pengar i Sverige. Istället skiljer vi oss till eller från pengar.

En makes enskilda egendom omfattas inte av giftorätt och ingår därför inte i bodelningen om inte makarna är överens om detta. Egendom som är enskild genom föreskrift i arv, gåva eller testamente ingår inte heller i bodelning.

Påverkar lagstiftningen antalet skilsmässor?

Mina italienska vänner både fascineras av och förfäras över av hur enkelt det är att skilja sig i Sverige. De kan inte förstå statistiken som visar att varannan svensk som gifter sig väljer att skilja sig 5–10 år senare. Sverige har högst skilsmässofrekvens i Europa efter Danmark, Lettland och Litauen. Italien har lägst skilsmässofrekvens efter Malta och Irland.

Följden av att Italien häromåret sänkte kravet på betänketid i samband med ansökan om skilsmässa från 3 år till 6 månader, förutsatt att båda makarna är överens förstås, har resulterat i att hundratusentals sextioåringar ansökt om skilsmässa. Men är det då så enkelt att folk skiljer sig mer där lagen gör det enkelt att lämna varandra? Trots Italiens lagändring så skiljer sig inte ens 1 av 1000. Att skilja sig är än idag förknippat med skuld och skam. Ännu värre för kyrkans män och de bigotta politikerna på högerkanten är dock de pågående försöken att ge Italien en lagstiftning som jämställer samboende och gifta samt att lagstiftningen även ska omfatta homosexuella par. Är Italien kanske på väg att bli ett modernt och jämställt land?

Det blir en lång lunch med intressanta samtal om så mycket mer än juridik. Samtalen har ett djup som bottnar i moraliska och etiska funderingar över hur präglade vi är av vår samtida historia, religion, kultur och miljö. Sammantaget påverkar detta våra värderingar, synen på äktenskapet och ytterst våra livsval. Det räcker således inte bara att gifta sig med den ”rätte”. Du bör även ha koll på vilka lagar och regler som gäller om kärleken tar slut.

Detta blir extra viktigt, med tanke på den nya EU-lagen om makars och sambors förmögenhetsförhållande som trädde i kraft 1 juni. Lagen innebär att om du bor i ett annat land när du gifter dig, så kommer du omfattas av detta lands lagar vid en eventuell skilsmässa. Med tanke på de stora skillnaderna gällande skilsmässor som du precis läst om ovan gäller det att ha koll, så att skilsmässan inte får konsekvenser man inte är beredd på.

Vad händer när indexfonderna dominerar fondmarknaden?

16 september · 2019

Tidigare i år släppte Fondbolagens förening en långtidsstudie om trender på fondmarknaden under de senaste 40 åren.[1] I och med den pågående debatten om värdet i aktiv förvaltning är det föga förvånande att vi ser en tydlig trend mot billiga indexfonder på den svenska marknaden, och likaså globalt. Men vad har detta för effekt på fond- och aktiemarknaden?

Ökat sparande i passivt förvaltade fonder

Under 2010-talet har vi sett att intresset för indexfonder i Sverige ökat explosionsartat. Från 2010 till 2018 har andelen indexfonder mer än dubblerats, från 8 % till 17 %. Samma trend återfinns på andra marknader, och vid slutet av 2018 förvaltade indexfonderna 34 % respektive 49 % av aktiefondkapitalet i Europa och USA.

Indexfonders andel av förmögenheten i aktiefonder

indexfoner-graf.PNG

Det är inte bara andelen indexfonder som ökar, utan även takten som flytten från aktiv till passiv förvaltning sker i. Investerare i USA och Europa har under 2019 flytt aktivt förvaltade fonder i den snabbaste takten på åtminstone 3 år, med nettoutflöden på 30 miljarder USD till och med juni.[2] Även i Sverige har nettosparandet i aktivt förvaltade aktiefonder minskat med 9,5 miljarder SEK, medan nysparandet i indexfonder har ökat med 31,7 miljarder SEK, under samma period.[3]

I takt med att indexfonderna tar en större marknadsandel förändras även ägandeförhållandena i börsbolag. Enligt Bebchuk och Hirst (2018) äger indexfonder mer än 20 % av de amerikanska börsbolagen och ägarandelen förväntas fortsätta växa kraftigt under det närmaste årtiondet.[4]

Så frågan vi bör ställa oss nu är; vad har detta för effekt? Som med mycket annat finns det både för- och nackdelar med trenden mot passiv fondförvaltning.

Fördelar

  • En uppenbar fördel med det ökade intresset för indexfonder (och samtidigt en av de huvudsakliga orsakerna till trenden) är att det blir billigare för investerare. Det är inte bara så att passiva fonder i allmänhet tar lägre avgifter, utan konkurrensen driver även ner avgifterna bland aktiva förvaltare.
  • Man skulle kunna tänka sig att ju större inflöden i indexfonder, desto större chans att aktiva förvaltare lyckas. När allt kommer omkring bryr sig inte indexfonder om bolagsanalys, vilket kan göra det lättare för aktiva förvaltare att hitta attraktiva bolag. Det här är något som exempelvis fondförvaltarna Henrik Didner och Göran Espelund trycker på.[5]

 

Nackdelar

  • Då bolagen blir mindre analyserade finns det en risk att marknaden blir ineffektiv, det vill säga att prisbildningen förvrängs. Indexfonder investerar rakt av i de bolag som ingår i det underliggande indexet, vilket förstärker felaktiga prissättningar.
  • I och med den tilltagande koncentrationen i ägandeförhållandena, och det faktum att indexfonder rör sig som en grupp, oroar sig många för potentiella negativa effekter vid en kraftig börsnedgång, såsom ökad volatilitet.
  • ”With great power comes great responsibility” – Uncle Ben, Spiderman. Den enorma tillväxten i indexfonder och dess ägarinflytande innebär egentligen ett ökat ansvar, men eftersom indexfonders enda mål är att härma marknaden blir det ett passivt ägandeskap. Därmed får företagsledningen och aktiva investerare mer inflytande, oavsett om de vill eller inte, och oavsett intressen.


Potentiell mottrend?

I takt med att passiv förvaltning blir allt vanligare kan man föreställa sig en sorts mottrend; att aktivt förvaltade fonder blir ”mer aktiva”, det vill säga att skillnaderna mellan passivt och aktivt förvaltade fonder blir större. Det här skulle kunna uttryckas i att aktiva fonder exempelvis har ett färre antal innehav och/eller mer nischade strategier. Några exempel är Handelsbanken Sverige Selektiv som placerar i 16–25 bolag och RobecoSAM:s temafonder[6] som investerar i hållbar utveckling. En mottrend som denna skulle vara ett sätt att nyttja fördelen i andra punkten ovan. När indexfonder dominerar alltmer kan utrymmet för aktiv förvaltning bli större då det kan bli lättare för aktiva förvaltare att hitta felprissatta bolag och på så sätt överträffa de bredare passiva alternativen.

Läs mer om valet mellan aktiv och passiv fondförvaltning här.

 


 

 

 

Kontakta oss