Veckoanalys | Vecka 6

Hur positionerar vi oss på räntemarknaden?

Dagens låga ränteläge innebär rejäla utmaningar för att skapa avkastning på räntemarknaden. Efter en stark utveckling för high yield begränsas potentialen men vi föredrar fortsatt kreditrisk över ränterisk i vår ränteallokering.

Med de oerhört låga räntenivåerna vi har idag är det fortsatt en utmaning att skapa meningsfulla värden inom räntemarknaden generellt. Stigande marknadsräntor skulle däremot göra obligationer mer attraktiva än vad de är idag, men samtidigt medföra förluster under resan dit. Från bottennivån i somras har de långa räntorna i USA stigit och vi noterar idag 1,17 procent för den 10-åriga räntan. Framförallt ligger högre inflationsförväntningar bakom rörelsen. Detta efter att Fed nu tolererar högre inflation under längre perioder i kombination med att senaten i USA styrs av demokraterna och en allmän positiv syn på ekonomin.

Samtidigt indikerar de stigande inflationsförväntningarna ett något högre ränteläge vilket gör det mindre fördelaktigt att ta ränterisk (duration) i dagsläget, varför vi behåller vår undervikt på längre obligationer.

Blickar vi ut över 2021 bedömer vi inte att styrräntorna kommer att förändras under året vare sig i Sverige, inom eurozonen eller i USA. Alla tre centralbankerna verkar istället vara inne på att stimulera via köp på obligationsmarknaden och genom att erbjuda lånefaciliteter.

Stark återhämtning för high yield

Under marknadsturbulensen i mars steg kreditspreadarna, påslaget i ränta mellan företags- och statsobligationer kraftigt. Kreditspreadarna rör sig omvänt mot priset på själva företagsobligationen och kursfallen blev brutala där både den amerikanska som europeiska marknaden föll cirka 20 procent på tre veckors tid.

l början av april valde vi att höja betyget på high yield då värderingsnivåerna var klart attraktiva. Uppgången sedan botten i slutet av mars har varit kraftfull och överstiger i skrivande stund 30 procent. Nackdelen med uppgången är förstås att kreditspreadarna nu åter är nere på de nivåer som rådde före krisen i fjol, vilket är klart under historiskt snitt. Det lämnar små möjligheter för ekonomiska snedsteg framöver och vi har därför i samband med vår strategirapport i januari sänkt betyget för det mest riskfyllda segmentet high yield från ljusgrönt till gult (neutralt). Det finns däremot fortsatt ett visst värde i att vara exponerad mot segmentet, vilket vi fortfarande är, särskilt med tanke på de kraftfulla stimulanserna från centralbankerna som ger stöd åt marknaderna.

I samband med justeringen av betyget tog vi upp betyget för investment grade då vi bedömer att centralbankernas stora tillgångsköp och marknadens efterfrågan gör att kreditspreadarna för investment grade under 2021 kommer att vara stabila eller svagt sjunkande. Visserligen är också den underliggande räntan mycket låg, men en viss potential finns på obligationsmarknaden så länge Fed, ECB och Riksbanken fortsatt köper en så stor andel av marknaden.

Amerikansk 10-årig statsobligationsränta

Kraftiga svängningar för kreditspreadar
På global nivå är kredispreadarna nere på samma nivå som för ett år sedan

Finansiella marknader

Under veckan såg vi en återtagen optimism med nya rekordnivåer på världens börser efter nya stimulanstankar i USA där politikerna diskuterar storlek och sammansättning på nya program. Även att Gamestop-hysterin lagt sig något har bidragit till det positiva börshumöret. På hemmaplan fortsatte bokslutsrapporter trilla in med blandade utfall, men där de flesta var överlag bättre än väntat. Volvo presenterade till exempel ett urstarkt bokslut där rörelseresultat kom in 34 procent högre än väntat och orderingången på lastbilar ökade med hela 61 procent till 86 069 fordon, vilket var 28 procent över förväntningarna. På andra sidan Atlanten, där nu 43 procent har rapporterat, har cirka 84 procent överträffat förväntningarna efter starka bolagsrapporter från bland annat Alphabet (Google) och Amazon i veckan. Däremot ska man komma ihåg att amerikanska bolag ofta guidar ned inför rapporterna för att överträffa estimaten. Slutligen har oljepriset stigit till den högsta nivån sedan februari 2020 då OPEC+ estimerar att lagernivåerna kommer att falla framöver, vilket ses som ett lyckat steg i att skära ner utbudet.

S&P 500 index
USA

Makrostatistik

En ny månad betyder som alltid att en mängd tung data presenteras. Veckan inleddes av statistik från världens alla inköpschefer inom industrin som överlag visade något svagare siffror än tidigare. Amerikanska ISM-index för industrin föll tillbaka mer än väntat i januari men ligger kvar på tydligt expansiva nivåer 58,7. Längre leveranstider fortsätter att bidra positivt till indexet, medan order och produktion sjönk från höga nivåer och sysselsättningsindex steg. I Europa fortsätter tjänstesektorn att vara det största sänket för ekonomin där restriktionerna drabbar de hårt utsatta branscherna. Inköpschefsindex för tjänstesektorn i euroområdet sjönk i januari till 45,4 jämfört med 46,4 i december, vilket är den tredje månaden i rad som indikatorn backar och både det kombinerade och tjänste-PMI ligger under gränsen för tillväxt. Konsumentprisindex i euroområdet steg till 0,9 procent i januari jämfört med –0,3 i december, vilket är det högsta sedan i februari förra året och första gången det vänder till plus på fem månader. Efter att antalet nyanmälda arbetslösa föll till den lägsta nivån sedan i november avslutades veckan med sysselsättningsstatistik där 49 000 nya jobb skapades under januari, vilket var i linje med förväntningarna. Samtidigt uppgick arbetslösheten till 6,3 procent, vilket ska sättas i relation till decembers 6,7 procent.

Globalt inköpschefsindex - tecken på avtagen styrka
Tjänstesektorn fortsatt svagast

Finansiella marknader

Rapportsäsongens intensivaste dagar ligger bakom oss och marknaderna blickar i allt större utsträckning åter mot politik, makroekonomi och virusläge. Som väntat har återhämtningen i den globala ekonomin visat tecken på att plana ut och i vissa fall ta ett steg tillbaka, men förväntningarna ligger fortsatt på att vaccin ska möjliggöra förnyad stryka under senare delen av året. I framkant vad gäller vaccinationer ligger naturligtvis Israel, som var tidigt ute med att sluta vaccinavtal till sin befolkning, men även USA och Storbritannien har kommit långt vad gäller vaccinering. USA var dessutom snabba med att införa omfattande stimulansåtgärder och en potentiellt starkare återhämtning där än i omvärlden kan göra att vi kan få se ett avbrott i dollarförsvagningen senare under året. Cykliska undervärderade valutor likt kronan kan dock fortsätta visa styrka så länge riskaptiten, likt idag, är god. Vår bedömning är därför att ytterligare kronförstärkning väntar under året, men vi ser samtidigt att såväl kortsiktiga som långsiktiga faktorer kan dämpa kronas apprecieringstrend. Inom kort drar utdelningssäsongen i gång och det är en tid då kronan historiskt visat svaghetstecken. På längre sikt kommer Riksbankens ambition att öka valutareserven att påverka kronkursen negativt eftersom ett säljtryck uppstår genom stora köp av utländska valutor. Riksbankens möjligheter att nå inflationsmålet om två procent påverkas negativt av en starkare krona eftersom det sänker priset på importerade varor och på så vis pressar inflationen.

COVID-19 vaccinations
Percent of population

Makrostatistik

Idag måndag kom data över tysk industriproduktion under fjolårets avslutande månad. Den sju månader långa uppåtgående trenden bröts då statistiken visade en oförändrad nivå månad över månad. Det kan ställas i relation till förväntningarna om en produktionstillväxt om 0,3 procent. På tisdag får vi mer ljus på de amerikanska småföretagarnas humör genom NFIB småföretagarindex för januari. Föregående mätning visade en klart större humörförsämring än vad marknaden hade estimerat och svagheten gick framförallt att härleda till försämrade utsikter för försäljning och affärsklimat, kopplat både till den nya kongressen och den tilltagande smittspridningen. Viss förbättring väntas ha skett under januari. Onsdagen bjuder på inflationsstatistik och av störst intresse blir den amerikanska som väntas ha stigit till 1,5 procent år över år. En kraftigt stigande och varaktigt hög inflation skulle kunna få den amerikanska centralbanken Fed att vända om sin idag expansiva penningpolitik, något som i sin tur skulle förändra spelplanen för finansiella tillgångsslag. På torsdag får vi svensk arbetslöshet i januari från Arbetsförmedlingen och fredagen bjuder på månadens preliminära Michiganindex från USA samt eurozonens industriproduktion under januari.

USA: NFIB
Småföretagarindex, 1986 = 100, tre månaders glidande medelvärde

Ta del av aktuell börsutveckling på världens börser, i lokal valuta och i svenska kronor. Visa tabellen.

Ta del av de senaste utvecklingen på ränte-, valuta och råvarumarknaden. Visa tabellen.

Ta del av vår aktuella marknadssyn i form av vår taktiska allokeringsindikator. Visa indikatorn.

Analytikerna bakom veckoanalysen