Trafikljusrapporten 2020
Årets Livförsäkringsbolag
Skandia utses till årets livförsäkringsbolag då de under 2019 levererat en god riskjusterad avkastning på sina tillgångar. Bolaget har belönats med grönt betyg under samtliga kvartal tack vare sin finansiella styrka och väldiversifierade portfölj. De har dessutom belönats med ett grönt hållbarhetsbetyg.
- Dela:
-
-
-
Livförsäkringsbolag
Denna publikation (Söderberg & Partners Trafikljusrapport 2020) i sin helhet samt analyser i denna publikation tillhandahålls endast som allmän information och skall under inga förhållanden användas eller betraktas som någon uppmaning, rekommendation eller något råd, vare sig att köpa eller sälja finansiella instrument. Uppgifterna i publikationen har inhämtats från olika källor och trots att Söderberg & Partners nedlagt tillbörlig omsorg för att uppgifterna skall vara sanna och inte i någon mening missvisande, kan Söderberg & Partners inte garantera att uppgifterna är tillförlitliga eller fullständiga. Söderberg & Partners eller närstående juridiska eller fysiska personer, eller anställda hos någon av dem, kan vara delaktiga i eller på annat sätt ha intresse i handel med finansiella instrument som direkt eller indirekt omtalas eller annars åsyftas i denna publikation. Söderberg & Partners friskriver sig från och svarar inte i något fall, oavsett vårdslöshet, gentemot mottagaren av denna publikation eller tredje man, för förlust, av vad slag det vara må, vare sig direkt eller indirekt, som uppkommer på grund av eller kan anses härröra från innehållet i denna publikation.
Vi närmar oss ett fortsatt intressant läge för livbolagen. Räntehöjningarna har satt igång men inflationssiffrorna är i nuläget svajiga. Prognosen är fortsatt låga räntor, men det återstår och se om det kommer att justeras uppåt. Stigande räntor är bra för livbolagens finansiella styrka, samt gör det lättare för bolagen att fullfölja sina garantiåtaganden. En stark konjunktur och låga räntor har bidragit till växande bolagsvinster, det kan dock ändras om aktiemarknaden får en ny sättning. Som nu då börsen är turbulent och har fallit på grund av de senaste veckornas oroligheterna kring coronaviruset och dess snabba smittspridning. Det blir spännande att följa hur detta utvecklas och hur livbolagen hanterar orosmolnen.
Livförsäkringsmarknaden
Historisk sett har nästan allt pensionssparande varit placerat i traditionella livförsäkringar (därav namnet traditionella), som kan liknas vid blandfonder med en viss garanti. Bolagen har dessutom varit ömsesidiga, vilket innebär att vinster och förluster i försäkringsrisker, såsom livslängd och omkostnader, har delats av försäkringstagarna. I dag finns även vinstutdelande livbolag som delar vinst och avkastning med ägare om bolaget presterar bra. I och med att de flesta av livbolagen har funnits under en lång tid är det förvaltade kapitalet i dessa bolag stort och utgör dessutom en betydande del av det totala sparkapitalet i Sverige.
Under det senaste decenniet har marknaden dock förändrats. Flera livbolag har sänkt sina garantiräntor och flera har stängt för nyteckning som en följd av det låga ränteläget och osäkerhet kring framtida regleringar. Några bolag har också gjort om sina traditionella försäkringar till vad vi kallar premiegarantiprodukter, vilket är förklaringen till att de samlade förvaltningstillgångerna sjunkit. Det är produkter där spararna inte tillhör ett kollektiv med mer eller mindre statisk allokering som i traditionell försäkring, utan där allokeringen beror på spararens individuella riskmöjlighet och ålder. De senaste åren har flera livbolag även sänkt garantinivån, det vill säga att inbetalade premier inte längre garanteras till 100 procent.
Om livbolagsförvaltning
Söderberg & Partners livbolagsanalys täcker in de svenska livförsäkringsbolag som erbjuder sparförsäkringar med garanterad ränta och där spararna tillhör ett gemensamt kollektiv. Störst bland dessa bolag är Skandia, Folksam, SEB Gamla Liv och KPA som förvaltade 498, 200, 179 respektive 203 miljarder kronor vid senaste årsskiftet.
Om utvecklingen är bra kan spararen få en högre utbetalning än den garanterade, så kallad återbäring. Ungefär hälften av bolagen jämnar ut fördelningen av återbäringen över tid, så att de tidvis har överskott eller underskott gentemot de åtaganden de har till spararna. Resterande bolag fördelar ut all avkastning direkt till spararna, utan dämpning. Den utjämnade tilldelningen görs med hjälp av återbäringsräntan. Motsvarande ränta för de bolag som fördelar ut avkastningen direkt till spararna, utan dämpning, kallas avkastningsränta.
Vår analys
Vår livbolagsanalys omfattar bolagen AMF (premier inbetalda före 2014-01-01), Handelsbanken, Folksam, KPA, Länsförsäkringar Liv (två stycken bestånd, Nya Trad och Gamla Trad), Länsförsäkringar Garantiförvaltning, Nordea, SEB Trygg Liv Gamla, SEB Pension & Försäkring och Skandia. Livförsäkringsbolagens förväntade avkastning simuleras och bolagen betygssätts med en tiogradig skala inom tre olika sparhorisonter: 5, 10 och 20 år. Tillsammans med historisk prestation översätts utfallet till grönt, gult eller rött betyg enligt Söderberg & Partners trafikljussystem.
Parallellt med den finansiella analysen bevakas även livbolagens hållbarhetsarbete. Analysen är en kvalitativ och relativ bedömning som bygger på livbolagens påverkansarbete, investeringar i kapitalförvaltningen, ambitioner och utveckling inom området.
För att bedöma varje livbolags framtida återbäringsränta utgår vi ifrån ett stort antal simuleringar av varje livbolags framtida avkastning, finansiella styrka och återbäring. Vi tar hänsyn till livbolagens policy för hur de ska dela ut återbäring och placera sina tillgångar och vi bevakar hur de faktiskt gör. De viktigaste faktorerna som påverkar bolagens framtida återbäring förklaras nedan.
Avkastningen på placeringstillgångarna är den huvudsakliga källan till återbäring. I analysen antar vi att alla livbolag är lika duktiga på att investera i respektive tillgångsslag, exempelvis aktier och räntor, men vi skiljer på deras tillgångsfördelning. Baserat på ett historiskt och långsiktigt perspektiv, är det generellt bättre för spararen med en högre andel aktier eftersom de i genomsnitt förväntas avkasta 4 till 5 procent mer per år än räntebärande placeringar. Hur stor andel aktier livbolagen har vid varje enskild tidpunkt beror på deras strategi och finansiella styrka (solvens). Vi antar därför att livbolagen inte alltid kommer att behålla dagens tillgångsallokering utan utgår ifrån att den kommer att förändras utifrån marknadens utveckling. Ju högre solvens, desto högre andel aktier, upp till gränsen för vad som är rimligt utifrån bolagets strategi.
Analysprocess livförsäkringsbolag
- Balansräkning
Bolagets balansräkning justeras utifrån prognos för premier, utbetalningar samt kostnader. - Justerad balansräkning
Utifrån den justerade balansräkningen inklusive avkastning och återbäring beräknas en ny solvens och konsolidering. - Solvens
Bolagets solvens bestämmer andelen aktier och andra riskfyllda tillgångar under perioden vilket avgör bolagets tillgångsallokering. - Tillgångsallokering
Utifrån tillgångsallokeringen simuleras bolagets avkastning för varje period. - Återbäringsränta
Avkastningen förändrar bolagets konsolidering. Den nya konsolideringen, tillsammans med bolagets konsolideringspolicy och målkonsolidering, resulterar i en beräknad återbäringsränta till spararna.
Solvens är det viktigaste måttet på finansiell styrka och det beskriver hur mycket tillgångar bolaget har i förhållande till sina garanterade åtaganden. Solvensen beror på ett antal faktorer, bland annat avkastning och utfästa garantier, men även på insättningar och uttag i form av pensionsutbetalningar och flyttat kapital.
Den kollektiva konsolideringen är livbolagets tillgångar i förhållande till bolagets åtaganden, inklusive återbäringen. Är konsolideringen hög kan man förvänta sig att bolaget successivt kommer att minska sin buffert och hålla en högre återbäringsränta än den faktiska avkastningen på investeringstillgångarna. Vid ett underskott i konsolideringen behöver livbolaget istället använda en del av sin framtida avkastning för att bygga upp sin buffert. I värsta fall kan bolaget behöva göra ett så kallat återtag, det vill säga ta tillbaka en del av den fördelade återbäringen. Historiskt har bolagens konsolidering gått ned vid börsfall och efter börsuppgångar har deras överskott varit omfattande. Beslut om nivå på återbäring, och inom hur stora intervall bolagen tillåter konsolideringen att variera, är en del av bolagens återbäringsstrategi.
I vår analysmodell simulerar vi med hjälp av dessa parametrar vilken avkastning bolagen skulle ge sina sparare vid ett stort antal möjliga marknadsscenarier. Betyg sätts sedan utifrån bolagets genomsnittliga avkastning till spararna i denna simulering jämfört med hur en vanlig blandfond, utan buffert och garanti, skulle avkasta vid samma marknadsscenarier. I betyget väger vi även in vilken avkastning bolagen har gett till sina sparare historiskt, även detta relativt avkastningen för en jämförbar blandfond.
Analysmetoden inom hållbarhetsanalysen bygger på en kartläggning av livbolagens hållbarhetsarbete. Utifrån kartläggningen har vi identifierat tre perspektiv, som anses viktiga för att bedöma och jämföra bolagens hållbarhetsarbete: påverkansarbete, hållbarhetsambitioner och värdeskapande samt processer för hållbara investeringar. Det sammanvägda betyget är ett likaviktat betyg av ovanstående perspektiv.
Våra betyg
Vi närmar oss ett fortsatt intressant läge för livbolagen. Vad kommer hända med marknadsräntorna och hur kommer det utvecklas på aktiemarknaderna efter de senaste veckornas turbulens? Om marknadsräntorna stiger är det bra för livbolagens finansiella styrka. Livbolagens finansiella styrka är överlag god och därför klarar de flesta livbolagen av att ta risk i sina portföljer utan att riskera att bli insolventa.
Livbolag i sämre finansiell ställning matchar durationen på tillgångar och skulder för att skydda sig mot ränterisk, och påverkas därför inte i samma utsträckning av ränteförändringar. Gemensamt för alla livbolag är självklart fortfarande att värdet på räntebärande tillgångar sjunker då marknadsräntor ökar. Det gör att räntekänsliga livbolag måste vara återhållsamma med att betala ut överskottet till spararna för att slippa att riskera återtag. Snittet för återbäringsräntorna var under 2019 lägre än medelavkastningen för de livbolag som tillämpar återbäring med dämpning, vilket resulterade i att den genomsnittliga konsolideringsgraden höjdes under året. Under årets första kvartal sänkte några bolag återbäringsräntan på grund av det stökiga slutet på 2018. Många av livbolagen är dock finansiellt starka, och efter den kraftfulla starten på 2019 valde hälften av bolagen som tillämpar återbäring med dämpning att höja återbäringsräntan under året.
År 2019 inleddes med en stark utvecklingen på aktiemarknaderna. Under sommaren var utvecklingen lite svajig, för att sedan fortsätta upp. Trots all oro kring Brexit och handelskrig så har det inte påverkat aktiemarknaden allt för mycket, det prisades mest in under 2018. Året slutade med att världsindex steg med 31,8 % räknat i svenska kronor och 25,2 % i lokal valuta. Stockholmsbörsens utveckling för helåret slutade med en uppgång på 35,0 %. Räntorna på svenska statsobligationer har sjunkit något under året och svenska ränteindex utvecklades svagt positivt. Under sista kvartalet 2019 höjde Riksbanken återigen styrräntan, höjningen möttes dock av flera kritiker till att Riksbanken höjer räntan när andra centralbanker sänker. Dem förväntas nu ligga på nollränta inom de närmsta åren. Den amerikanska centralbanken sänkte däremot styrräntan hela tre gånger under året, när det i slutet på föregående år var en prognos på tre räntehöjningar för 2019.
Skulle den svenska aktiemarknaden få en ny sättning samtidigt som de svenska marknadsräntorna stiger mer kan livbolagens återbäring till spararna fortsätta sättas på prov. Oron som varit på den svenska bostadsmarknaden kan såklart också komma att påverka livbolagens fastighetsportföljer. Det återstår att se hur livbolagen hanterar orosmolnen. I livbolag som är diversifierade med olika typer av alternativa tillgångar är sannolikheten lägre att spararna får låg eller negativ återbäring framöver. Flera av livbolagen har dock fortsatt hög konsolidering vilket fungerar som en dämpande kudde på kort sikt.
Figur 1.3 (Söderberg & Partners)
Betyg per 31/12-2019
Så läser du färgkodernaTrafikljusen
Så läser du färgerna
Grönt betyg
Vi rekommenderar produkter med grönt betyg. Betyget innebär en kvalitetsstämpel och att produktens kostnader är rimliga.
Gult betyg
Gula produkter är medelmåttiga men kan vara intressanta för sparare med speciella önskemål
Rött betyg
Röda produkter har omotiverat höga kostnader eller andra egenskaper som gör att vi avråder från investering
Gröna betyg
Placeringshorisont, 5 år
- AMF
- Folksam
- Länsförsäkringar Nya
- SEB Gamla
- SEB Pension & Försäkring
- Skandia
Placeringshorisont, 10 år
- AMF
- Folksam
- Länsförsäkringar Nya
- SEB Gamla
- Skandia
Placeringshorisont, 20 år
- Folksam
- SEB Gamla
- Skandia
Totalt finansiellt betyg
- AMF
- Folksam
- SEB Gamla
- Skandia
- Länsförsäkringar Nya
Hållbarhet
- Länsförsäkringar Garantiförvaltning
- Länsförsäkringar Nya
- Nordea
- Skandia
Gult betyg
Placeringshorisont, 5 år
- KPA
- Länsförsäkringar Gamla
- Länsförsäkringar Garantiförvaltning
- Nordea
Placeringshorisont, 10 år
- KPA
- Länsförsäkringar Garantiförvaltning
- Nordea
- SEB Pension & Försäkring
Placeringshorisont, 20 år
- AMF
- KPA
- Länsförsäkringar Garantiförvaltning
- Länsförsäkringar Nya
- Nordea
- SEB Pension & Försäkring
Totalt finansiellt betyg
- KPA
- Nordea
- SEB Pension & Försäkring
- Länsförsäkringar Garantiförvaltning
Hållbarhet
- AMF
- Folksam
- Handelsbanken
- Länsförsäkringar Gamla
- SEB Pension & Försäkring
Rött betyg
Placeringshorisont, 5
- Handelsbanken
Placeringshorisont, 10 år
- Handelsbanken
- Länsförsäkringar Gamla
Placeringshorisont, 20 år
- Handelsbanken
- Länsförsäkringar Gamla
Totalt finansiellt betyg
- Handelsbanken
- Länsförsäkringar Gamla
Hållbarhet
- KPA
- SEB Gamla
Vinnare
Årets Livförsäkringsbolag 2019
Skandia utses till årets livförsäkringsbolag då de under 2019 levererat en god riskjusterad avkastning på sina tillgångar. Bolaget har belönats med grönt betyg under samtliga kvartal tack vare sin finansiella styrka och väldiversifierade portfölj. De har dessutom belönats med ett grönt hållbarhetsbetyg.
- Dela:
-
-
-
